Hoppa till huvudinnehåll

Mikrobiologiska föroreningar i dricksvatten

Vid förhöjda halter av indikatororganismer eller andra mikroorganismer i dricksvattnet är det viktigt att omedelbart vidta rätt åtgärder. En handlingsplan är en bra hjälp.

Åtgärder och krav i dricksvattenföreskrifterna

I Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter 15–18 § anges de åtgärder som ska vidtas om kvaliteten på dricksvattnet inte uppfyller kraven i bilaga 2. I motsvarande avsnitt i vägledningen till föreskrifterna hittar du ytterligare råd och tips.

Förslag på åtgärder

I vår sammanställning av åtgärder (A, B och C) bör flera saker påbörjas samtidigt och pågå parallellt.

A. Kontrollera provtagning och process, ta omprov, ta referensprov i närheten

Var är provet taget som visar på höga bakteriehalter?

  • Ute på ledningsnätet? Hur många prov med anmärkning finns det? Kontrollera om det pågår något arbete på nätet i närheten. Före åtgärder som spolning och desinfektion, ta omprov i aktuell punkt och referensprov i grannfastigheterna.
  • I utgående dricksvatten? Ta omedelbart, och före eventuella ändringar i processen, nya prov på råvatten och utgående dricksvatten. Kontrollera processen, speciellt desinfektionsstegen. Ta eventuellt ytterligare nya prover inom rimlig tid efter en processändring.

B. Kontakta kommunens miljö- och hälsoskyddskontor och vidta åtgärder

Ha samråd med miljö- och hälsoskyddskontoret om vad som bör göras. I det här skedet bör man göra en riskbedömning. Vilken förorening handlar det om?

Vidta åtgärder

  • Öka desinfektionspotentialen. Det kan vara aktuellt att stärka desinfektionen i samband med mikrobiologiska föroreningar. Tänk på att ta reda på vad du har för typ av mikroorganism och vilka åtgärder som biter på den. När du höjer klordosen, tänk på att om humushalten är hög kan det innebära en hög spontanförbrukning av klor (dvs. minskad desinfektionseffekt) samt att du pga. oxidation av humus ökar mängden "mat" för bakterierna på ledningsnätet. Vid utbrott som har sitt ursprung i ledningsnätet kan lokal desinfektion bli aktuell.
  • Spola ledningarna. Vid förorening av dricksvattnet krävs ofta urspolning av nätet i mindre eller större skala. Hur spolningen bör läggas upp beror på typen och omfattningen av mikrobiologisk förorening.
  • Ge eventuellt kokningsrekommendationer. Livsmedelsverket råder ”2 indicier” innan kokningsrekommendationer ges. Exempel på indicier är: hög halt koliformer i första provet plus att preliminärt resultat på omprovet visar samma sak, eller hög halt koliformer plus onormalt hög turbiditet i samma prov, eller onormal färg. Fler indicier finns i vägledningen till dricksvattenföreskrifterna, avsnitt 10.2.3.

Livsmedelsverkets hemsida finns kokningsrekommendationerna på flera språk.

C. Starta utredning

Spåra källan. Vidta åtgärder för att förhindra att bakterierna sprids igen.

Tidigare sjukdomsutbrott från dricksvatten

Folkhälsomyndigheten har sammanställt en rapport över dricksvattenburna utbrott i Sverige åren 1992–2011. Detaljerad information om utbrotten har samlats in och jämförs med utbrott i andra länder och tidigare perioder. Orsaker och exempel på förbättringar diskuteras.

Sedan 2011 har antalet mikrobiologiska barriärer ökat i svenska vattenverk enligt Svenskt Vattens enkät.