Hoppa till huvudinnehåll

SVU-rapport 2020-13

Nya egna SVU-rapporter informeras om och är tillgängliga endast för medlemmar under de tre första månaderna genom länk som skickas ut i e-post. Efter tre månader blir rapporterna fritt tillgängliga för alla. Medlemmar, företagspartner och icke-medlemmar som anmält sig till SVUs sändlistor får då rapportinformation och länk genom Newsdesk.

Rapportnr: 2020-13
Tyngd
: 2,9 MB
Publicerad: 2020-08-31
Totalt antal sidor: 66
Område: Avlopp & miljö

Titel: Tillskottsvatten i avloppssystem – nya tankar om nyckeltal
Författare: Ingemar Clementson, Emelie Alenius och Lars-Göran Gustafsson, DHI Sverige

Sökord: Tillskottsvatten, bidragande yta, utspädningsgrad, bräddning, förbiledning
Keywords: Inflow and Infiltration, contributing surface, dilution rate, wet weather overflow, combined sewer overflow, partial treatment

Sammandrag: Det behövs nya sätt att tänka kring tillskottsvatten i avloppssystemen för att långsiktigt effektiva åtgärder ska kunna vidtas och följas upp. Rapporten ger förslag till en strukturerad arbetsgång för strategiskt arbete, med nyckeltal som inte ändras beroende på nederbördsmängden. För att beräkna nyckeltal använder författarna bidragande ytor för snabbt och långsamt tillskottsvatten − i stället för andelen tillskottsvatten som är det vanligaste nyckeltalet i dag.

Sammanfattning:  Tillskottsvatten kallas det vatten i avloppsnätet som inte är spillvatten utan kommer från nederbörd, grundvatten, hav och utläckage från vattenledningar. Tillskottsvatten orsakar överbelastning i systemet och utsläpp av orenat avloppsvatten. I en enkätstudie i projektet framkom det att många kommuner gör åtgärder mot tillskottsvatten lite på måfå, utan att ha gjort en analys av vilken typ av tillskottsvatten som orsakar problemen. Risken är att den långvariga effekten av åtgärderna uteblir.

Om tillskottsvatten beskrivs utifrån beräknade nyckeltal ökar förståelsen för problematiken. Rapportförfattarna från DHI Sverige använder ”bidragande ytor” för att analysera tillskottsvatten. Data från 20 medverkande orter i Sverige har bearbetats och delats upp i tre komponenter: snabb regnpåverkan (SRP), trög regnpåverkan (TRP) och grundvattenpåverkan (GVP). För att få fram nyckeltalen har komponenterna sedan relaterats till systemens verksamhetsyta, ledningslängd och personekvivalenter. För elva av orterna fanns motsvarande data tillgängliga från en liknande studie i början av 1990-talet.

I dagsläget använder de flesta kommuner och tillsynsmyndigheter andelen tillskottsvatten som mål- och uppföljningsvärde. Men det nyckeltalet är inte att rekommendera, eftersom nederbörd och tillskottsvatten varierar från år till år och gör det mycket svårt att bedöma effekter av enskilda åtgärder. Bidragande ytor är i princip oberoende av nederbörd enskilda år. De kan också enkelt beräknas efter genomförda åtgärder som därför kan bedömas redan efter ett halvår och sedan följas upp från år till år.

Andelen tillskottsvatten säger heller inget om problembilden för det aktuella reningsverket eller ledningsnätet. Ett område med hög utspädningsgrad kan ha försumbara utsläpp av orenat spillvatten till recipienten om tillskottsvattnet främst består av långsam grundvattenpåverkan från läck- och dränflöden utan nämnvärd regnpåverkan. Ett annat område kan ha låg utspädningsgrad sett över ett helt år men ha tillskottsvatten som i högre omfattning består av snabb och trög regnpåverkan, med kraftig bräddning och förbiledning vid reningsverket som följd.

Åtgärder som VA-organisationerna har utfört de senaste 25 åren har haft effekt på bidragande ytor för snabb regnpåverkan, troligen därför att man har separerat tidigare kombinerade ledningsnät. Däremot har många kommuner fortfarande hög tillskottsvattenvolym med stor andel trög regnpåverkan och grundvattenpåverkan. Åtgärder som syftar till att minska den totala mängden tillskottsvatten är inte alltid det som ger bäst miljö- och kostnadsnytta. Den effektivaste vägen framåt är ett strategiskt fokus på att reducera den snabba och tröga regnpåverkan som för de flesta orter bidrar mest till näringsbelastning i recipienten. Det kan sedan kombineras med åtgärder som minskar de totala volymerna på längre sikt.

Mängden tillskottsvatten påverkas av ett komplext samspel mellan systemets utformning, dag- och dränvatten från fastigheter och ledningsnätets kondition, men är också starkt kopplad till lokala naturliga förutsättningar. Varje avloppssystem är unikt, men den arbetsgång som projektgruppen rekommenderar är generell och kan användas som rättesnöre oavsett förutsättningarna i respektive kommun.