Vikten av vatten för Agenda 2030 och hållbarhetsmålen

I en stor kraftsamling för framtiden, antog FN i
september 2015 en ny agenda för hållbar utveckling,
den så kallade Agenda 2030. Den innehåller 17
globala mål och 169 delmål, som tillsammans fokuserar
på de tre dimensionerna av hållbar utveckling:
den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.
Flera mål är direkt kopplade till vatten; mål
6 handlar om rent vatten och sanitet för alla, mål
14 om hav och marina resurser, och mål 15 berör
ekosystem och ekologisk mångfald. De 17 målen
och delmålen går dock ofta in i och är avhängiga av
varandra – och utan att beakta vattenfrågan faller
flera mål platt.

Hur ska Sverige nå målen?
Enskilda stater har det främsta ansvaret för att
genomföra Agenda 2030 nationellt. Vilka ska då
göra jobbet här i Sverige? Vi, tillsammans. Ytterst
ansvarar civilminister Ardalan Shekarabi, uppbackad
av regeringens statsråd som ansvarar inom sina
respektive områden. Regeringen har även tillsatt en
delegation som ska stödja Sveriges genomförande.
Det nationella genomförandet inkluderar också
kommuner, landsting, statliga myndigheter och
Regeringskansliet – men hur snabbt de globala
målen uppnås är också avhängigt engagemanget från
andra aktörer som frivilligorganisationer, näringsliv,
fackliga organisationer och akademi.

Målen kopplas till vattentjänsterna
Vad har då Agenda 2030 med Svenskt Vatten och
dess medlemmar att göra? En hel del. Världens
framtida vattenutmaningar handlar främst om
demografiska förändringar, socioekonomiska tillväxtmönster
och klimatförändringar – och målen har
formulerats därefter.
– Många mål för hållbar utveckling är direkt
eller indirekt knutna till hållbar livsmedelsproduktion,
rent vatten och sanitet, säger Anna Linusson,
VD på Svenskt Vatten. Vattentjänsternas betydelse
för en hållbar utveckling, i och utanför Sverige, kan
därför inte nog betonas.

Hälsa, skyddade hav och hållbara städer
Det handlar om att vattentjänsterna är starkt knutna
till avgörande faktorer för människors hälsa och
välbefinnande som rent dricksvatten och goda
sanitära förhållanden (målen 3 och 6), till skyddet
av våra hav från utsläpp och från marint skräp som
mikroplaster (mål 14) och dessutom utgör de en
oundgänglig pusselbit för att bygga hållbara städer
och samhällen anpassade till ett förändrat klimat
(mål 11).
– Som exempel kan VA-företagens uppströmsarbete,
det vill säga förebyggande mijöarbete, kopplas
till målet om hälsa, eftersom vattenrelaterade
sjukdomar minskar om föroreningar och kemikalier
minskar. När det gäller försämrad vattenkvalitet,
spelar övergödningen av fosfor en viktig roll, något
som vi också påtalar. VA-organisationerna är också
med och bidrar till målet om hållbar energi genom
att ta hand om värme i avloppsvattnet.

Se målen som ramverk
Mycket av det viktiga arbetet för att nå hållbarhetsmålen,
bedrivs alltså redan av VA-företagen. Ofta
har, eller planerar, kommunerna också ett program
för Agenda 2030 och det utgör en möjlighet för
VA-organisationerna att vara med och påverka. För
dem finns det därför mycket på att vinna på att se
Agenda 2030 som ett ramverk utifrån vilket de kan
förtydliga sin verksamhet.
– Ramverket kan utgöra en pedagogisk draghjälp
när det gäller att exempelvis motivera en viss investering
för olika intressenter, säger Anna Linusson. Det
handlar om att lyfta blicken och se på sina frågor
utifrån en bredare kontext.

Öka organisationens attraktionskraft
En ytterligare aspekt på hållbarhetsarbetet, är att det
går att använda det som ett dragplåster vid rekrytering,
något som är i fokus inom VA-branschen.
– Vi har en kompetensbrist framför oss och
behöver fler duktiga människor, säger Anna
Linusson. Vi ser att andra attraktiva arbetsgivare är
duktiga på hållbarhetsfrågor och det vore dumt att
försitta en chans att positionera sig. Faktum är ju
att vi producerar Sveriges viktigaste livsmedel och
gör en stor miljöinsats för sjöar och hav – det måste
vi bli bättre på att kommunicera till potentiella
medarbetare. ❧