SVU-rapport 2017-12 - Svenskt Vatten Hoppa till huvudinnehåll

SVU-rapport 2017-12

Nya egna SVU-rapporter informeras om och är tillgängliga endast för medlemmar under de tre första månaderna genom länk som skickas ut i e-post. Efter tre månader blir rapporterna fritt tillgängliga för alla. Medlemmar, företagsabonnenter och icke-medlemmar som anmält sig till SVUs sändlistor får då rapportinformation och länk genom Newsdesk.

Rapportnr: 2017-12
Tyngd
: 2,3 MB
Publicerad: 20170619
Totalt antal sidor: 60 s.
Område: Rörnät, klimat, avlopp, miljö

Titel: Att definiera normaldagvatten – förslag och resonemang
Författare: Jane Hjelmqvist, Emma Sjögren.
Medförfattare: Godecke-Tobias Blecken, Helene Österlund, Anders Rydberg, Anna Hassel

Sökord: Dagvatten, ABVA, ansvar, normaldagvatten, dagvattenkvalitet, dagvattenkvantitet, hushållsdagvatten
Keywords:
Normaldagvatten, definition, ansvar

Sammandrag: Utifrån lagstiftningens ramar har förslag till begränsning av VA-huvudmannens skyldighet att hantera enbart normaldagvatten tagits fram. Definition av normaldagvatten kvantitet föreslås utformas som en normal andel hårdgjord yta för olika bostadsbebyggelsetyper, medan normaldagvatten kvalitet utgår från det förväntade innehållet av de vanligaste föroreningarna.

Sammanfattning: Vi lever i ett samhälle där det sker stora förändringar av stadsbilden. Städer förtätas och andelen hårdgjorda ytor ökar. Samtidigt ökar kraven på hänsyn till recipienterna, och nederbördsmönstret förändras. Allt detta ställer ökade krav på dagvattenhanteringen. VA-huvudmännen har en nyckelroll. Frågan är hur stor del av ansvaret de rimligen bör ha.

Projektet har utrett om VA-huvudmannens skyldighet kan begränsas till ett ”hushållsdagvatten” på motsvarande sätt som dricksvatten- och spillvattentjänsterna är kopplade till hushållens behov. Med utgångspunkt i VA-lagstiftningen klargörs hur ansvarsförhållandet mellan VA-huvudman och fastighetsägare kan förtydligas när det gäller dagvatten. Kärnfrågan är vilket dagvatten VA-huvudmannen är skyldig att hantera.

Projektet har utförts av WSP Sverige AB, Luleå tekniska universitet samt VA Strategi Sverige – genom litteraturstudier och omvärldsanalys, juridisk utredning samt workshop med en referensgrupp. Delar av referensgruppen anser att lagstiftningen borde kunna tillämpas annorlunda för dagvatten än för spillvatten, eftersom de två typerna av avloppsvatten skiljer sig mycket åt. Därför presenteras en alternativ utgångspunkt för definition av normaldagvatten.

Utredningen visar att VA-huvudmännen har juridiskt utrymme att begränsa den kvantitet och kvalitet av dagvatten som de är skyldiga att ta emot till det som anses vara normaldagvatten. Termen anses mer passande än hushållsdagvatten eftersom VA-huvudmannen anses ha skyldighet att hantera dagvatten från hela bostadsbebyggelsens yta, det vill säga både från kvartersmark och allmän platsmark (lokala gator, parker, torg) – och inte bara från bostadens yta. Rapportförfattarna definierar två förslag till begrepp: normaldagvatten kvantitet och normaldagvatten kvalitet.

För normaldagvatten kvantitet utformas förslaget till definition som ”normal andel hårdgjord yta som dagvatten avleds från” för kvartersmark respektive allmän platsmark inom olika typer av bostadsbebyggelse.

Definitionen av normaldagvatten kvalitet baseras på det förväntade innehållet av de vanligaste föroreningarna. Det är samma utgångspunkt som för definitionen av hushållsspillvatten, men variationen av föroreningar är mycket stor och inte förutsägbar på samma sätt som för spillvatten. Det går därför inte att kontrollera dagvattenkvalitet genom stickprov. Utredningen föreslår att definitionen av normaldagvatten kvalitet ska vara årsmedelintervall, som kan användas som utgångspunkt för att identifiera verksamheter som levererar dagvatten med avvikande kvalitet.

Underlaget som tagits fram kan betraktas som ett ramverk för en definition av normaldagvatten och utgångspunkt för fortsatt arbete. Nuvarande lagstiftning behöver ses över så att den anpassas till dagvatten och ger bättre förutsättningar att skapa hållbar dagvattenhantering. Tydligare ansvarsfördelning i dagvattenhanteringen är en nyckelfråga, likaså samordning av de lagar som berörs (lagen om allmänna vattentjänster, miljöbalken och plan- och bygglagen).

Tipsrapportlista