Modellerade effekter vid implementering av fördröjande åtgärder av dagvatten

​Urbanisering, förtätning, stadsutveckling och klimatförändringar ställer nya krav och utmaningar på hur Svenska kommuner ska planera för en hållbardagvattenhantering. För att minska risken för överbelastning på ledningsnätet, dämpa flödestopparna på reningsverken, minska risken för bräddning och källaröversvämning, behöver dagvatten fördröjas och när det går även infiltreras lokalt. De nya kraven i P110 medför även dem att utjämning kommer krävas överallt där det är möjligt. Därför behövs studier som visar på hur detta lämpligen bör  göras och vilka besparingar som kan åstadkommas.

Syftet med det föreslagna projektet är att ta fram underlag för att underlätta vid val av fördröjande dagvattenåtgärder när dessa ska implementeras i ett större område. Projektet ska resultera i en guide till val av fördröjande åtgärd för olika typer av områden. Dessutom kommer projektet att undersöka om fördröjningsåtgärderna skulle vara en kostnadseffektiv metod jämfört med andra konventionella dagvattenhanteringslösningar.

3-4 områden av olika karraktär i Karlstad och Göteborg väljs ut som fallstudieområden. Vid modelleringen kommer de fördröjande åtgärdernas effekt för hela systemet/området att utvärderas med avseende på olika typer situationer såsom ”högintensiva regn”, ”längre volymsregn” och för hela regnserier. Vidare kommer effekten av olika placeringar inom avrinningsområdet för de fördröjande åtgärderna att studeras. Modellering kommer dock inte att utföras för skyfall eller med avseende på föroreningsspridning. För varje område simuleras ett antal erfarenhetsmässigt utvalda scenarios, med samma fördröjningseffekt. Utifrån dessa olika scenarion dras sedan generella slutsatser, som presenteras i ett beslutsstödsdiagram/matris.