SVU-rapport 2017-10
Nya egna SVU-rapporter informeras om och är tillgängliga endast för medlemmar under de tre första månaderna genom länk som skickas ut i e-post. Efter tre månader blir rapporterna fritt tillgängliga för alla. Medlemmar, företagsabonnenter och icke-medlemmar som anmält sig till SVUs sändlistor får då rapportinformation och länk genom Newsdesk.
Rapportnr: 2017-10
Tyngd: 1,7 MB
Publicerad: 2017-05-31
Totalt antal sidor: 44 s.
Område: Avlopp och miljö
Titel: Ammoniakhygienisering för säker användning av slam i odling
Författare: Björn Vinnerås, Annika Nordin, Håkan Jönsson (Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för Energi & Teknik)
Sökord: Avloppsslam, hygienisering, ammoniakbehandling, salmonella, ascaris, e.coli, enterococcus, urea
Keywords: Avloppsslam, hygienisering, ammoniakbehandling, salmonella, ascaris, e.coli, enterococcus, urea
Sammandrag: Behandling av avloppsslam med ammoniak är en billig och effektiv process som ger ett hygieniserat slam med ett kväveinnehåll som kan tas upp av grödorna vid gödsling med slammet. Rapporten sammanställer kunskapsläget och redogör för ett pilotförsök i Uppsala.
Sammanfattning: Behandling av avloppsslam med ammoniak är en billig och effektiv process som ger ett hygieniserat slam med ett kväveinnehåll som kan tas upp av grödorna vid gödsling med slammet. Rapporten sammanställer kunskapsläget och redogör för ett pilotförsök i Uppsala.
För att växtnäringsämnen i avloppsslam ska kunna återföras till åkermark måste det säkerställas att slammet inte innehåller så stora mängder av sjukdomsframkallande mikroorganismer att det kan leda till infektion av grödor och smittspridning till människor och djur. Man säger att slammet måste hygieniseras. Detta kan ske i olika hög grad, och gälla bakterier, virus och parasiter som spolmask och kryptosporidier.
I Sverige finns det ännu inga regler för hygienisering av slam som används för odling. Naturvårdsverket kom hösten 2013 med ett förslag till regeringen, men våren 2017 är ännu inget beslut fattat. Rapporten innehåller en översikt av hur olika länder förhåller sig till säkerhet och hygienisering av avloppsslam som ska spridas på åkermark. De enda krav som ställs på hygienen i Sverige gäller för Revaqcertifierade reningsverk som måste ha en behandling för att klara salmonella. Vanligast är lagring under minst sex månader, men även värmebehandling och kemisk behandling är möjliga.
Ammoniakbehandling är en typ av kemisk behandling som har utvecklats under de senaste 15 åren. Ammoniak finns alltid i ett jämviktsläge mellan oladdad ammoniak (NH3) och den laddade ammoniumjonen (NH4+). Det är den oladdade formen som är giftig för mikroorganismerna, och den finns i större andel när pH-värdet och temperaturen stiger. Ammonikbehandlingen utförs vid basiskt pH-värde (pH 8,5–9,5) och i täckta system utan luftdrag som ventilerar bort ammoniaken.
Ammoniaken förbrukas inte under behandlingen, utan finns kvar i det behandlade slammet och kan tas upp som kvävegödning av grödorna. Behandlingen har därför ett dubbelt värde – den hygieniserar slammet och ökar gödselvärdet eftersom inte bara fosfor tillförs växterna utan även kväve. Genom att ammoniakbehandlingen hämmar bakterietillväxt så hämmar den också de bakterier som producerar de kraftiga växthusgaserna lustgas och metan, vilket är en fördel för systemet.
I rapporten redovisas en pilotstudie i Uppsala som visar att ammoniakbehandling är en enkel hygieniseringsmetod för avloppsslam. Med tillsats av 1,6 procent urea baserat på våtvikten gick det att hygienisera slammet under tre vintermånader vid temperaturer ned till minus 20 °C. Med dagens pris (vintern 2017) på 5,50 kronor per kg urea skulle behandlingskostnaden motsvara 90 kronor per ton slam våtvikt. I genomsnitt kan man räkna med att behandlingens årskostnad är under 10 kronor per ansluten person. Kostnaden för tillsatsen bör inte variera speciellt mycket mellan verk av olika storlek, men den ökar när slammets halt av torrsubstans minskar eftersom doseringen är baserad på våtvikt.