Hoppa till huvudinnehåll

Miljökvalitetsnormer i prövning och tillsyn

Ramdirektivet för vatten och miljökvalitetsnormen God ekologisk status kan påverka både avlopp och uttag av vatten för dricksvattenändamål. EU-domar har skärpt tillämpningen av reglerna.

Sjöar, vattendrag och kustvatten ska nå God ekologisk status. När den ekologiska statusen är  god är den lite påverkad av människan. Miljökvaliteten får inte försämras.

Först ingen rätt att ställa skarpare krav

Västervik Miljö & Energi AB sökte tillstånd att få bygga ut Gamleby reningsverk som var dimensionerat för 5 800 personer.

Mark- och miljööverdomstolen konstaterade som sista instans att belastningen på viken måste minska om miljökvalitetsnormen God ekologisk status ska kunna följas, men miljökvalitetsnormen gav inte stöd för att ställa tuffare krav än tidigare.

Sedan skärpt läge efter EU-dom

Ett senare förhandsbesked från EU-domstolen (Weserdomen) visade att ramdirektivets krav på att inte få försämra vattenkvaliteten är mycket strängt. Domen får betydelse för hur miljöbalken ska tillämpas.

Innebörden av Weserdomen

Enligt domen ska miljökvalitetsnormen God ekologisk status tillämpas i enskilda ärenden liksom undantagen från att behöva följa den.

Statusen på till exempel en sjös vattenkvalitet klassas utifrån tre grupper av kvalitetsfaktorer - biologiska, kemisk/fysikaliska och hydromorfologiska.

Ett projekt eller verksamhet som medför att statusklassen försämras för en enda  kvalitetsfaktor i någon av de tre grupperna får inte tillåtas. Varje kvalitetsfaktor, exempelvis faktorn närsalter i gruppen kemisk/fysikaliska kvalitetsfaktorer, är uppbyggda av parametrar och ibland av bara en enda. I de senare fallet räcker det med att bara den parametern förämras för att verksamheten ska bli otillåten. 

Tillåtligheten blir inte högre för att alla andra kvalitetsfaktorer förbättras om en faktor försämras en statusklass, exempelvis när reningen förbättras vid en utbyggnad av ett reningsverk med uppgraderad teknik. Bland många ämnen släpps läkemedel och andra kemiska ämnen ut från tätorters avlopp. Läkemedlet diklofenak  går inte att rena med de vanligaste biologiska metoderna varför det inte går att utesluta sänkt statusklass för just den parametern, eller för någon annan.

I en senare dom om ett vattenkraftverk från maj 2016 tillämpar EU-domstolen Weserdomens principer. Den gav  undantag enligt ramdirektivet för vad som där avser allmännyttig verksamhet av större vikt som modifierar en ytvattenförekomsts fysiska karakteristika.  Vissa andra kriterier var också uppfyllda. Möjligheterna för undantag för utsläppande verksamhet som exempelvis reningsverk är inte lika uppenbara.

Mark- och miljööverdomstolen har i två domar (M8984-15 och M6574-15) uttalat att miljöbalken kan tillämpas EU-konformt. Det innebär att tillämpa svenska regler men så att kraven i ramdirektivet för vatten och Weserdomen följs. Havs- och vattenmyndigheten har gett ut en rapport 2016:30 med information och vägledning utifrån domar.

Stoppas reningsverk?

Det skulle kunna bli svårt att få tillstånd att bygga ut reningsverk för tätorter med ökande befolkning men med redan mycket låga utsläpps-nivåer, överföra avloppsvattnet till ett annat reningsverk eller flytta utsläppet till en annan recipient eftersom belastningen av närsalter och andra ämnen då ökar.

Men avloppsvattnet från människor och en tätort kan inte stoppas. Det alstras där det finns människor och kan inte renas till 100 %. Därför uppstår frågan om avloppsanläggningar - kommunala som enskilda - riskerar att stoppas. Stoppas reningsverk, eller detaljplaner för sådana eller för att mer dagvatten ökar utsläppen, så blir följden att bostäder eller annan utveckling hindras. Miljön skulle förstöras ännu mer. Konsekvenserna av domen skulle bli stora om domen fick oreflekterat genomslag.

Avloppsdirektivet är ett dotterdirektiv till ramdirektivet för vatten. Avloppsdirektivet ställer krav på rening till under vissa utsläppshalter av fosfor, kväve och BOD och därutöver på "tillräcklig rening". Kraven förutsätter ett reningsverk. Men tillräcklig rening innebär att exempelvis ramdirektivets krav på vattenkvalitet ska kunna uppfyllas. Ramdirektivet undantar dock närsalter, syreförbrukande ämnen och partiklar från att vara miljökvalitetsnormer i direktivets mening, det framgår av två av bilagorna, men samma ämnen är miljökvalitetsnormer i miljöbalken. Enligt Weserdomen får inte utsläppet leda till sänkt vattenkvalitet i recipienten, då blir reningsverket otillåtet.  Å andra sidan får t.ex. ett reningsverk inte nekas enligt ramdirektivet om nekandet skulle skapa problem "i andra vattenförekomster inom samma avrinningsområde" och avloppsdirektivets krav uppfylls.

Hur svenska domstolar kommer att tillämpa miljöbalken EU-konformt på reningsverk och samtidigt följa svensk lag vet ingen i dagsläget.

Nedan finns information om miljökvalitetsnormer, Weserdomen och hur reningsverk påverkas samt vad Svenskt Vatten anser är viktigt att beakta för den som söker tillstånd eller ska anmäla ett reningsverk. Det framgår även vad vi anser bör förändras i lagstiftningen på kort, medellång och längre sikt.

Stoppas dricksvattenuttag?

Miljökvalitetsnormerna för God kvantitativ status för grundvatten ska följas när tillstånd ges till uttag av grundvatten. Kommunalt uttag av ytvatten kan påverka normen God ekologisk status, särskilt vid låga  flöden i ett vattendrag men skulle kunna betraktas som ett allmänintresse av större vikt enligt ramdirektivet. Ramdirektivet accepterar tillfälliga försämringar på grund av exempelvis torka. Mer varaktiga sådana accepteras, förutsatt att vattenmyndigheten i förvaltningsplanen förklarat varför, mildrande åtgärder vidtas, allmännyttan och hälsofördelarna väger tyngre än miljöproblemen och andra utvägar är stängda av tekniska skäl eller blir orimligt dyra.

Att uttag av dricksvatten för människor i en tätort är av allmänintresse  räcker inte i sig som skäl. Alla övriga förutsättningar måste vara uppfyllda. Exempelvis kan brister i vattenmyndighetens  förvaltningsplan bli ett hinder.

Regelöversyn behövs

Redan 2014 påtalade Miljömålsberedningen behovet av att se över hela systemet med miljökvalitetsnormer för vatten senast till utgången av 2016. Nu är detta än mer behövligt. Även EU-direktivet bör ändras, särskilt i ljuset av klimatförändringarna.

Svenskt Vatten följer utvecklingen och har kontakt med myndigheter och regeringskansliet om detta. Vi  lyfter också frågan i EurEau.

Kontaktperson: Peter Sörngård, 072-530 74 01