Hoppa till huvudinnehåll

Införandet av EU:s nya dricksvattendirektiv i svensk lagstiftning

Den svenska regeringen beslutade redan i juli 2020 om direktiv för den utredning som ska ge svar på hur införandet ska ske. Utredaren Anders Bengtsson, f.d. chefsrådman vid Mark- och miljödomstolen i Växjö, ska vara klar 1 september 2021. Svenskt Vatten medverkar i expertgruppen genom Mats Engdahl.

Svenskt Vattens medlemmar kan maila synpunkter till mats.engdahl@svensktvatten.se.

EU:s ministerråd, där Sverige representerades av landsbygdsminister Jennie Nilsson, fattade beslut i oktober 2020 om det nya dricksvattendirektivet. Europaparlamentet ska nu fatta ett slutgiltigt beslut (datum ännu ej klart). Det beslutet ska sedan publiceras i Official Journal och 20 dagar efter detta så börjar tidsfristen på två år att löpa för införandet i medlemsstaternas lagstiftning.

Svenskt Vattens uppfattning är att förändringar i det nya direktivet i huvudsak är bra. Samtidigt blir det avgörande hur bestämmelserna införs och att VA-huvudmännen (kommunerna) får ett balanserat, praktiskt och rimligt regelverk. Utredningen ska lämna förslag på hur genomförandet ska ske, vilka nya författningar som eventuellt behövs och inte minst vilka myndigheter som ska ha vilket ansvar.

Nedan beskrivs de viktigaste frågeställningarna för utredningen.

Det finns ett utökat syfte med det nya direktivet, att ge bättre tillgång till dricksvatten för alla i unionen. Svenskt Vattens bedömning är att det syftet har liten bäring på Sverige utan snarare på andra medlemsstater.

Förändringen till en riskbaserad bedömning av dricksvattensäkerhet är kanske den största utmaningen. Metoden ska tillämpas i hela kedjan från tillrinningsområde, vattentäkt, vattenverk, ledningsnät och ända ut i fastigheterna. Det kommer att ställa stora krav på samverkan, tydlig ansvarsfördelning och informationsutbyte mellan de olika myndigheter som sannolikt får ansvar och Svenskt Vattens medlemmar, VA-huvudmännen. Frågan om vattenskyddsområden kommer att aktualiseras ytterligare.

Enligt det nya direktivet ska utläckaget av dricksvatten rapporteras till EU-kommissionen. Här råder osäkerhet exakt om vilken metod som ska användas och vid vilka värden åtgärder ska vidtas. Det är också förhållandevis långa tidsperioder för inrapportering och kontroll. Svenskt Vatten bedömer inte utläckagefrågan som särskilt kritisk med tanke på situationen i Sverige, men att ta fram underlag för rapportering kommer att innebära en del arbete för de av Svenskt Vattens medlemmar som levererar till mer än 50 000 personer eller producerar mer än 10 000 m3 dricksvatten/dygn.

Krav på material, kemikalier och filter i kontakt med dricksvatten regleras inte i detalj i direktivet, däremot procedurerna för kravställning och godkännande och EU-kommissionens viktiga roll i fortsättningen. Det här är en komplicerad fråga som Svenskt Vatten och dess medlemmar är starkt påverkade av. Frågan är om det är en livsmedelshygienisk fråga som Livsmedelsverket bör ansvara för eller en byggteknisk fråga och därmed höra hemma hos Boverket. Svenskt Vattens uppfattning är det senare.

Direktivet anger utökade kontroller av nya ämnen och nya parametervärden liksom rapporteringssystem. Här är Svenskt Vattens uppfattning att det viktigaste är att kontrollerna och rapporteringen inte blir orimligt betungande för VA-huvudmännen eller att kostnaderna vältras över på VA-kollektiven.

Slutligen ställer direktivet nya och högre krav på information till allmänheten. Svenskt Vattens farhågor handlar främst om att informationskraven ska äventyra säkerheten på anläggningarna. För svenska förhållanden är öppenhet och tillgänglighet ingen nyhet, men en avvägning mot säkerhet och skyddskrav måste kunna ske. Sen kan man ifrågasätta om värdet för allmänheten av ytterligare informationsinsatser står i proportion till kostnaden.

Mats Engdahl från Svenskt Vatten finns med i utredningens expertgrupp, liksom nedanstående från Svenskt Vattens medlemmar:

  • Anna Berggren, Norrtälje kommun
  • Pierre Danielsson, Åsele kommun
  • Kajsa Engblom, Göteborg stad
  • Jenny Forsberg, Marks kommun
  • Bertil Lustig, Uppsala Vatten och Avfall
  • Erik Norin, MittSverige Vatten
  • Susanne B. Pettersson, Region Gotland
  • Christin Rudh, Åre kommun
  • Liselotte Stålhandske, Hässleholms kommun
  • Jan Wilhelmsson, Karlstads kommun

Läs mer:

Utredningsdirektiven till N 2020:05 Genomförande av det nya EU-direktivet om kvaliteten på dricksvatten och om bättre tillgång till dricksvatten för alla i unionen

Det kommande direktivet om kvaliteten på dricksvatten och om bättre tillgång till dricksvatten för alla i unionen, i nuvarande form (före parlamentets slutgiltiga beslut)