SVU-rapport 2017-16 - Svenskt Vatten Hoppa till huvudinnehåll

SVU-rapport 2017-16

Nya egna SVU-rapporter informeras om och är tillgängliga endast för medlemmar under de tre första månaderna genom länk som skickas ut i e-post. Efter tre månader blir rapporterna fritt tillgängliga för alla. Medlemmar, företagsabonnenter och icke-medlemmar som anmält sig till SVUs sändlistor får då rapportinformation och länk genom Newsdesk.

SVU-rapport: 2017-16 
Tyngd
: 2,2 MB
Publicerad: 20170706
Totalt antal sidor: 36 s.
Område: Rörnät, klimat, avlopp och miljö

Titel: Omfattning av bräddning i svenska kommuner
Författare: DHI; Cecilia Wennberg, Hanna Nordlander, Claes Hernebring

Sökord: Bräddning, miljödata, bräddavlopp, miljörapportering, avloppsledningsnät, hydraulisk beräkning, hydraulisk modellering, föroreningsmängder, utspädningsgrad, recipient, åtgärdsstrategi, bräddstatistik, näringsämnen, badvatten
Keywords: Sewerage, sewer overflows, CSO, environmental data, environmental reporting, sewers, hydraulic calculations hydraulic modeling, pollutants, pollutant loads, dilution, receiving waters, measurement strategy, overflow statistics, nutrients, bathing water

Sammandrag: Vatten som bräddar från avloppsledningsnätet kan innebära risk för smittspridning i badvatten och dricksvattentäkter. Rapporten sammanställer statistik för bräddningar i några svenska kommuner och beskriver en metodik för att bedöma bräddningarnas påverkan på recipienten. Syftet är att ge underlag för åtgärdsstrategier som bygger på riskbedömning.

Sammanfattning: Vatten som bräddar från avloppsledningsnätet kan innebära risk för smittspridning i badvatten och dricksvattentäkter. Rapporten sammanställer statistik för bräddningar i några svenska kommuner och beskriver en metodik för att bedöma bräddningarnas påverkan på recipienten. Syftet är att ge underlag för åtgärdsstrategier som bygger på riskbedömning.

Bräddvatten är spillvatten som är utspätt med annat vatten, som regnvatten eller vatten som har läckt in i avloppsledningarna. Bräddning sker när ledningsnätet inte har tillräcklig kapacitet att leda bort allt vatten. I kombinerade avloppssystem går dagvatten och spillvatten i samma ledningar, och där är bräddavlopp inbyggda i systemet. I separerade system ska det inte ske någon bräddning, men nödbräddning kan ske i vissa situationer.

Bräddningen från ledningsnät har fått ökad uppmärksamhet i kommunernas miljöredovisningar, vid tillståndsprövning av avloppsreningsverk och för att värdera konsekvenser för recipienten. Från och med 2017 har ansvaret för att kontrollera bräddningar flyttats från den som driver avloppsreningsverket till den som driver ledningsnätet, och underlagen om bräddningar förväntas bli bättre.

DHI har i rapporten sammanställt och jämfört statistik för bräddningar i några svenska kommuner som i dag kvantifierar sina bräddningar med hjälp av ett modellbaserat beräkningssätt. En sådan metod innefattar dels en hydraulisk modell som beskriver ledningsnätets hydrauliska funktion, dels en hydrologisk modell som beskriver belastningen på ledningsnätet i samband med nederbörd. Den hydrologiska modellen bör även inkludera tillskottsvatten som tillförs avloppssystemet genom dräneringar, felkopplingar och inläckande vatten. Beräkningar kan göras för ett år eller flera år, med årssummeringar för varje enskilt bräddtillfälle eller för varje beskrivet bräddavlopp. Det går också att beräkna andelen spillvatten i bräddvattnet och utspädningsgraden för enskilda bräddtillfällen och på årsbasis.

I de studerade kommunerna varierar bräddningen från 0,7 procent till som högst 4,1 procent av den totala tillrinningen till avloppsreningsverket. Det finns en koppling mellan bräddningar och andelen kombinerat ledningsnät. För samtliga kommuner sker huvuddelen av bräddningen vid en eller ett fåtal punkter, något som är viktigt att veta med tanke på hur åtgärder ska prioriteras. Andelen spillvatten i bräddvattnet är relativt konstant för respektive kommun och för olika år, men skiljer sig mycket åt mellan de olika kommunerna. För de enskilt största bräddavloppen varierar utspädningen av spillvattnet från 3 till 58 procent, och för hela ledningsnäten från 6 till 41 procent. För flera av kommunerna framgår det tydligt att större nederbördsvolym ger större tillrinning till reningsverket och större bräddvolym.

En preliminär slutsats är att bräddningar generellt har relativt marginell miljöpåverkan, men att de för vissa recipienter kan stå för en betydande andel av de totala fosforutsläppen från avloppssystemen. För badvatten och dricksvattentäkter kan däremot enskilda bräddhändelser ha stor påverkan och innebära risk för negativa konsekvenser.

Tipsrapportlista