SVU-rapport 2016-14
Nya egna SVU-rapporter informeras om och är tillgängliga endast för medlemmar under de tre första månaderna genom länk som skickas ut i e-post. Efter tre månader blir rapporterna fritt tillgängliga för alla. Medlemmar, företagsabonnenter och icke-medlemmar som anmält sig till SVUs sändlistor får då rapportinformation och länk genom Newsdesk.
Rapportnr: 2016-14
Tyngd: 4,4 MB
Publicerad: 20160915
Totalt antal sidor: 38 s.
Område: Avlopp och miljö
Titel: Långtidsfunktion hos en 19-årig dagvattenvåtmark
Författare: Ahmed Al-Rubaei (Luleå Tekniska Universitet/Dag&Nät), Malin Engström (Växjö kommun), Maria Viklander och Godecke Blecken (Luleå Tekniska Universitet/Dag&Nät)
Sökord: Urbant dagvatten, dagvattenvåtmark, dagvattenrening, långtidsfunktion, partikelbundna och lösta föroreningar
Keywords: Urban stormwater, constructed stormwater wetland, stormwater treatment, long-term performance, total and dissolved pollutants
Sammandrag: Våtmarken i Bäckaslöv i Växjö byggdes 1994 för att rena dagvattnet från ett 320 ha avrinningsområde. Utvärderingen som gjordes under 2013/14 visar att våtmarkens reningsförmåga fortfarande är mycket hög.
Sammanfattning: Anlagda dagvattenvåtmarker används ofta för fördröjning och rening av dagvatten. Trots tveksamheter när det gäller långtidsfunktionen hos de här våtmarkerna har ingen tidigare utvärderat deras funktion över längre tidsperiod än 5–10 år, och de flesta studier har levererat ögonblicksbilder. Nu har långtidsfunktionen hos Bäckaslövs våtmark i Växjö utvärderats av forskarna Ahmed Al-Rubaei och Godecke Blecken, Luleå tekniska universitet, samt Malin Engström, Växjö kommun. Anställda i Växjö kommun har hjälpt till med provtagning och analyser. Utvärderingen visar att våtmarken fungerar bättre efter 19 år än den gjorde i starten.
Bäckaslövs våtmark togs i drift år 1994, med syftet att förbättra vattenkvaliteten i Södra Bergundasjön. Den behandlar dagvatten från ett 320 hektar stort avrinningsområde i staden Växjö. Våtmarken har ett förbehandlingssteg, en sedimenteringsdamm med en vattenyta på 1,8 hektar. Därefter följer en 5 hektar slingrande våtmarksström som är ungefär 800 meter lång. Utöver bortforsling av sediment från dammen har inget underhåll utförts, men man har gjort rutininspektioner.
Den nu avslutade studien visar att våtmarken effektivt minskar både toppflödet och volymen av dagvatten som släpps ut i den mottagande sjön. Våtmarken renar fortfarande dagvattnet effektivt. Den genomsnittliga avskiljningen av kadmium, koppar, bly, zink och partiklar var i studien mellan 89 och 96 procent, medan kvävehalten minskades med 59 procent.
Resultaten från provtagningen åren 2013/2014 jämfördes med två tidigare provtagningar från samma våtmark, dels år 1997 efter tre års drift, dels år 2003 efter nio års drift. En jämförande analys av de tre perioderna visar att våtmarken i dag fungerar mer effektivt och stabilt för de flesta föroreningar än när den togs i bruk. Det här visar hur viktigt det är att de komplexa kemiska och biologiska processerna i anlagda våtmarkssystem får etableras och utvecklas utan alltför mycket störningar. Underhåll av våtmarker bör därför planeras noggrant. Däremot har underhåll av förbehandlingssteget, det vill säga dammen, haft klart positiv inverkan på funktionen hos systemet.
Resultaten visade överlag att anlagda dagvattenvåtmarker är uthålliga system som kan fungera effektivt för åtminstone två årtionden om de har adekvat design.