Kommentar till miljöministerns replik på DN-debatt den 4 april 2018
Regeringens klimatanpassningsstrategi är otillräcklig. Det som görs är bra men för lite och för osammanhängande. Initiativ bör ingå i en helhet. Låt en ny utredning knyta samman alla trådar som hänger löst.
Minst fyra offentliga utredningar och några myndighetsutredningar har gjorts de senaste tio åren. På grund av snäva direktiv och tidsbrist underskattar regeringen problemen och lösningarna förenklas eller uteblir. Nyligen fick även den pågående utredningen om hållbara vattentjänster ett ogenomtänkt nytt snabbuppdrag.
Regeringen behöver knyta ihop alla löst hängande trådar. Föråldrade lagar bör ses över och länkas samman, ansvar bör tydliggöras, det behövs en kraftfull myndighetsorganisation, åtgärder mot föroreningar i vattnet måste samordnas med trögare avrinning och uppsamling av vatten, finansieringen behöver lösas m.m.
Svenskt Vatten föreslår en ny utredning
En ny utredning bör få mer tid, bred kompetens och vidare direktiv:
* lyft in miljö/naturskydds- och avrinningsområdesperspektiven. Vatten rinner innanför naturens egna gränser. Det rinner in i tätorter från omgivande landskap och ut ur dessa till-baka till landskapet. Föroreningar i vattnet måste hanteras samordnat med vattnet.
* styrmedel bör avse vattenhantering i landskap såväl som i tätorter. Kommuner och statliga myndigheter kan behöva styrmedel som förebygger problem uppströms i och utanför tätorter och underlättar samverkan. Om inte all mark- och vattenhantering ska lösas genom bidrag och offentliga medel bör det bli möjligt att kräva av mark- och fastighetsägare att hejda eller minska flöden som kan skada andra. Lagstiftningens rättigheter att leda bort vatten behöver balanseras av skyldigheter att göra det motsatta.
* skapa finansieringsmodeller som fungerar inom varje avrinningsområde för åtgärder i tätorter och ersättning till fastighetsägare om åtgärder är nödvändiga i landskapet. De som nedströms får nytta av åtgärder som bör vidtas uppströms i en annan kommun eller grupp av mark- eller fastighetsägare bör bidra till finansieringen. VA-taxor löser inte sådana problem.
Vi stödjer forskarna
Svenskt Vatten håller med de åtta vattenexperter och forskare som på DN-debatt den 30 mars påpekade brister med styrningen av vattenhanteringen. Det är sättet att använda marken och planera bebyggelsen som skapar problemen, inte bara det allt varmare klimatet och de extrema väderhändelserna. Bristerna riskerar att förvärra översvämningarna och öka vatten-bristen.
Hantering av vatten handlar om förebyggande samhällsplanering på lokal och regional nivå. Planeringen sker idag kommunvis trots att vattnet rinner i avrinningsområden – innan naturens höjdgränser men över kommungränserna. Kommunerna lämnas alltför ensamma med tunna redskap.
Vi instämmer i att det behövs en djupare samverkan mellan offentliga instanser. Genom planering och styrning måste vatten få ta plats och fördröjas uppströms på landsbygd och i tätort innan vattenvolymerna ökar, förorenar och får fart så att det ställer till skada. Det skulle även den biologiska mångfalden må bra av.
Även miljöminister Karolina Skog instämde den 4 april i ovanstående problembild och behov och lyfte fram vikten av ett förebyggande arbete. Ministern nämnde förslag till lagändringar, en starkare roll för Boverket, ett expertråd för klimatanpassning på SMHI samt bidrag för restaurering av våtmarker samt ekonomiskt stöd under tre år till kommuners utveckling av urbana ekosystemtjänster.
Regeringen kan agera mer kraftfullt
Det är bra att ministern ser problemen och behoven, men regeringens åtgärder och satsningar anser vi är trubbiga och otillräckliga. Svenskt Vatten efterlyser åtgärder som hänger samman och är långsiktiga om regeringen ska kunna göra anspråk på att ha en strategi för klimatanpassning.
Med nuvarande och föreslagen lagstiftning kan en fastighetsägare eller kommun bli av med ”sitt” vattenproblem på grannens bekostnad. Samhället som helhet förlorar. Situationen kan liknas vid att varje kommun ansvarar för sitt eget järnvägsbygge där ingen kan bestämma över marken, var och en väljer sin egen spårvidd och staten pytsar slumpvis in pengar på grund av brister i långsiktighet, samordning, styrmedel och markplanering. Detta är ingen strategi.
Gör plats för vattnet annars tar vattnet platsen! Ett bra exempel på en sådan inställning är hur VASYD i Malmö arbetar. Regeringen bör agera mer kraftfullt i samma anda.
Ulf Thysell, tf VD Svenskt Vatten
Peter Sörngård, miljöexpert Svenskt Vatten