Kommentar från Svenskt Vatten angående Fosforutredningen

Utredningen är väl uppdaterad på vetenskapliga fakta i frågan. Vi tycker också att det är positivt att utredningen belyst andra ämnen som är viktiga för kretsloppet. Till exempel kväve och mullbildande ämnen.

Återföring av mull, fosfor och andra näringsämnen från avloppsslam är en central fråga i en cirkulär ekonomi. Förslaget innebär att avloppsslam av god kvalitet kan fortsätta användas på jordbruksmark men att övrigt slam inte längre får användas som anläggningsjord vilket idag är den vanligaste slamanvändningen. Detta kommer att innebära en omställning till helt nya lösningar för de reningsverk som ligger i områden där det inte finns tillgång till åkermark för slamgödsling och som idag har jordtillverkning som enda alternativ. Dessa reningsverk kommer att behöva ställa om sin slamhantering och gå över till exempelvis förbränning eller pyrolys av slam följt av fosforutvinning.

Det är viktigt att Sverige nu inte ensidigt låser in sig i en ny och dyr infrastruktur för mångmiljardbelopp där resurser i slam, som mull och kväve, förbränns - det behövs cirkulära alternativ för fler resurser än fosforn i slammet. Och det är redan idag svårt att finansiera den infrastruktur som finns för t.ex. vatten- och avlopp, vägar, järnvägar m.m.

Utredarna menar att det saknas vetenskapligt stöd för ett totalförbud för användning av slam på åkermark. Med dagens kunskap vet vi att det inte finns några skäl som stödjer ett förslag om totalförbud.

Utredningen har bland annat föreslagit ett förbud mot spridning av avloppsslam men med undantag för spridning av slam med god kvalitet på jordbruksmark. Det visar att alla vi som engagerar oss i Revaq arbetar helt rätt med vårt uppströmsarbete och återanvändning av resurser. Vi ska bevara det positiva och bekämpa det negativa.

Att kunna använda slam av god kvalitet är avgörande för kretsloppet. Av många skäl är det viktigt att samhället försöker använda så mycket resurser som möjligt på ett effektivt sätt, inte minst från klimatsynpunkt. Istället för att bidra till klimatutsläpp genom förbränning av slam ska vi utveckla resursanvändningen och lagra kol i marken.

Utredningen bedömer att ett bredare synsätt på återvinning och återföring av näringsämnen i kretslopp behövs och att målangivelser för växtnäringsämnen i allmänna avloppsströmmar kunde införas i miljömålssystemet. Sådana delmål har tidigare inrymts i miljömålssystemet. Svenskt Vatten håller med om denna bedömning

Det finns delar i utredningen där Svenskt Vatten menar att det finns anledning att vara kritisk.

Utredningen har beräknat kostnaderna för genomförande av ett eventuellt totalförbud mot spridning av slam och landat i slutsatser som ej är realistiska. När vi gör liknande beräkningar så landar vi på helt andra nivåer.

Svenskt Vatten anser att en total kostnadsökning för alla de svenska VA-organisationerna på enbart 150 miljoner kronor per år inte kan stämma - ökningen från dagens prisläge kommer att bli minst 500-800 kr per ton våtvikt slam, en fördyring för svenska VA-konsumenter på ca 300- 800 miljoner kronor per år. Ännu högre kostnader, kanske dubbelt så höga - kan förväntas vid den sannolika situationen med ett oligopol i Sverige för anläggningar för monoförbränning, fosforutvinning och pyrolys.

Svenskt Vatten menar också att de livscykelanalyser som gjorts av olika tekniker för slamanvändning och fosforåterföring inte håller tillräcklig kvalitet.

Sammantaget anser Svenskt Vatten att utredningen visar att vi arbetar rätt med det långsiktiga och strukturerade uppströms- och kvalitetssäkringsarbetet inom Revaq och att Svenskt Vatten ser positivt på att även i framtiden kunna fortsätta detta miljöarbete.

Läs mer här om Svenskt Vattens nationella nätverk för fosfor och andra avloppsresurser.

Läs mer här om Svenskt Vattens intervju med huvudsekreteraren Folke K Larsson.

Sammanfattning av utredningen
Utredningen föreslår två olika alternativ på förbud mot användning av avloppsslam på mark: De två alternativen innebär:

• (1) ett förbud mot all spridning på all mark av allt avloppsslam
• (2) ett förbud med utgångspunkt i att eventuella risker med slamspridning kan hanteras och åtgärdas. Det vill säga ett undantag från förbudet för användning av slam som är hygieniserat och kvalitetssäkrat slam på produktiv jordbruksmark.
• Ikraftträdande för båda alternativen sker med avseende på anläggningsstorlek, 12 år efter bestämmelsernas ikraftträdande för reningsverk över 50 000 personekvivalenter (pe) tillståndsgiven anslutning–och 15 år för reningsverk under 50 000 pe tillståndsgiven anslutning.

Utredningen föreslår vidare fosforåtervinning med/från slammet:

• Ett krav på återvinning av fosfor ur avloppsslam införs som omfattar allmänna avloppsreningsanläggningar med tillståndsgiven anslutning av avloppsvatten med en föroreningsmängd som motsvarar mer än 20 000 pe.
• Minst 60 procent av den fosfor som finns i det producerade avloppsslammet ska i genomsnitt återvinnas på årsbasis för en VA-huvudman med reningsverk med tillståndsgiven anslutning större än 20 000 pe. Även spridning enligt undantag för jordbruksmark räknas som återvinning.
• Ikraftträdande sker med avseende på anläggningsstorlek. Större anläggningar för mer än 50 000 pe tillståndsgiven anslutning ska tillämpa det nya regelverket senast 12 år efter dess ikraftträdande. Anläggningar under 50 000 pe och ned till 20 000 pe ska tillämpa regelverket senast 15 år efter ikraftträdandet.

• Naturvårdsverket föreslås få, efter att ha gett Kemikalieinspektionen, Havs- och vattenmyndigheten, Läkemedelsverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, Folkhälsomyndigheten, Livsmedelsverket och Jordbruksverket tillfälle att yttra sig, meddela föreskrifter om bl a gränsvärden för jordbruksanvändning:

  1. hygieniserande behandling och andra kvalitetskrav,

  2. hantering i form av användningsbegränsningar, innehållsdeklaration, provtagning och analys, samt

  3. information, anteckningar och rapportering

• uppdrag till Naturvårdsverket att koordinera det nationella uppströmsarbetet och säkra en central kompetens- och stödfunktion för avloppsfrågor och resurser i kretslopp. Naturvårdsverket föreslås vidare ansvara för regelbundet återkommande kontrollstationer i samverkan med andra myndigheter för att säkra kvaliteten på det avloppsslam som övergångsvis eller mer långsiktigt får spridas
• uppdrag till Naturvårdsverket att efter samråd med andra berörda myndigheter föreslå kompletterande reglering för andra organiska gödselmedel. Förbud mot slamspridning bedöms annars leda till att avloppsfraktioner i olika former, som biokol, kan spridas som ersättning för slam utan större begränsningar eller kvalitetskrav.

Svenskt Vattens bedömning är att Naturvårdsverkets arbete med dessa uppdrag kommer att kunna starta tidigast under år 2021.

Här kan du hitta hela utredningen Hållbar slamhantering 2020:3.

Nästa steg med utredningen:
Svenskt Vatten ser nu fram mot att regeringen redan tidigt under vårvintern 2020 sänder ut betänkandet på remiss.