Läget kring förslaget till nytt dricksvattendirektiv

EurEau är en samarbetsorganisation som samlar de nationella föreningarna för allmänt VA. Ledamöterna i Europaparlamentet bekräftade den position ENVI tagit för de flesta av förslagen.

Svenskt Vatten är i stort sett nöjda med resultatet hittills, då det är en förbättring av kommissionens förslag. Ännu återstår dock mycket arbete innan ett nytt dricksvattendirektiv kan börja gälla – både för vårt och EurEaus påverkansarbete och för EU-administrationen.

Parallellt, men mycket långsamt, genomför EU-rådet samma process som parlamentet, det vill säga att gå igenom kommissionens förslag och sammanställa förslag till förändringar. I EU-rådet kommer förslagen till förändringar från medlemsländerna. När rådet är redo med sin text, troligtvis under 2019, kommer företrädarna för parlamentet och rådet samt kommissionen att sitta runt samma bord och finna kompromisser för varje artikel i direktivet. Än så länge är det stora skillnader mellan parlamentets och EU-rådets förslag till nytt direktiv.

På rådets sida beslutar det roterande ordförandeskapet om handlingsplanen och representerar sedan rådet i förhandlingarna. För närvarande har Österrike ordförandeskapet, Rumänien tar över i januari.

EurEau bedömer det som mycket osannolikt att det finns ett avtal om dricksvattendirektivet före valet till Europaparlamentet i maj 2019, med tanke på de små framsteg som gjorts i rådet under det österrikiska ordförandeskapet. Det kan bli så att nästa parlament måste återuppta arbetet och att förhandlingarna kan påbörjas först i slutet av 2019.

När väl direktivet är fastställt på EU-nivå skall det därefter arbetas in i de svenska dricksvattenföreskrifterna vilket innebär ytterligare något år innan ändringarna börjar gälla för oss.

Lite om ändringsförslagen
Områden där parlamentet röstat fram förbättringar av kommissionens förslag:

Nya och ändrade gränsvärden
Både kommissionen och parlamentet vill införa gränsvärden för PFAS i dricksvattendirektivet, totalt 0,5 mikrogram/l och 0,1 mikrogram/l för enskilda PFAS-ämnen. En viktig skillnad mellan förslagen är att parlamentet vill att gränsvärdet enbart skall gälla för långkedjiga PFAS. Det är långkedjiga PFAS som kan ha betydelse ur hälsosynpunkt.

Gränsvärdet för bly bör på sikt sänkas till 5 mikrogram/l enligt både parlamentet och kommissionen. Om övergångstiden skall vara 10 eller 15 år diskuteras fortfarande.

Parlamentet och kommission är också överens om att man vill införa gränsvärden för klorit och klorat på 0,25 mg/l. EurEau har försökt övertyga parlamentet om att gränsvärden för klorit och klorat borde sättas enligt WHO:s rekommendationer 0,7 mg/l men lyckades tyvärr inte med detta.

Andra nya gränsvärden i förslagen från parlamentet och kommissionen är för hormonstörande ämnen som bisfenol A 0,1 mikrogram/l, nonylfenol 0,3 mikrogram/l och beta-estradiol 0,001 mikrogram/l.

Svenskt Vatten kommer att återkomma med en bedömning av vad dessa förslag skulle kunna innebära för svenska dricksvattenleverantörer.

Material i kontakt med dricksvatten
Parlamentet vill ha mer detaljerade regler om material i kontakt med dricksvatten som täcker hela kedjan från uttag av råvatten, beredning, distribution och fastighetsinstallationen. Kommissionen vill enbart reglera material och produkter som används i fastighetsinstallationer. Regleringen skall enligt kommissionens förslag ske genom harmoniserade standarder som tas fram med stöd av byggproduktförordningen.

Indikatorparametrar
Kommissionen har föreslagit att indikatorparametrar som finns i del C bilaga I i det nuvarande dricksvattendirektivet skall tas bort. Parlamentet vill behålla indiktatorparametrarna. Det skulle vara lite märkligt med ett dricksvattendirektiv som inte innehåller några krav på pH, färg, kloridhalt m m.

Provtagningsfrekvens
Parlamentet föreslår att kraven på provtagningsfrekvens inte skall förändras jämfört med det som beslutades 2015. Kommissionens förslag skulle innebära en väsentlig ökning av provtagning och specialanalyser hos konsumenter. Samtidigt som kraven på provtagning och analys av hälsomässigt relevanta basparametrar skulle minska.