Hoppa till huvudinnehåll

Nu testas klimatberäkningsverktyget skarpt

Under våren 2022 testar och utvärderar 18 olika VA-organisationer det nya klimatberäkningsverktyget. Vi har pratat med tre av dem – Gryaab, Laholmsbuktens VA och Stockholm Vatten och Avfall – för att höra hur det går.

Dag Lorick är utvecklingsingenjör på Gryaab AB. Hans organisation ansvarar i dagsläget för ett verktyg som används av flera svenska reningsverk för beräkning av klimatpåverkan och har därmed redan värdefull kunskap om fördelarna med ett branschgemensamt verktyg. 

- Vi tycker det är bra att Svenskt Vatten utvecklar och håller i ett klimatberäkningsverktyg som passar svenska VA-organisationers behov, säger Dag Lorick. Det känns också viktigt att de erfarenheter vi har från vårt tidigare arbete utnyttjas i arbetet med det nya verktyget.

Redan i dag använder Gryaab resultat från egna klimatberäkningar för att prioritera rätt i arbetet. Dag hoppas nu på att det nya verktyget blir ett användarvänligt komplement, som hjälper organisationen att aktivt arbeta med att minimera sin klimatpåverkan och inte minst med att nå Svenskt Vattens mål om Klimatneutral VA 2030. 

Hjälpmedel för att nå målet

Laholmsbuktens VA AB har arbetat med klimatbokslut sedan 2017. Emma Johansson, miljö- och processingenjör, berättar att intresset sedan dess har ökat internt och att organisationen sedan 2020 haft som mål att vara koldioxidneutrala 2030.

- För att vi ska klara målet, krävs förbättringar i våra reningsprocesser och upphandlingar, säger Emma Johansson. Som ensam aktör är det här en tuff uppgift med teknikutveckling och kravställanda på leverantörer. Jag hoppas att verktyget ska hjälpa oss att jämföra verksamheten med andras och då hitta smarta förbättringsmöjligheter. Ju fler som är med, desto bättre dataunderlag får vi framöver.

Rent praktiskt matar Laholmsbuktens VA in data som redan använts till miljö- och årsrapporter samt till det ordinarie klimatbokslutet. Fokus i testpiloten ligger på två avloppsreningsverk och två vattenverk.

Ett komplement till befintliga verktyg

Miljösamordnare Maria Eriksson är också med i piloten för Stockholm Vatten och Avfall. Hon menar att det är angeläget för VA-branschen som helhet att anpassa sina klimatberäkningar efter gällande standarder och då främst GHG-protokollet (Greenhouse Gas Protocol).  

- Det är viktigt att hitta ett gemensamt synsätt på gränsdragningar för att kunna mäta sin direkta och indirekta påverkan, säger Maria Eriksson. Men framför allt handlar det om att öka transparensen och tydliggöra vad vi kan bidra med för nyttor till samhället i stort. 

Vad hoppas Maria Eriksson få ut av själva testpiloten? 

- Vi jämför nu data med existerande klimatverktyg som vi redan använt vid beräkningar för att därmed kunna få en klarare bild över vad som är väsentligt. Jag hoppas att vi kan se att vi har identifierat rätt poster och att det ska bli tydligare var vi verkligen har påverkan.