Hoppa till huvudinnehåll

Provtagning av vatten

Provtagning av dricksvatten är en viktig del av kontrollverksamheten. För att analyserna ska bli rättvisa måste provtagningen utföras korrekt.

Kvalitetskraven i Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter (SLVFS 2001:30) ska vara uppfyllda för det dricksvatten som kommer från vattenverket och ur dricksvattentappkranar i fastigheter. Det är VA-huvudmannens ansvar att kontrollera kvaliteten på dricksvatten. Det sker normalt genom provtagning. Kontrollen måste minst uppfylla kraven i dricksvattenföreskrifterna och vägledningen till dricksvattenföreskrifterna.

Den som producerar dricksvatten eller tillhandahåller det genom sin distributionsanläggning har ansvar för att informera konsumenterna om kvaliteten på dricksvattnet. Detta enligt 18 § i dricksvattenföreskrifterna.

Hur tar man prov på dricksvatten?

Livsmedelsverkets vägledning till dricksvattenföreskrifterna innehåller råd och tips för provtagning i avsnittet om kvalitetskrav. Dessutom har alla ackrediterade laboratorier instruktioner för hur provtagning av dricksvatten ska utföras. Den som är osäker kan alltså kontakta sitt laboratorium.

Provtagning av råvatten, processvatten och dricksvatten

Det som står angivet i 9–14 § är omfattningen av den lagstadgade egenkontrollen som berör dricksvattnet. Vattenverken utför också omfattande driftkontroll. Den utgörs av prover som personalen vid vattenverket tar för att kontrollera processen. Driftkontroll kan innefatta alla typer av vatten i vattenverket och i distributionsnätet, det vill säga råvatten, processvatten och dricksvatten.

Om kvalitetskraven inte uppfylls

15–17 § anger vilka åtgärder som ska vidtas vid en kvalitetsavvikelse. Om det uppstår problem med kvaliteten på utgående dricksvatten från vattenverket är det alltid VA-huvudmannen som är skyldig att vidta åtgärder. Om det uppstår problem med dricksvattenkvaliteten i en tappkran i en fastighet ska VA-huvudmannen göra en utredning av vad det beror på, en så kallad orsaksutredning.

Svenskt Vatten anser att en orsaksutredning är gjord när VA-huvudmannen vid ett och samma tillfälle tagit minst ett prov hos användaren (i tappkran), och minst ett prov i den allmänna VA-anläggningen i närheten av fastighetens förbindelsepunkt.

Om analyserna visar att dricksvattenkvaliteten försämras i den allmänna VA-anläggningen ansvarar VA-huvudmannen för att utreda orsaken vidare.

Om analyserna visar att dricksvattenkvaliteten försämras i VA-installationen/fastighetsinstallationen, ska VA-huvudmannen meddela kommunens miljö- och hälsoskyddskontor samt fastighetsägaren. Fastighetsägaren ansvarar för den fortsatta utredningen.

Förbindelsepunkt

Förbindelsepunkten finns vanligen vid en fastighets tomtgräns och markerar gränsen mellan allmän VA-anläggning, som är VA-huvudmannens ansvar, och VA-installationen/fastighetsinstallationen, som är fastighetsägarens ansvar.

Den kommunala VA-anläggningen sträcker sig från vattenverket via distributionsnätet för dricksvatten fram till förbindelsepunkten mellan allmän VA-anläggning och VA-installation/fastighetsinstallation. Efter förbindelsepunkten finns VA-installationen/fastighetsinstallationen.

Oklarheter kring dricksvattenkontrollen

I en enkätundersökning från 2008 fick ett urval svenska dricksvattenproducenter från norr till söder svara på frågor om kvalitetskontroll och om de ackrediterade laboratorier man anlitar.

Undersökningen omfattade såväl yt- som grundvattenverk, liksom vattenverk med konstgjord grundvattenbildning.

Det visade sig att det fanns stora skillnader i tolkningen av Livsmedelsverkets föreskrifter för råvattenprovtagning. Det fanns även variation i antalet mikrobiologiska barriärer och funktionskontroll av dessa. Här råder alltså oklarheter.

Interlab

Interlab är ett filformat för överföring av analysdata mellan vatten- och livsmedelslaboratorier och databassystem eller mellan olika databassystem.

Interlab 4.0 (pdf) är den senaste versionen.