Hoppa till huvudinnehåll

Miljökvalitetsnormer för vatten

EU:s ramdirektiv och miljökvalitetsnormerna för vatten kan påverka förutsättningarna för att släppa ut avlopp och för att göra uttag av vatten för dricksvattenändamål. EU-domar har skärpt tillämpningen av reglerna.

När den ekologiska statusen är  god är den lite påverkad när den jämförs med en av människan opåverkad miljö. Miljökvaliteten får inte försämras.

Sjöar, vattendrag och kustvatten ska nå God ekologisk och God kemisk ytvattenstatus.  Kvalitetskraven på grundvatten är God kemisk grundvattenstatus och God kvantitativ status. Det är krav som påverkar VA-verksamheter.

Vattenmyndigheten kan besluta om s.k. undantag från kvalitetskraven för vattenförekomsten. I enskilda fall ska prövnings- eller tillsynsmyndigheten ge verksamheten undantag om en rad förutsättningar är uppfyllda. Möjligheterna att tillämpa s.k. undantag är begränsade för utsläpp från verksamheter.

Undantag för enbart en enskild verksamhets utsläpp förutsätter att dessa sker till en recipient vars ekologiska status klassats som hög. Då får statusen sänkas till god, som är ramdirektivets mål.

Den andra sortens undantag som kan tillämpas i enskilda ärenden är att sänka recipientens kvalitetskrav, exempelvis från god ekologisk status till måttlig.

Det återstår att besvara hur kraven på att följa MKN och på att inte få försämra miljön i något avseende samt hur undantagen från detta ska tillämpas på reningsverk.

Weserdomen

I ett s.k. förhandsbesked visade EU-domstolen att ramdirektivets krav på att inte få försämra vattenkvaliteten är strängt. Domen handlade om muddring i floden Weser och får betydelse för prövning av även andra slag av verksamheter.

Innebörd och miljöeffekter

Enligt domen ska God ekologisk status och övriga kvalitetskrav tillämpas i alla tillstånds- och tillsynsärenden liksom undantagen från att behöva följa kraven.

Den ekologiska statusen på till exempel en sjö klassas utifrån tre grupper av kvalitetsfaktorer - biologiska, kemisk/fysikaliska och hydromorfologiska. Kvalitetsfaktorn i varje grupp utgörs av ett ämne eller en parameter. Statusen klassas i fem nivåer, från dålig till hög. Kravnivån god är den näst bästa statusklassen.

Som följd av EU-domen är inte ett projekt eller en verksamhet som medför att statusklassen försämras för en enda  kvalitetsfaktor i någon av de tre grupperna av kvalitetsfaktorer tillåten. 

Tillåtligheten ökar inte om alla andra kvalitetsfaktorer förbättras men en faktor försämras en statusklass. Det skulle kunna ske exempelvis när ett reningsverk förbättras med uppgraderad teknik vid en utbyggnad som beror på ökande befolkning.

Tillämpas bästa teknik och det inte går att få undantag återstår att flytta utsläppet till en annan recipient med större utspädning. Så länge reglerna om miljökvalitet följs riskerar i ett sådant läge en enda parameter att orsaka förorening eller belastning av en ny recipient med exempelvis näringsämnen, metaller, läkemedel, organiska ämnen m.m. 

Mark- och miljööverdomstolen har i två domar (M8984-15 och M6574-15) om vattenkraft uttalat att miljöbalken kan tillämpas EU-konformt. Det innebär att tillämpa svenska regler men så att kraven i EU-direktiv och Weserdomen följs. Havs- och vattenmyndigheten har gett ut en rapport 2016:30 med information och vägledning utifrån domar.

Stoppas reningsverk?

Det skulle kunna bli svårt att få tillstånd att bygga ut reningsverk för tätorter med ökande befolkning, men med redan mycket låga utsläppsnivåer, eller att överföra avloppsvattnet till ett annat reningsverk eller att flytta utsläppet till en annan recipient. Detsamma kan bli fallet om dagvattenutsläppen ökar när bostäder ska byggas.

