Så löstes gåtan med det förorenade badvattnet
Ur Vattenmagasinet nr 1 2018. Med hjälp av DNA-sekvensering har Nybro kommun hittat smittkällan till föroreningar i en badsjö. Därmed kan rätt åtgärder vidtas och stadens invånare kan få en sommar utan badförbud.
Linnéasjön ligger vackert i centrala Nybro. Sjön är en del av ett rekreationsområde med park och camping, och har två badplatser. Men den har sedan 1980-talet haft problem med dålig vattenkvalitet, särskilt efter kraftiga regn. Det har lett till återkommande badförbud, oftast orsakat av förhöjda halter av e.coli-bakterier.
Jakten på smittkällor har pågått i årtionden. Misstankar fanns förstås – hundar som rastas vid sjön, sjöfågel och trasiga avlopp var vanliga tips. Och åtgärder genomfördes – bland annat fick den våtmark som tar emot dagvatten från stan och som är sjöns huvudkälla nya sandfilter. Eventuella felkopplingar av avlopp undersöktes. Men problemet kvarstod.
Gemensamma intressen
I samband med forskningsprojektet Verktygslåda för fekal källspårning kom Nybro kommun i kontakt med Totalförsvarens forskningsinstitut (FOI). Försvarsforskarna var med för att utöka sitt DNA-bibliotek av biologiska föroreningar – i första hand för att hitta metoder som på ett rättssäkert sätt kan säkra bevis mot terrorister eller främmande makter vid attacker med biologiska ämnen.
Det visade sig finnas gemensamma intressen. För om Nybro kommun samlade in prover och skickade dem till FOI, så kunde FOI både analysera dem och lägga nya DNA-sekvenser till sitt bibliotek.
– Vi tog vattenprover och samlade in fekalier från fågel och hund som bakgrundsbibliotek. Vi tog också prover på olika ställen i avloppsnätet, säger Frida Johansson, markförvaltare vid Nybro kommun.
Fler fågelarter spårades
Hos FOI fanns DNA-sekvenser från de djurfekalier som anses vara de vanligaste föroreningskällorna. Nu kunde de lägga till fågelarter som gräsänder och grågäss, och stämma av med tidigare kunskaper kring avlopp från olika typer av bebyggelse. Svaret stod snart klart.
– Att föroreningarna dels kom från de vildfåglar som finns i våtmarken som försörjer sjön och dels från vad som måste vara läckande avloppsledningar i stan, säger Jon Ahlinder, forskare vid FOI. Hundarna gick däremot fria.
– Även om vi såg små spår av hundfekalier, så hade de inte bidragit till föroreningarna i sjön.
Insatserna klara
Med detta klarlagt vet Nybro kommun var resurserna ska sätta in.
– I första hand ska vi se till att den våtmark där fåglarna finns fungerar bättre. Vi ska se över hela konstruktionen, kolla så att inget vatten rinner vid sidan av, se till att sandfilter inte är igensatta och gräva djuphålor så att vattnet stannar längre, vilket gör att fler bakterier bryts ned.
– Samtidigt ska Nybro energi se över stadens avloppsledningar, berättar Frida Johansson.
Målet är glasklart
– En sommar där vi inte behöver stänga badet, säger Frida Johansson. FOI kan hjälpa andra kommuner som har problem med badvatten, om det går att kombinera med deras egen forskning.
– Fallstudier ger oss träning och kunskapsuppbyggnad där vi lär oss mer om provtagning och metoder för att klassificera föroreningskällor, säger Jon Ahlinder.
Texten är hämtad från Vattenmagasinet nr 1-2018.