SVU-rapport 2018-03
Nya egna SVU-rapporter informeras om och är tillgängliga endast för medlemmar under de tre första månaderna genom länk som skickas ut i e-post. Efter tre månader blir rapporterna fritt tillgängliga för alla. Medlemmar, företagsabonnenter och icke-medlemmar som anmält sig till SVUs sändlistor får då rapportinformation och länk genom Newsdesk.
Rapportnr: 2018-03
Tyngd: 1,7 MB
Publicerad: 2018-02-14
Totalt antal sidor: 52
Område: Dricksvatten & hälsa
Titel: Patogenhalter i svenska ytvattentäkter för QMRA – statistisk modellering och utvärdering av ett hypotesbaserat angreppssätt
Författare: Johan Åström
Sökord: QMRA, mikrobiologisk riskbedömning, ytvatten, patogen, zoonotisk, avlopp, gödsel, nötkreatur
Keywords: QMRA, microbial risk assessment, surface waters, pathogen, zoonotic, sewage, manure, cattle
Sammandrag: Rapporten ger ett underlag för att definiera halten sjukdomsframkallande mikroorganismer (patogener) i råvatten, något som behöver göras i riskbedömningsverktyget QMRA. Dels ges tabellvärden för några viktiga parasiter och bakterier, dels har en kvotmodell tagits fram för att beräkna patogenhalter utifrån E. coli-halten
Sammanfattning: Att analysera indikatororganismer i utgående dricksvatten från ett vattenverk eller i tappkranen hos en konsument är inte tillräckligt för att bedöma och förebygga risken för smitta. Dricksvattenproducenterna uppmanas numera till ett riskbaserat angreppssätt där kvantitativ mikrobiologisk riskbedömning (QMRA) är en metod för att beräkna infektionsrisken. Men för att kunna beräkna denna risk måste dricksvattenproducenten ange patogenhalterna i det råvatten som vattenverket använder. I modellverktyget QMRA, som numera tillhandahålls via webben (www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/qmra), är patogenhalter i råvattnet det första som ska skrivas in.
Hittills har det saknats bra data som täcker in variationen av patogenhalter i olika typer av ytvatten i Sverige. Men den bristen är nu åtgärdad genom SVU-projektet som har använt data från två stora kartläggningsprojekt av patogener i regi av dels Livsmedelsverket, dels Folkhälsomyndigheten. De här två projekten genomfördes som en följd av de stora svenska utbrotten av parasiten Cryptosporidium åren 2010 och 2011. I Livsmedelsverkets projekt togs prover på patogena bakterier, parasiter och virus på sex geografiskt spridda råvattenintag i Sverige. Folkhälsomyndighetens projekt omfattade bland annat provtagning vid en rad avloppsreningsverk för analys av parasiter.
Syftet med SVU-projektet var att nyttiggöra insamlade patogendata från de två nämnda projekten och att underlätta för framtida användare av QMRA-verktyget att göra antaganden av patogenhalter i ytvattnet. Flera av de tabeller som finns i rapporten innehåller värden som kan ”knappas in” i den del av QMRA-verktyget där patogenhalter ska anges. I en bilaga finns förslag på arbetsgång. Projektet har också provat ut ett angreppssätt som gör det möjligt att beräkna en patogenhalt enbart utifrån fynd av E. coli-bakterien och viss kunskap om vilka patogenkällor som finns uppströms råvattenintaget.
Projektgruppen har utgjorts av Rikard Dryselius och Karin Jacobsson på Livsmedelsverket, Anette Hansen på Folkhälsomyndigheten, Ekaterina Sokolova på Chalmers, Ida Bodlund från Stockholm Vatten och Avfall samt Beatrice Svensson från Trollhättan Energi. Susan Petterson, Water & Health i Australien har bistått i de matematiska beräkningarna, och Johan Åström hos Tyréns har samordnat projektet