Men avloppsvattnet från människor och en tätort kan inte stoppas. Det alstras överallt där det finns människor som äter, dricker och använder toaletter. Inga ämnen kan renas till 100 %. 

Därför uppstår frågan om avloppsanläggningar riskerar att stoppas. I miljöbalken regleras nämligen reningsverk som förorenande verksamheter. Konsekvenserna av domen skulle bli stora om domen fick oreflekterat genomslag.

EU:s avloppsdirektiv ställer krav på att avloppsvatten från tätbebyggelse ska renas till under vissa utsläppshalter och därutöver krävs "tillräcklig rening". Det senare innebär att exempelvis ramdirektivets krav på vattenkvalitet ska kunna uppfyllas. Kraven förutsätter ett reningsverk.

I sin rapport om Weserdomens följder kommenterar Havs- och vattenmyndigheten hur Weserdomen bör tillämpas utan att beakta annan EU-rätt, exempelvis avloppsdirektivet. Men avloppsdirektivet  är bara tillämpligt på reningsverk för fler än 2000 personer, alltså på 435 st av landets ca 1 700 reningsverk. En oreflekterad tillämpning som inte beaktar syftet med anläggningar som renar avlopp skulle få negativa följder för miljön och människors hälsa.

Hur svenska domstolar kommer att hantera paradoxen att tillämpa miljöbalken EU-konformt på reningsverk i linje med ramdirektivet och samtidigt följa svensk lag och skydda miljön utan att bryta mot avloppsdirektivet vet ingen i dagsläget.

Stoppas dricksvattenuttag?

Miljökvalitetsnormerna för God kvantitativ status för grundvatten ska följas när tillstånd ges till uttag av grundvatten. Kommunalt uttag av ytvatten kan påverka normen God ekologisk status, särskilt vid låga flöden i ett vattendrag. Ramdirektivet accepterar tillfälliga försämringar på grund av exempelvis torka. Mer varaktiga sådana accepteras, förutsatt att vattenmyndigheten i förvaltningsplanen förklarat varför, mildrande åtgärder vidtas, allmännyttan och hälsofördelarna väger tyngre än miljöproblemen och andra utvägar är stängda av tekniska skäl eller blir orimligt dyra.

Regelöversyn behövs

Redan 2014 påtalade Miljömålsberedningen behovet av att se över hela systemet med miljökvalitetsnormer för vatten senast till utgången av 2016. Nu är detta än mer behövligt.

Även EU-direktivet bör ändras, särskilt i ljuset av klimatförändringarna som gör svårt att fortsätta definiera god ekologisk status utifrån en opåverkad vattenmiljö.  Klimatet ändrar vattnets temperatur, vattenkemi och biologin i våra sjöar och vattendrag. Lokala åtgärdsprogram kan inte motverka komplexa effekter av globala utsläpp. 

Regler om miljökvalitet för tillämpning i enskilda fall bör inte fortsätta blandas samman med regler för hur samhället ska planera, följa upp och redovisa hur miljökvaliteten utvecklas. Samhällsviktig verksamhet som exempelvis reningsverk och dricksvattenuttag måste underlättas. Framsteg i miljöarbetet för mängder med miljöpåverkande ämnen ska inte döljas av misslyckanden för en enda parameter.

Redan 2007 förutsåg Klimat- och sårbarhetsutredningen att klimatförändringar skulle göra det svårt eller omöjligt att uppfylla miljökvalitetskraven för  övergödande närsalter. Senare forskning bekräftar svårigheterna. Lokala åtgärder förmår inte motverka effekterna av globala systemförändringar.

Svenskt Vatten följer utvecklingen och har kontakt med myndigheter och regeringskansliet om detta. Vi  lyfter också frågan i EurEau och EU.

Kontaktperson: Peter Sörngård, 072-530 74 01