Hoppa till huvudinnehåll

Läkemedelsrening

Reningsverk är från början inte byggda för att rena läkemedel, men lättnedbrytbara läkemedel bryts ändå oftast ned i dagens reningsverk. I dag finns ganska god kunskap om olika metoder att rena avloppsvatten från läkemedelsrester. Uppströmsarbetet är tillsammans med miljöns behov och energianvändningen avgörande för vilken reningsteknik reningsverken bör ha.

Läkemedel är en speciell grupp kemiska ämnen, eftersom vi behöver dem för att bota och lindra sjukdomar. Samtidigt som läkemedel har positiva effekter på både människors och djurs hälsa, så hittas läkemedel i vattenmiljön vilket kan leda till negativa effekter på organismer i vattenmiljön.

Erfarenheterna från det breda svenska utvecklingsarbetet visar starkt på behovet av att koppla ny kunskap om läkemedel och miljö - med klok läkemedelsanvändning och ett fortsatt utvecklingsarbete med reningsmetoder för de fall där extra rening behövs för att klara uppsatta mål för vattenkvaliteten.

Lovande reningstekniker. Reningsverk är från början inte byggda för att rena läkemedel, men lättnedbrytbara läkemedel bryts ändå oftast ned i dagens reningsverk. Det finns idag ganska god kunskap om metoder att rena avloppsvatten från läkemedelsrester. Olika reningsmetoder har dock olika effektivitet samt väsentligt skilda kostnader och energibehov. Eftersom energianvändningen kan öka med 2- 10 gånger jämfört med dagens reningsteknik gäller det att väga behovet av reningsinsatser mot andra miljökonsekvenser som påverkan på energianvändning och klimat samt kostnader. De kompletterande reningsmetoder som idag ser mest lovande ut är ozonering i låg dos med efterföljande rening av nedbrytningsprodukterna med biologiskt steg eller aktivt kol.

Om en minskning kan ske av konsumtionen av de mest använda och samtidigt mest svårnedbrytbara miljöpåverkande läkemedlen, genom att exempelvis receptbelägga ett läkemedel som diklofenak, kan det räcka med mindre energikrävande biologiska reningssteg som rörligt bärarmaterial, Moving Bed Biofilm Reactor (MBBR). MBBR kan bryta ned diklofenak men inte lika långtgående som ozonering.

Uppströmsarbetet är tillsammans med energianvändning och miljöns behov avgörande för vilken reningsteknik reningsverken bör ha. Erfarenheterna från de svenska breda programmen visar starkt på behovet av att koppla ny kunskap om läkemedel och miljö med klok läkemedelsanvändning och ett fortsatt utvecklingsarbete med reningsmetoder för de fall där extra rening behövs för att klara uppsatta mål för vattenkvaliteten.

Beslut om utbyggnad för avancerad reningsteknik vid ett reningsverk tas av tillståndsgivande myndighet, eller av berörd VA-organisation i samråd med tillsynsmyndighet. I första hand kommer detta förmodligen att ske där det finns större inlandsstäder med känsliga recipienter, där miljöövervakningen visat att vattenförvaltningens och EU:s gränsvärden för god kemisk status inom Ramdirektivet för vatten inte kan klaras.

Finansiering av en sådan utbyggnad skulle kunna ske genom att ett producentansvar lades på tillverkare och importörer av läkemedel. Om behov finns av avancerad rening för att ta bort ett läkemedel så bekostas den extra reningen av de tillverkande/importerande företagen via ett producentansvarssystem. Ett sådant system kan då påskynda utvecklingen av allt mer lättnedbrytbara läkemedel.

Naturvårdsverket har utrett förutsättningarna för användning av avancerad rening i syfte att avskilja läkemedelsrester från avloppsvatten på uppdrag av regeringen. Uppdraget redovisades till regeringen den 27 april 2017.

Eftersom många läkemedel även kan ha bieffekter på hälsan finns det alltid både hälso- och miljövinster med att använda läkemedel på ett klokt sätt. Se vår länk för läkemedel och uppströmsarbete.

Schweiz har beslutat om en nationell strategi för utbyggnad under 20 år. Denna omfattar 100 reningsverk som renar cirka hälften av landets avloppsvatten. Eftersom tekniken är dyr betalar 700 reningsverk in årliga avgifter till en fond för att finansiera genomförandet av strategin. Det finns även flera anläggningar i Tyskland som är utformade för att rena läkemedelsrester.

Forskning om reningsmetoder

Genom breda samarbeten tillhör Sverige de världsledande inom miljöeffekt- och åtgärdsforskning. I Sverige har vi i unika branschöverskridande samarbeten med alla viktiga aktörer inom läkemedel- och miljöområdet utvecklat och sammanställt kunskapen om såväl miljöeffekter och åtgärder sedan början på 2000-talet. Genom en rad stora och breda samarbetsprojekt är Sverige världsledande inom området läkemedel och miljö. Helt avgörande för den snabba svenska utvecklingen har varit den världsunika dialogen mellan de viktiga aktörerna från näringsliv, kommuner, landsting, universitet, forskningsfinansiärer och myndigheter. Till sådana banbrytande nationella projekt räknas bland annat:

  • miljöklassificeringen av läkemedel
  • Stockholms stads stora projekt om läkemedel och miljö i samarbete med Göteborg
  • det åtta år långa forskningsprogrammet MistraPharma 2008-2015 www.mistrapharma.se
  • utvecklingen av den Nationella läkemedelsstrategin
  • flera regeringsuppdrag om läkemedel och miljö
  • Havs- och vattenmyndighetens extra medel för utveckling av avancerad rening av läkemedel 2014-2017
  • det av regeringen beslutade etappmålet om ökad miljöhänsyn i EU:s läkemedelslagstiftning till år 2020,
  • insamlingskampanjer av kasserade läkemedel,
  • en lång rad viktiga initiativ vid de svenska landstingen. 


Här kan du läsa mer om de större FoU-insatserna:

Havs- och vattenmyndigheten har under perioden 2014 till 2017 avsatt 32 miljoner kronor till finansiering av projekt som syftar till avancerad rening av avloppsvatten från läkemedelsrester och miljöfarliga ämnen. Svenskt Vatten och dess medlemmar deltar aktivt i detta arbete, läs mer hos Havs- och vattenmyndigheten.

Tekniska Verken i Linköping har efter försök med ozonoxidation beslutat att införa sådan rening i full skala. Anläggningen kommer att invigas under 2017.

Ett av världens största forskningsprogram  inom läkemedelsområdet, MistraPharma, pågick mellan 2008 och 2015. För att ha möjlighet att snabbt få ta del av ny kunskap inom detta viktiga område har Svenskt Vatten deltagit aktivt i såväl styrelse som i referensgrupp i MistraPharma.

Utöver MistraPharma deltar flera av Svenskt Vattens medlemmar i projekt som undersöker möjligheter att rena avloppsvatten från läkemedel. Ett stort läkemedelsprojekt som Stockholm Vatten drivit tillsammans med Gryaab i Göteborg är det läkemedelsprojekt som slutrapporterades under 2010.