Hoppa till huvudinnehåll

VA-organisationen

VA-verksamhet kan i princip drivas i någon av följande fomer: kommunal förvaltning, kommunalt VA-bolag, multiutility, regionalt bolag och kommunalförbund. Dessutom kan flera kommuner samverka inom delar av VA-verksamheten.

Svenska VA-organisationer

I Sveriges kommuner är egen kommunal förvaltning fortfarande den mest vanliga lösningen. Intresset för olika regionala VA-organisationer (flerägda kommunala bolag eller kommunalförbund) ökar.

Fördelning svenska VA-organisationer 

Svenskt Vatten genom flera studier, seminarier och analyser utifrån hållbarhetsindex belyst utmaningar för mindre organisationer och synergieffekter vid samverkan. Se länkar under mer information.  

VA-verksamhet i kommunal förvaltning

Det är kommunen som beslutar om var VA-försörjningen ska tillgodoses genom en allmän VA-anläggning, det vill säga dess verksamhetsområde (6§ vattentjänstlagen). Huvudman är den som låter bygga och därmed äger VA-anläggningen (2§). Det kan vara kommunen själv eller en annan organisation, till exempel ett aktiebolag, men kommunen måste ha ”rättsligt bestämmande inflytande” över VA-anläggningen.

Om kommunen själv är VA-huvudman är ansvaret för verksamheten i regel delegerat till en facknämnd, t.ex. tekniska nämnden eller samhällsbyggnadsnämnden, men det kan också ligga direkt på kommunstyrelsen. Den ansvariga organisationen är vanligtvis en förvaltning där VA-verksamheten ingår som en del tillsammans med andra verksamheter i kommunen. Med VA-chef menas i denna text den tjänsteman som har verksamhets- och budgetansvar för den allmänna VA-anläggningen. I 50 § vattentjänstlagen anges hur verksamheten ska redovisas. Det arbete som krävs för att förvalta VA-anläggningen kan utföras av kommunens egen personal eller av andra företag på entreprenad.

Kommunalt bolag

Kommunen kan utse en annan organisation som VA-huvudman, till exempel ett aktiebolag som kommunen helt eller delvis äger. Bolaget, och inte kommunen, äger den allmänna VA-anläggningen – det är det som är definitionen av VA-huvudman. Bolaget kan vara ett rent VA-bolag eller ett så kallat multi utility-bolag, som även ansvarar för andra verksamheter, till exempel fjärrvärme- och elförsörjning. Villkoren för aktiebolag regleras i aktiebolagslagen (2005:551). Styrelsen utses av bolagsstämman. Ledamöterna ska se till bolagets bästa och inte företräda andra intressen.

Även om titeln VA-chef inte är lika vanlig inom kommunala bolag, används den ibland. Motsvarande funktion finns även i denna organisation, och det som här sägs om VA-chefen gäller den tjänsteman som har budgetansvar för den allmänna VA-anläggningen.

Regionalt bolag

VA-bolaget kan också ägas gemensamt av flera kommuner. Detta är en form av regional samverkan för att använda resurserna mer effektivt. Det finns ett antal olika modeller för hur ägandet av VA-anläggningen är organiserat. Ofta finns för varje kommun ett separat bolag, som äger VA-anläggningen medan övriga resurser är samlade i det gemensamma bolaget. Det är då ägarbolaget som formellt är VA-huvudman enligt vattentjänstlagen. Verksamheten ska redovisas för varje kommun separat, och ägarbolagets styrelse ansvarar formellt för detta. Beslut om verksamhetsområde och taxa fattas av respektive kommun.

Kommunalförbund

Flera kommuner kan bilda ett gemensamt kommunalförbund som VA-huvudman. Ett kommunalförbund fungerar som en egen kommun och styrs av ett fullmäktige eller en direktion. För att uppfylla vattentjänstlagens krav på redovisning måste det finnas en resultatenhet för varje kommun. Beslut om verksamhetsområde och taxa ska fattas av varje kommun, precis som vid regionala VA-bolag.

Regional samverkan för delar av VA-verksamheten

Flera kommuner kan samla delar av VA-verksamheten i en regional organisation, till exempel ett vattenverk eller ett avloppsreningsverk, eventuellt med tillhörande huvudledningssystem. Den regionala organisationen kan vara ett aktiebolag eller ett kommunalförbund. Organisationen äger och ansvarar för en viktig del av kommunernas allmänna VA-anläggning, men ansvarar inte för vattentjänsterna gentemot brukarna och är därför inte VA-huvudman i alla avseenden. Det behöver finnas en redovisning som kan användas för att fördela kostnaderna mellan kommunerna.