SVU-rapport 2016-02
Nya egna SVU-rapporter informeras om och är tillgängliga endast för medlemmar under de tre första månaderna genom länk som skickas ut i e-post. Efter tre månader blir rapporterna fritt tillgängliga för alla. Medlemmar, företagsabonnenter och icke-medlemmar som anmält sig till SVUs sändlistor får då rapportinformation och länk genom Newsdesk.
Tyngd: 0,5 MB
Publicerad: 20160329
Totalt antal sidor: 40 s.
Område: Dricksvatten
Titel: DRICKS – Forskningsprogrammet för dricksvatten 2012–2014
Författare: Thomas Pettersson, Institutionen För Bygg- och miljöteknik, Chalmers tekniska högskola
Sökord: DRICKS, projektprogram, dricksvatten, slutrapport
Keywords: DRICKS, project program, drinking water, final report
Sammandrag: Rapporten beskriver utfallet av DRICKS-programmet under perioden 2012–2014, där SLU och Lunds tekniska högskola nu är del av DRICKS. I rapporten presenteras resultat för flera större och särskilt intressanta projekt som vi arbetat med under programperioden, som exempelvis projekten RiBS och Förenklad GDP.
Sammanfattning: Rapporten beskriver utfallet av DRICKS-programmet under perioden 2012–2014. DRICKS inledde 2014 ett fördjupat samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Lunds tekniska högskola som nu ingår som en integrerad del i DRICKS. Under perioden har vi anordnat Nationell dricksvattenkonferens vid Chalmers (2013), samt en workshop om drift av UV-ljus i vattenverk där utbyte av erfarenheter kring UV-desinfektion stod i fokus. Exempel på större och/eller särskilt intressanta projekt som vi arbetat med under perioden presenteras i denna rapport.
I ett SIDA-projekt har ökad leveranssäkerhet i dricksvattenförsörjning i Botswana studerats där en metod att lagra ytvatten i grundvattenmagasin har utvecklats, vilken också har bäring på svenska behov. Under 2014 påbörjade DRICKS arbetet med det SVU finansierade projektet Riskbaserat beslutsstöd för säkert dricksvatten (RiBS), där bl.a. modellering av avrinningsområden samt riskbedömningar och kostnads-nyttoanalyser utvecklas för att generera användbart beslutsstöd för vattenproducenter. Hydrodynamisk modellering har genomförts för att kunna beräkna den mikrobiella vattenkvaliteten i råvattentäkter. Ofta är patogenhalterna i vattentäkterna för låga för att kunna detekteras i vattenanalyser och där kan modellen beräkna låga halter som i kombination med kvantitativ mikrobiell riskanalys (MRA) kan användas för att bättre bedöma hälsorisker för dricksvattenkonsumenter.
En förenklad GDP (God desinfektionspraxis) för bedömning av mikrobiologisk barriärverkan har utvecklats. Den passar både grund- och ytvattenverk och är tillräckligt enkel för att mindre kommuner och kommuner med många små vattenverk skall kunna genomföra den. Vidare har ett par olika projekt startats med fokus på att tolka fluorescens från organiskt material för att upptäcka förändringar i vattenkvaliteten, både råvatten och mellan processtegen i vattenverket. Projekten fokuserar främst på att utvärdera desinfektionseffektivitet hos UV samt effektiviteten av kemisk fällning under ansträngda förhållanden vid kallt vatten, högt flöde, hög humushalt mm.
DRICKS har tillsammans med Göteborgs och Umeås universitet inom projektet Tidvatten undersökt om det finns ökad frekvens av kontakter med Sjukvårdsrådgivningen, 1177, för symtom av diarré, kräkningar eller buksmärtor, vid tillfällen då det finns försämrad vattenkvalitet på grund av störningar vid vattenverken och/eller distributionsnätet i Göteborg. Resultaten indikerar att mag-tarm symptom på grund av störningar i vattenverk eller distributionsnätet är sällsynta.
