Hoppa till huvudinnehåll

Material i kontakt med dricksvatten

Plast är det vanligaste materialet i nya ledningar, och anses säkert om plaströren är certifierade. Men det finns inga tydliga riktlinjer när det gäller material i kontakt med dricksvatten. Boverket har tagit fram en strategi för detta.

På vägen från vattentäkt till konsument kommer dricksvattnet i kontakt med många olika material:

  • renings- och lagringsbassänger, oftast av betong, ibland med ytbehandling
  • reservoarer, oftast av betong eller rostfritt stål, ibland med målade ytor
  • vattenledningar, oftast av gjutjärn, PVC (polyvinylklorid) och PE (polyeten).

Det finns i dag inga krav på material i kontakt med dricksvatten. Detta är ett problem eftersom det är uppenbart att materialet kan påverka dricksvattenkvaliteten. Exempel på detta är bly från kranar och urlakning från plastmaterial.

Säkert att använda certifierade plaströr

I dag anser man att det är säkert att använda godkända plaströr för distribution av dricksvatten. I Sverige finns certifierings-organet INSTA-CERT, som bland annat certifierar plaströr med det nordiska märket NORDIC POLY MARK.

Myndigheterna behöver ta större ansvar

Dricksvattenutredningen utkom sommaren 2014 med ett delbetänkandet Material i kontakt med dricksvatten (pdf) som diskuterar myndigheternas roller och ansvar. Man föreslog att Boverket, Kemikalieinspektionen och Livsmedelsverket etablerar en kunskaps- och informationsplattform för frågor om material i kontakt med dricksvatten. Boverket föreslogs ha en samordnande roll i arbetet. På regeringens uppdrag tog Boverket 2016 fram rapporten Strategi för material i kontakt med dricksvatten. Därefter har Boverket publicerat Samhällskrav på material i kontakt med dricksvatten, där man redovisar krav samt märkning och typgodkännande.

På initiativ av Svenskt Vatten har en enkät-undersökning genomförts bland svenska dricksvattenleverantörer om materialval. Resultaten visar tydligt på dagens komplexa situation, hur dricksvattenleverantörerna i första hand litar till sin egen erfarenhet när det gäller att välja material, samt behovet av ett tydligt myndighetsansvar och konkret vägledning.