Hoppa till huvudinnehåll

Fastighetsägaren har inte läst av mätaren – kan okunskap befria från skyldighet att betala för verklig förbrukning?

Situationen har prövats av VA-nämnden (BVa 18, 2013-03-20) i ett fall där fastighetsägarna under tre års tid inte förstått att de förväntades läsa av mätaren och därmed debiterats en alltför låg brukningsavgift. Enligt kommunens rutiner gjorde VA-enheten en egen avläsning i fall då abonnenten inte skickat in avläsningskort på tre år och i samband med detta upptäcktes den felaktiga debiteringen. VA-nämnden konstaterade att:

-       Systemet med självavläsning är allmänt accepterat och vanligt förekommande.

-       Kommunens debitering av beräknad förbrukning och senare retroaktiv (slutlig)förbrukning varken står i strid med vattentjänstlagen eller kommunens egen VA-taxa.

-       Det framgick av fakturorna att det var fråga om just beräknad ställning och det därmed inte kan anses oklart för fastighetsägarna.

-       Det inte gick att fastställa huruvida avläsningskort skickats ut i just det här enskilda fallet men att kommunen har rutiner för sådana utskick och att det inte framkommit något som tyder på att kommunen skulle ha frångått sina rutiner.

-       Den period för vilken retroaktiv debitering var aktuell var förhållandevis kort (tre år).

Sammanfattningsvis gav VA-nämnden kommunen rätt att debitera fastighetsägarna för slutlig förbrukning rörande alla tre år som fastighetsägarna inte läst av vattenmätaren. Frågan om preskription berördes inte.

Kommentar: Rättsfallet klargör att det inte spelar någon roll att fastighetsägaren inte visste att hen förväntades läsa av mätaren årligen. Av fakturan ska det framgå att det är fråga om en preliminär/beräknad debitering. I bevishänseende kan ord stå mot ord huruvida avläsningskort skickats ut och det är därför viktigt att som VA-huvudman kunna visa att man har rutiner för sådana utskick.