Hoppa till huvudinnehåll

Mikrobiologisk Barriär Analys (MBA)

Mikrobiologisk barriäranalys är ett arbetssätt för att ta reda på om vattnet uppfyller de mikrobiologiska kraven för dricksvatten.

Metoden utarbetades i Norge efter ett utbrott av giardiainfektion 2004. Svenskt Vatten valde att delfinansiera projektets senare delar eftersom man bedömde det möjligt att använda samma angreppssätt i Sverige. Metoden god desinfektionspraxis, GDP, som den då hette, presenterades i en rapport av Norsk Vann. Svenskt Vatten tog fram en svensk version där vissa punkter anpassades till svenska förhållanden. 

Numera heter verktyget mikrobiologisk barriäranalys i båda länderna. Den svenska rapporten har uppdaterats och heter nu Introduktion till Mikrobiologisk Barriäranalys, MBA (pdf) (Svenskt Vattens Publikation P112).

Analysen kan göras på olika nivåer

En fullständig analys kräver en del insatser. I vissa fall finns behov av snabba svar som inte är lika genomarbetade. Då kan med fördel en förenklad MBA (pdf) användas. Användningen ingår som ett kvalitetskriterium i Hållbarhetsindex.

Råd till dig som ska göra en mikrobiologisk barriäranalys

Att göra en MBA är egentligen inte svårt även om det kräver kunskap om lokala förutsättningar, samt att man sätter sig in i arbetsgången. För att komma igång kan man göra en MBA där man håller sig ”på den säkra sidan”. Där man är osäker antar man det alternativ som innebär störst risk. Man får då ett konservativt mått på hur väl barriärerna fungerar. I takt med att kunskapen ökar kan man sedan förfina sitt verktyg successivt.

Du som tänker göra en MBA bör läsa rapport Norsk Vann Rapport 209-2014 i sin helhet. Texten kan ses som en introduktion till tankesättet. Rapporten finns även på engelska (pdf). Till rapporterna finns ett excel-ark som hjälp för beräkningarna.

Utgångspunkten i MBA är att man utifrån lokala data och förutsättningar bestämmer en barriärhöjd, dvs. fastställer hur stor avskiljning som krävs vid anläggningen. Man kan sedan få vad som kallas logkredit för olika insatser. Dessa insatser kan vara alltifrån restriktioner i tillrinningsområde till ändrat intagsdjup samt avskiljande och inaktiverande processer i vattenverket.

Man har valt att lägga stor vikt vid skydd av vattentäkten och förebyggande åtgärder för att minimera mikrobiologisk förorening.