Hoppa till huvudinnehåll

Slamdirektivet

Syftet med detta direktiv är att reglera användningen av avloppsslam i jordbruket, så att skadliga effekter på mark, vegetation, djur och människor hindras samtidigt som en hållbar användning av slammet uppmuntras.

Direktivet reglerar maximalt tillåtna halter av metaller i slam och åkermark samt maximalt tillåtna metallgivor per år till åkermark. Direktivet reglerar också på vilka typer av gröda som slammet får användas.

Svenskt Vatten anser att slam med sin återföring av mull och näringsämnen har värdefulla egenskaper för åkermarkens bördighet. Det är därför motiverat att verka för slammets användning inom jordbruket, under förutsättning att slamkvaliteten är bra och att slammet används korrekt. Användningen av avloppsslam får inte negativt påverka markens eller jordbruksprodukternas kvalitet.

Slamdirektivet är från 1986 och är liksom den svenska lagstiftningen från 1994 helt föråldrad. Nuvarande EU- och svensk lagstiftning tillåter för höga halter och givor av flera tungmetaller, har för få krav på hygienisering samt har dålig spårbarhet och ingen mekanism för uppströmsarbete. För att möjliggöra en förtroendefull återanvändning av mull och näringsämnen i slammet har Svenskt Vatten tillsammans med LRF, Livsmedelsföretagen och med stöd av Naturvårdsverket tagit fram certifieringssystemet Revaq. Svenskt Vattens ståndpunkt är att om slam används på åkermark – ska det endast vara godkända slampartier från Revaq-certifierade reningsverk.

Aktuellt läge: Det finns för närvarande inga planer på att revidera slamdirektivet men den pågående översynen av EU:s avloppsvattendirektiv kan även komma att påverka användningen av resurserna i slammet.

Läs mer här om Revaq: Revaq

Ansvarig central myndighet: Naturvårdsverket

Läs mer: Rådets direktiv 86/278/EEG av den 12 juni 1986 om skyddet för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket.