SVU-rapport 2019-21
Nya egna SVU-rapporter informeras om och är tillgängliga endast för medlemmar under de tre första månaderna genom länk som skickas ut i e-post. Efter tre månader blir rapporterna fritt tillgängliga för alla. Medlemmar, företagspartners och icke-medlemmar som anmält sig till SVUs sändlistor får då rapportinformation och länk genom Newsdesk.
Rapportnr: 2019-21
Tyngd: 0,3 MB
Publicerad: 2019-11-20
Totalt antal sidor: 48
Område: Avlopp & miljö
Titel: Återvunnet avloppsvatten för industriell användning och bevattning
Författare: Kerstin Hoyer, VA SYD
Sökord: Återvunnet vatten, symbios, industri, bevattning, tekniskt vatten, avloppsvatten
Keywords: Reclaimed water, water reuse, symbiosis, industry, irrigation, wastewater
Sammandrag: Vilken kvalitet behöver renat avloppsvatten ha för att kunna återanvändas i industrier och jordbruk? Behöver vattnet skräddarsys, eller skulle VA-huvudmännen kunna erbjuda en grundkvalitet som passar många? Rapporten visar att stora vattenmängder används för ändamål som kräver liknande vattenkvalitet. Det ger möjligheter för avloppsreningsverken att kunna erbjuda en grundkvalitet för industriell användning och bevattning.
Sammanfattning: Vilken kvalitet behöver renat avloppsvatten ha för att kunna återanvändas i industrier och jordbruk? Behöver vattnet skräddarsys, eller skulle VA-huvudmännen kunna erbjuda en grundkvalitet som passar många? Rapporten visar att stora vattenmängder används för ändamål som kräver liknande vattenkvalitet. Det ger möjligheter för avloppsreningsverken att kunna erbjuda en grundkvalitet för industriell användning och bevattning. Rapporten ska hjälpa VA-organisationer att få överblick över vattenbehovet i industri och jordbruk för att se den potential som finns att ersätta dricksvatten med återvunnet vatten. Vatten är avloppsreningsverkens största resurs, men den tillvaratas inte i dag utan släpps efter rening ut i naturen. Samtidigt används dricksvatten av hög kvalitet för tillämpningar som inte kräver så hög kvalitet. Vattentillgången i Sverige är dessutom begränsad i vissa regioner som periodvis har låga grundvattennivåer och i värsta fall vattenbrist. Återvinning av avloppsvatten kan spela en nyckelroll för att lösa problemen med sådan vattenstress.
Stora mängder dricksvatten används bland annat i industrin och hos kommuner. Studien har kartlagt användningsområden och vattenkvalitetskrav för olika industritillämpningar och för bevattning. Åtta svenska VA-organisationer har samarbetat i projektet. Intervjuer har genomförts med 38 industrier och andra stora vattenanvändare för att kartlägga vattenbehoven. Intresset att diskutera återanvändning av vatten har varit stort.
Studien visar att en övervägande andel av vattnet hos de tillfrågade industrierna används för liknande tillämpningar och därför inte behöver skräddarsys för återanvändning. Det handlar om sådant som spolning av bilar, gator och ledningar, kylning, bevattning, rekreation och pannvatten. Det finns också potential att minska användningen av dricksvatten i avloppsreningsverken genom att använda återvunnet vatten för spolning, backspolning av filter och i polymerberedningen.
För bevattning och industriell användning av avloppsvatten krävs det framför allt ett partikelfritt vatten med låg halt av suspenderat material. Vattnet behöver också vara bakteriefritt för att inte utgöra en smittorisk. Svenska avloppsreningsverk kräver därför normalt ett poleringssteg för att kunna tillhandahålla rätt kvalitet på det utgående vattnet. Poleringssteget kan innehålla filtermetoder som aktivt kol (granulerat eller pulveriserat), mikrofiltrering eller ultrafiltrering för att avlägsna partiklar och suspenderat material − efterföljt av desinfektion med ozon, UV-ljus eller klorering. Rening för återanvändning av avloppsvatten bör alltså bestå av en serie reningssteg. I takt med att avancerad rening för läkemedelsrester och andra mikroföreningar installeras på reningsverken ökar kvaliteten på vattnet som lämnar reningsverken och därmed möjligheten att återvinna vattnet för industriell användning eller bevattning.