SVU-rapport 2019-17

Rapportnr: 2019-17
Tyngd: 5,2 MB
Publicerad: 2019-09-05
Totalt antal sidor: 66
Område: Rörnät & klimat 

Titel: Vattenförluster från ledningsnätet – beräkningsverktyg för en hållbar nivå
Författare: Annika Malm, Linnéa Axell, RISE Research Institutes of Sweden, Gilbert Svensson, Vattenforum, Jon Røstum, Powel AS

Sökord: Vattenförluster, läckage, samhällsekonomi, SELL, läcksökning, hållbar
Keywords: Real losses, water losses, society economy. SELL, leak detection, sustainability

Sammandrag: Sverige har relativt stora vattenförluster från dricksvattennätet. Internationellt har det utarbetats metoder för beräkning av den samhällsekonomiskt hållbara nivån för vattenförluster. Projektet har anpassat dessa metoder för svenska förhållanden. I rapporten presenteras ett beräkningsverktyg som kan användas för att beräkna den hållbara nivån för vattenförluster i varje kommun.

Sammanfattning: Sverige har relativt stora vattenförluster från dricksvattennätet. Internationellt har det utarbetats metoder för beräkning av den samhällsekonomiskt hållbara nivån för vattenförluster. Projektet har anpassat dessa metoder för svenska förhållanden. I rapporten presenteras ett beräkningsverktyg som kan användas för att beräkna den hållbara nivån för vattenförluster i varje kommun.

I genomsnitt är vattenförlusten i Sverige 20 procent. I Sverige har vi på de flesta håll gott om vatten, och det har varit billigt att bereda dricksvatten och transportera det. Men i dag har vi situationer med vattenbrist och extremt låga grundvattennivåer. Att leta ny vattentäkt eller bygga ut vattenverket tar tid och kostar pengar. Många svenska VA-verksamheter lägger därför stora resurser på att minska vattenförlusterna, men det finns fortfarande mycket kvar att göra. Genom branschorganisationen International Water Association (IWA) har det utvecklats beräkningsmetoder för vattenförluster som också bör användas mer aktivt i Sverige, bland annat Infrastructure Leakage Index (ILI) och Sustainable Economic Level of Leakage (SELL). ILI är en kvot mellan de vattenförluster en verksamhet faktiskt har och de vattenförluster som är mycket svåra att komma åt. SELL är den hållbara nivån på vattenförlusterna när man har tagit hänsyn till kostnader för vattenförluster, läcksökning och tidigarelagd förnyelse även ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Projektet har tagit fram ett beräkningsverktyg för hållbar vattenförlustnivå som passar för svenska kommuner. Rapporten beskriver verktyget och ger förklaringar till de två kalkylblad som är skapade för att beräkna dels vattenbalansen, dels SELL. Kalkylbladen kan laddas ner via www.svensktvatten.se där rapporten finns för nedladdning. Grunden för arbetet med vattenförluster är god kontroll av den egna vattenbalansen, det vill säga hur mycket dricksvatten som produceras i förhållande till vad som används eller läcker ut. Vattenbalansen är ofta osäker. Verktyget innehåller en osäkerhetsanalys som visar hur mycket osäkerheter i ingångsdata påverkar resultatet.

För att få säkrare indata samt lättare kunna detektera, lokalisera och reparera utläckage kan VA-organisationerna använda sig av ny teknik. Även en liten läcka som läcker över lång tid ger stor vattenförlust. Det är därför viktigt att: a) identifiera läckor så snabbt som möjligt, b) hitta vilka ledningar eller komponenter som läcker, och c) reparera läckan så bra och snabbt som möjligt. För var och en av dessa faser utvecklas det ny teknik som gör det billigare och enklare att minska förlusterna. Det kan till exempel vara produkter som smarta vattenmätare, trycksensorer i ledningsnätet baserade på IoT-teknik (Internet of Things), eller lösningar som bygger på avancerad analys genom maskininlärning. Projektet har genomförts av en grupp från forskningsinstitutet RISE och en referensgrupp med representation från ett antal kommuner. Rapporten ger exempel på arbete med vattenförluster i bland annat Norge och Danmark.

I projektet har en kalkylbaserad beräkningsmodell utvecklats så att varje VA-verksamhet kan beräkna vad som är en hållbar nivå på vattenförluster för deras verksamhet. Modellen bygger på IWA:s koncept och metoder som används i stora delar av världen idag. Metoden är sedan anpassad till svenska förhållanden.

Till rapporten hör följande kalkylblad:

Kalkyl_1_Vattenbalans
Kalkyl_1_Vattenbalans_Testkommun
Kalkyl_2_SELL
Kalkyl_2_SELL_Testkommun

De kalkylblad som slutar på ”Testkommun” innehåller exempelvärden, övriga är tomma i de rutor där egna data ska fyllas i. Det är i grunden endast de gröna cellerna som ska fyllas i.

Kalkylbladen beskrivs i kapitel 4 och 5 i rapporten, men en kortare beskrivning kan hittas direkt som kommentarer i respektive kalkylbladet. Kommentarerna visas i kalkylbladet med en röd triangel i den aktuella cellen. När man sveper musen över cellen kommer kommentaren att komma upp så att den kan läsas.

Rapporten och kalkylbladen ska stödja kommunerna i deras arbete att systematiskt beskriva vattenanvändningen och ge stöd för arbetet att minska vattenförlusterna. Detaljerad och korrekt kunskap om vattenanvändningen är en förutsättning för att kunna minska vattenförlusterna på ett kostnadseffektivt sätt.