Hoppa till huvudinnehåll

Vanliga frågor om NIS

Vad står NIS för?
Network and Information Security eller Nätverk och informationssäkerhet.

Varför behövs NIS?
Vi är mitt i en pågående digitalisering av system för samhällskritisk verksamhet. Detta innebär att de system som ser till att vårt dricksvatten alltid finns i kranen och att det har en bra kvalitet i en allt högre grad liknar lika vanliga IT-system. Vi kan ju alla läsa i media om hur cyberattacker drabbar IT-system, detta är en verklighet som vi behöver bli bättre på att hantera. NIS hjälper till att göra vårt moderna samhälle lite mindre sårbart.

När införs NIS-direktivet i svensk lag?
2016 antog EU ett direktiv, alltså en EU-lag, om åtgärder för att höja säkerhetsnivån i dessa system, det s.k. NIS-direktivet. Sverige håller just nu på att omvandla NIS-direktivet till svensk lag som kommer att kallas typ Lag om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster. Än så länge bara ett förslag till lag, en proposition, men om den godkänns av Riksdagen föreslås den träda ikraft 1 augusti i år. Riksdagen har ett planerat beslutsdatum den 13 juni.

Vem berörs av NIS? Vilka sektorer och vilka verksamheter inom dessa sektorer?
Alla som levererar samhällsviktiga tjänster inom de sju sektorerna, energi, transport, bank, finans, hälso- & sjukvård, dricksvatten och digital infrastruktur och som har en viss omfattning.

Vad är skillnaden på NIS och SSK?
Både NIS och säkerhetsskyddslagen syftar till att minska samhällets sårbarhet med avseende på olika typer av hot. Men NIS och säkerhetsskyddslagen har olika omfång skulle man kunna säga. NIS omfattar samhällskritisk verksamhet på lokal nivå medan säkerhetsskyddslagen gäller på nationell nivå.