Hoppa till huvudinnehåll

Asbest och asbestfibrer

Asbest i dricksvatten tycks inte vara en hälsofara, även om risken inte kan uteslutas helt. Asbest kan hamna i dricksvatten genom vittringar i berggrunden, luftföroreningar eller genom rör i marken.

Vad är asbest?

Asbest är en kommersiell beteckning på ett antal silikatmineral som tidigare användes i olika byggnadsmaterial. Materialet uppskattas främst för dess goda värmebeständighet och höga slitstyrka. Asbest i material förekommer som långa, delbara fibrer.

Användning av asbest totalförbjöds 1982. Efter det hanteras asbest i stort sett endast i samband med till exempel rivningsarbeten. Hanteringen är starkt reglerad av Arbetsmiljöverket.

Kemikalieinspektionen reglerar användningen av asbest via sina föreskrifter, som bygger på EG-direktiv. Asbest har inte brutits kommersiellt i Sverige.

Finns asbest i dricksvatten?

Asbest i dricksvatten kan komma från någon av följande källor: vittring av berggrund som naturligt frigör silikatmaterial till vattentäkter, föroreningar i luft och vatten som sprids till vattentäkter eller i rör i marken för rå- eller dricksvatten, så kallade asbestcementrör. Här tar vi upp riskerna för detta i tur och ordning.

  • Vittring av asbest från berggrunden i en omfattning som påverkar en vattentäkt är inte troligt, då berggrund som innehåller dessa silikatmineraler inte är vanligt förekommande i Sverige.
  • Spridningen via föroreningar i luft och vatten får anses som mycket begränsad. Asbesthanteringen är begränsad och förknippad med stränga restriktioner från Arbetsmiljöverket och Kemikalieinspektionen.
  • Asbestcementrör kan avge asbestfibrer när rörväggen utsätts för korrosion eller mekanisk påverkan. Om rörytan är hård och opåverkad eller belagd med kompakt utfällning så lossnar inte fibrerna. Svenskt Vattens statistik visar att andelen asbestcementrör i det allmänna ledningsnätet för dricksvatten är 1–2 procent av dagens totala ledningslängd. En preliminär bedömning av ett vattens korrosivitet mot asbestcementrör kan göras med Svenskt Vattens Publikation U9 Dricksvattenteknik 4, Efterbehandling och distribution.

Är asbest i dricksvatten farligt?

Man vet sedan länge att det är farligt att andas in asbest; det kan orsaka förändringar i lungorna. Flera undersökningar har utförts med målsättningen att ta reda på om det är farligt att äta eller dricka något som innehåller spår av asbest, men hittills finns inga bevis för att asbest i dricksvatten påverkar människors hälsa.

Världshälsoorganisationen, WHO, anser inte att det finns bevis för att asbest i dricksvatten påverkar människors hälsa (WHO, 2003). Därför har inte WHO något hälsorelaterat riktvärde för asbest i sitt dokument Guidelines for Drinking-water Quality (GDWQ 2004).

Inte heller Livsmedelsverket bedömer i dag att det finns bevis för att asbest i dricksvatten medför hälsoeffekter. Men myndigheten kan inte helt utesluta att asbest i dricksvatten kan utgöra en hälsorisk.

I USA har EPA (Environmental Protection Agency, motsvarar Naturvårdsverket i Sverige) diskuterat asbest i dricksvatten. Myndigheten har ett rekommenderat gränsvärde för asbestfibrer i dricksvatten på 7 MFL, fiberlängd > 10 mikrometer (MFL = miljoner fibrer per liter).

Asbest i dricksvattenledningar

Svenskt Vattens statistik visar att andelen asbestcementrör i det allmänna ledningsnätet för dricksvatten är cirka 1 % av dagens totala ledningslängd. De asbestcementrör som finns i marken förekommer mest i huvudledningar, men kan även förekomma i vissa distributionsledningar (det vill säga oftast i större dimensioner).

I Sverige skedde nyläggning av asbestcementrör (eternit var vanligt) inom dricksvattenförsörjningen fram till slutet av 1970-talet. 10-15 procent av materialet i asbestcementrören är asbest. I rören ligger asbestfibrerna inbäddade i cementen som armering, och de kommer normalt aldrig i kontakt med dricksvattnet. Däremot finns risk att andas in asbest vid arbete med ledningarna.