Byggnation av VA-tunnlar har, historiskt sett, skett sällan i Sverige. Detta gör att många ingenjörer, ekonomer och jurister m.fl. inom VA-branschen inte är vana vid tunnelprojekt och det kan således förekomma oklarheter kring de arbetsmoment, risker och dylikt som ett tunnelprojekt medför.
Denna rapport blir en kunskapsinventering av alla aspekter som berör ett VA-tunnelprojekt så som utredning, projektering, ekonomi, juridik, och drift.
Målet med erfarenhetsåterföring av VA-tunnlar är att ta fram en rapport som:
- Går igenom erfarenheter från projektprocessen av aktuella tunnelprojekt och visar på vad som har fungerat.
- Sammanställer kunskap och erfarenhet från olika teknikområden samt detaljer inom berörda områden.
- Visar på ekonomiska aspekter för vad en tunnel kostar i längden.
- Sammanställer områden där det finns behov för forskning och mer kunskapsinsamling.
VA-tunnlar har ofta byggts i tider av stor expansion i samhällen. Detta innebär att det kan gå lång tid mellan byggnation av nya VA-tunnlar. Vi är nu inne i en väldigt stor expansion i stora delar av Sverige varvid tunnlar nu är aktuella igen. Samtidigt blir våra städer tätare och utrymmet under våra gator börja bli trångt varvid det börjar bli svårt att få plats med stora VA-system nära markytan.
Dokumenterade referenser för utformning, dimensionering, projektering och andra viktiga moment i byggande och drift av VA-tunnlar är i dagsläget spridda och relativt få i Sverige. Det finns dock ett fåtal aktiva seniorer i VA-branschen som varit med vid utformningen av tidigare tunnlar och därmed sitter på mycket erfarenhet och kunskap. Samtidigt har ett antal nya tunnelprojekt startat i Sverige som gett många nya lärdomar, ibland dyrköpta.
Syftet är att skapa en kunskapsåterföring från experter och specialister i alla delar som rör VA-tunnelprojekt, från utredning till drift, så att framtida tunnelprojekt får en gemensam nivå att bygga vidare på. Om våra expanderande samhällen ska leva upp till hårda krav på en trygg, hållbar och vacker stad, krävs att stora infrastrukturer under mark, såsom VA-tunnlar, utformas korrekt.
Begränsningar:
Dokumentet ska baseras på samlad kunskap av tidigare och nu pågående arbeten med VA-tunnlar i Sverige och utomlands. Mest detaljerade blir de delar som rör VA-aspekterna.
Då det redan finns mycket sammanställd erfarenhet kring tunneldrivningsmetoder, t.ex. av Stiftelsen Bergteknisk Forskning, går rapporten ej in i detalj på detta område.
Rapporten begränsas till spill- och dagvattentunnlar med självfall. Ett övervägande angående medtagande av konstant trycksatta tunnlar (dricksvattentunnlar) har gjorts, men då konstruktion, installationer och drift skiljer sig markant från självfallstunnlar har dessa uteslutits.
