SVU-rapport 2020-15
Nya egna SVU-rapporter informeras om och är tillgängliga endast för medlemmar under de tre första månaderna genom länk som skickas ut i e-post. Efter tre månader blir rapporterna fritt tillgängliga för alla. Medlemmar, företagspartner och icke-medlemmar som anmält sig till SVUs sändlistor får då rapportinformation och länk genom Newsdesk.
Rapportnr: 2020-15
Tyngd: 6,9 MB
Publicerad: 2020-12-21
Totalt antal sidor: 81
Område: Avlopp & miljö
Titel: Dokumentation vid modellering av avloppsledningsnät
Författare: Mathias von Scherling, RISE, Hans Hammarlund, Tyréns, Linnéa Siegwan, Tyréns, Daniel Blomquist, Sweco
Sökord: Dokumentation, hydraulisk modellering, hydraulisk modell, spillvattenförande system, dagvattensystem, avloppssystem, självfallssystem
Keywords: Documentation, hydraulic modeling, hydraulic model, sewer networks
Sammandrag: Rapporten innehåller rekommendationer och mallar för dokumentation av datormodeller över avloppsledningsnät. Dokumentationen bör vara tillräcklig och transparent, möjliggöra granskning, minska risken för felanvändning och tillåta framtida påbyggnad av modellen.
Sammanfattning: Modellering handlar om att i något syfte kraftigt förenkla verkligheten. Det kan handla om nyanslutning i samband med exploatering, utredning av källaröversvämningar eller bräddning från ledningsnätet. En datormodell innehåller dels fysiskt kontrollerbara data, dels parametrar som behöver kalibreras fram, till exempel flödesdynamik. Modellen blir inte bättre än det underlag som har använts för att bygga upp den. Därför är det mycket viktigt med tydlig dokumentation av modellens underlag och de användningsområden som den rekommenderas för. Modelldokumentationen bör följa modellen och uppdateras vid ändringar. Även en person som inte har kunskap om modellering ska kunna kontrollera rimligheten hos modell och resultat. En tidigare SVU-rapport (2016-15, Riktlinjer för modellering av spillvattenförande system och dagvattensystem) pekade på vikten av dokumentation av datormodeller. I den här SVU-rapporten har ett konkret förslag till hur sådan dokumentation bör utformas tagits fram av en arbets- och referensgrupp med till stor del samma personer som i arbetet med den tidigare rapporten. Författarna kommer från forskningsinstitutet RISE och två olika konsultfirmor.
Dokumentation är tidskrävande och nyttan uppstår inte förrän i ett senare skede – hos mottagaren av arbetet eller vid framtida uppdateringar. Därför behöver det göras en avvägning av vad som är tillräcklig dokumentation. En tidsbesparande faktor i sammanhanget är att ha en mall att följa. En strukturerad uppbyggnad av modellen och användning av metadata eller statuskoder kan förenkla dokumentationen och göra den mer kompakt. Metadata är data om data. Det kan vara data som beskriver till exempel källan till underlag eller gjorda antaganden. Användningen av metadata måste beskrivas i modellrapporten.
Projektet har tagit fram några mallar som är avsedda för dokumentation av modeller, samt råd kring redovisning av kalibrering och presentation av kartor. I bilaga A finns en mall för en modelldeklaration som i ett sammanfattande datablad snabbt ger information om modellen. I bilaga B finns en mall till en modellrapport, som är den centrala delen i dokumentationen och ger den mest fullständiga bilden av modellens uppbyggnad, kalibrering och prestanda. Kartor kan bidra till bättre förståelse av modellen, och därför innehåller bilaga C förslag till bra kartor.
Rapporten med bilagor riktar sig till alla som kommer i kontakt med modeller. För beställare är det bra att veta vilken dokumentation som bör efterfrågas, och för modellörer är det bra att få tillgång till förslagsmallar för nödvändig dokumentation. Mallarna i bilagorna A och B går att ladda ner som Wordfiler på Vattenbokhandeln där rapporten finns i mars 2021. De kan användas eller anpassas till de egna behoven. I den digitala rapportversionen ingår mallarna som redigerbara pdf-filer.