Hoppa till huvudinnehåll

Avvägningar i Hållbarhetsindex

Vid utvecklingen av hållbarhetsindex har vi utgått ifrån Bruntlandkommissionens definition av hållbarhet med en indelning i ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.

När detta tillämpas för den kommunala VA-verksamheten har vi valt att tolka begreppen på följande sätt:

  • Miljömässig hållbarhet: att uppfylla miljökrav, hantera näringsämnen och energi på ett hållbart sätt och långsiktigt skydda vattnet som resurs.
  • Hållbara resurser: att verksamheten kan säkerställa sina uppgifter både nu och i framtiden genom att ledningsnät förnyas och anläggningar har den status, kapacitet och personal som krävs. Ekonomin ska vara i balans.
  • Hållbara tjänster för brukare: att brukarna ska känna sig trygga i att VA-verksamheten levererar ett hälsomässigt säkert dricksvatten med hög leveranssäkerhet och hanterar krissituationer. Brukarnas nöjdhet mäts regelbundet och problem möts med åtgärder.

Utifrån dessa tre grundpelare finns ett antal parametrar

Under varje parameter ligger frågor som utgör indata i hållbarhetsindex. Frågorna är antingen absoluta värden som värderas utifrån uppsatta gränser, eller frågor som besvaras genom att kommunerna anger grönt, gult eller rött utifrån sin egen bedömning men inom angivna villkor. För varje parameter görs sedan en sammanfattande värdering i grönt, gult och rött utifrån resultatet.

Sju centrala aspekter

Centrala aspekter ligger till grund för hur vi formulerar parametrarna och frågorna och värderar svaren:

- Hållbarhetsindex sammanvägs inte till ett samlat tal per kommun, utan värderingen ”stannar” på parameternivå av 3 skäl:

  1. Det är inte rimligt att väga samman så vitt skilda aspekter som exempelvis nödvattenplanering, energihushållning och klimatanpassning till ett samlat tal.
  2. En rangordning mellan kommuner kommer att skapa en förenklad debatt i främst lokalpress vilket kan ta bort fokus från de konstruktiva sakdiskussioner som hållbarhetsindex syftar till.
  3. Ett index av typen ”4,3 för Fjuckby kommun” och ”4,8 för Muckby kommun” ger ingen tydlig återkoppling på samma sätt som ett resultat på parameternivå gör.

- Hållbarhetsindex är inte rättvist i den meningen att kommuner på grund av storlek, yta och geografiska förutsättningar kan ha olika svårt att klara indexets parametrar. Det ska förstås inte vara omöjligt för till exempel en glesbygdskommun att klara kriterierna, men det kan krävas större insatser till högre kostnader. Detta är också en av de aspekter som hållbarhetsindex kan belysa.

- Parametrarna gäller för samtliga vattenverk och distributionssystem inom en kommun. Det följer av att samma krav på dricksvattensäkerhet måste gälla samtliga brukare var de än bor i kommunen.

- Många frågor i hållbarhetsindex utgår från kommunens egna bedömningar. Härigenom uppstår ett mått av subjektivitet, men vi försöker minimera detta genom tydligt definierade frågor och gränsvillkor för värderingar.

- Ett antal frågor rör processer och planer snarare än mätbara resultat. Dessa behövs ofta för att fånga upp frågeställningar, dessutom är strategiska planer en förutsättning för arbetet mot ett hållbart VA. När det går kombineras dessa frågor med frågor om mätbara värden under samma parameter.

- Interkommunala organisationer (regionala VA-bolag och kommunalförbund) redovisar resultatet i hållbarhetsindex för varje enskild kommun som ingår i organisationen. Beslut om taxa ligger fortfarande på kommunal nivå och därmed är det rimligt att även hållbarhetsindex presenteras per kommun.

- Resultatet i hållbarhetsindex ska spegla kvalitén på det vatten som levereras till kommunens abonnenter och miljöpåverkan av det avloppsvatten som dessa genererar. Det innebär att man även måste beakta de tjänster man köper för dricksvattenproduktion, avloppsrening och slamhantering från andra kommuner och regionala bolag.