Hoppa till huvudinnehåll

SVU-rapport 2019-22

Nya egna SVU-rapporter informeras om och är tillgängliga endast för medlemmar under de tre första månaderna genom länk som skickas ut i e-post. Efter tre månader blir rapporterna fritt tillgängliga för alla. Medlemmar, företagspartners och icke-medlemmar som anmält sig till SVUs sändlistor får då rapportinformation och länk genom Newsdesk.

Rapportnr: 2019-22
Tyngd
: 2,0 MB
Publicerad: 2019-11-25
Totalt antal sidor: 76
Område: Rörnät & klimat

Titel: Kartläggning av certifieringskrav för betongrör
FörfattareFredrik Johansson och Johan Brunsten, Kretslopp och Vatten, Elisabeth Helsing och Ida Gabrielsson, Rise

SökordLedningsnät, betongrör, certifiering, Nordcert
KeywordsPipe Network, concrete pipes, certification, Nordcert

SammandragBeställarna av betongrör för vatten och avlopp måste kunna känna sig trygga med certifierade betongprodukter och veta att de uppfyller kraven som har ställts i upphandlingen. Det har visat sig att så inte alltid är fallet. Projektet har undersökt standardisering och certifieringskrav. Rapporten ger förslag på förbättringar i hela processen − från standarder, certifiering och projekteringsanvisningar till förbättringar hos tillverkarna.

Sammanfattning: Beställarna av betongrör för vatten och avlopp måste kunna känna sig trygga med certifierade betongprodukter och veta att de uppfyller kraven som har ställts i upphandlingen. Det har visat sig att så inte alltid är fallet. Projektet har undersökt standardisering och certifieringskrav. Rapporten ger förslag på förbättringar i hela processen − från standarder, certifiering och projekteringsanvisningar till förbättringar hos tillverkarna. Vid entreprenader under vintern 2016/2017 uppmärksammade Kretslopp och Vatten i Göteborg att färdiga ledningar riskerade att inte uppfylla förvaltningens hundraårskrav på livslängd. Bristerna i entreprenaderna gällde inte bara själva produkterna utan också felaktigheter vid projektering och installation. Projektet har kartlagt vilka provningar och kontroller som utförs av betongsrörsfabrikanter och av certifieringsorganet Nordcert, och vilken förstörande provning som kan utföras för att säkerställa rörens kvalitet. Fabriksbesök gjordes hos Meag och S:t Eriks i Sverige samt hos Berding Beton i Tyskland. Intervjuer har gjorts även med Nordcert i Sverige samt med ingenjörsfirman ZZP Ingenieure AG i Tyskland.

Rör och brunnar för avlopp behandlas i de europeiska standarderna EN 1916 och EN 1917. Men dessa anger inte alla relevanta egenskaper, och därför har de flesta länderna i Europa utarbetat tilläggsstandarder. De svenska tilläggsstandarderna tar upp nödvändiga toleranser och ger regler för rör med större diameter än vad som anges i EN-standarderna. Däremot saknar de vägledning när det gäller aggressiva miljöer, och de har lägre krav på armering än den tyska tilläggsstandarden. Det finns stora skillnader i arbetssätt mellan de två svenska betongrörstillverkarna och den tyska tillverkaren. I Sverige tillverkas rör utifrån en ”produktkatalog”, medan den tyska tillverkaren till stor del anpassar sin produktion efter kundens önskemål.

Nordcerts certifiering ger rätt till BBC-märkning av produkterna. De svenska betongrörstillverkarna besöks två gånger per år för utvärdering av deras egenkontroll och stickprovskontroller på färdiga rör. I det tyska certifieringssystemet görs upp till åtta besök det första året för en ny anläggning; besöken glesas successivt ut till två per år. Nordcerts certifiering omfattar inte kontroll av beräkningar för till exempel funktionslast, medan certifieringsorganet i Tyskland verifierar funktionslasten genom provning enligt EN-standarden.

Bland rapportens förslag till förbättringar finns bland annat ett eventuellt krav på minimiarmering i armerade rör. De svenska tilläggsstandarderna bör anpassas till Eurokodsystemet, och Nordcert bör klargöra omfattningen på nya provningar och beräkningar som ska utföras vid revidering av betongrecept, ändring av beståndsdelar och anpassning av recept till maskiner. Projektörer ska bland annat kunna utföra en fackmannamässig dimensionering av genomtryckningsrör, och tillverkarna bör förbättra prestandadeklarationerna samt lägga kraft på att utbilda entreprenörerna så att en större andel av utförandena blir korrekta.