Hoppa till huvudinnehåll

Ordna och driva

En allmän VA-anläggning ska ordnas och drivas så att den uppfyller de krav som från miljö- och hälsosynpunkt ska tillgodoses. I driften ska också hänsyn tas till en god hushållning av naturresurser.

Fördjupning

Huvudmannen är som nämnts ovan inte skyldig att tillhandahålla tjänster av annan beskaffenhet än som behövs för hushållsändamål. Trots detta bör den allmänna anläggningen, när det är förenligt med de huvudsakliga ändamålen (som är att skydda människors hälsa och miljön), ordnas och drivas så att också andra allmänna intressen som har behov av anläggningen kan tillgodoses. Exempel på detta kan vara räddningstjänstens behov av släckvatten.

När det gäller själva utformningen av anläggningen finns inga bestämmelser i vattentjänstlagen. Anläggningen skall vara försedd med de anordningar som behövs för att den ska kunna fylla sitt ändamål. Anläggningen ska också tillgodose skäliga anspråk på säkerhet. I praxis har anläggningar som exempelvis är dimensionerade enligt Svenskt Vattens publikationer ansetts uppfylla lagens krav. Frågan om anläggningen uppfyller säkerhetskravet skall bedömas efter de vid skadetillfället gällande normerna.

Huvudmannens ansvar sträcker sig ända till fastighetens installation. Gränsen mellan den allmänna VA-anläggningen och fastighetens VA-installation kallas förbindelsepunkt. Förbindelsepunktens upprättande har även en avgörande betydelse för när rätten att använda den allmänna VA-anläggningen inträder och avgiftsskyldighet uppkommer. Dess kanske viktigaste funktion är att den markerar den rättsliga gränsen mellan den allmänna anläggningen och fastighetens installation. 

Huvudprincipen är att varje fastighet har egen förbindelsepunkt. Gemensam förbindelsepunkt för två eller flera fastigheter kan emellertid förekomma, t.ex. vid anslutning av gemensamhetsanläggning eller på fastighetsägares begäran. Fastighetsägare kan ändå inte kräva gemensam förbindelsepunkt; huvudmannen avgör om så ska ske.

Vattentjänsterna, dvs. ren- spill- och dagvatten, har var sin förbindelsepunkt. Förbindelsepunkten ska, om inte särskilda skäl föranleder annat, vara belägen i fastighetens omedelbara närhet. Förbindelsepunktens läge bestäms av huvudmannen, men han bör i möjligaste mån ta hänsyn till fastighetsägarens önskemål.

En förbindelsepunkt ska upprättas till varje fastighet och i dess omedelbara närhet, som vanligtvis enligt ABVA är ca 0,5 m utanför fastighetsgräns. Rättspraxis har ansett detta avstånd uppfylla närhetskravet.

Närhetskravet kan inte vara absolut. Om det finns särskilda skäl, så kan huvudmannen frångå denna princip. Besvärliga grund- och terrängförhållanden enligt förarbeten till 1970 års VA-lag utgör sådana särskilda skäl (prop. 1970:118 sid. 142). Anslutning av t.ex. en gemensamhetsanläggning är ett annat exempel då närhetskravet kan frångås.

VA-anläggning ska enligt 10 § vattentjänstlagen ordnas och drivas så att den uppfyller de krav som från miljö- och hälsoskyddssynpunkt ska tillgodoses. Anläggningen får inte ordnas så att ändamålsenlig bebyggelse försvåras. Tanken är att fastigheternas avlopp normalt ska kunna anslutas med självfall. Undantagsvis får emellertid förbindelsepunkten läggas på sådant djup att viss eller vissa fastigheter inte kan ansluta avloppsinstallationen utan pumpning på fastigheterna.

Förhållanden som motiverar en sådan förläggning är t.ex. att ett utförande av den allmänna anläggningen som tillåter alla fastigheter självfallsanslutning inte är tekniskt genomförbar eller oförsvarlig ur ekonomisk synvinkel (självfallsdjup skulle medföra speciellt höga kostnader).

Huvudmannen torde aldrig kunna åläggas ordna anläggningen så att självfallsanslutning möjliggörs. Om anläggningen däremot skulle bedömas inte uppfylla vattentjänstlagens krav torde åläggande för huvudmannen att bekosta pumpning på fastigheten kunna meddelas.

Förbindelsepunkten är en juridisk ansvarsgräns mellan den allmänna VA-anläggningen och fastighetsägaren. Om det finns skäl för huvudmannen att äga anordningar på fastighetssidan om förbindelsepunkten, och det inte finns någon reglering om ansvaret, bör de närmare förhållandena regleras i avtal.

Fastighetsägaren svarar för fastighetens VA-installation, dvs. allt som ligger på fastighetens sida om förbindelsepunkten. Ansvarsgränsen har inget direkt samband med äganderätten; huvudmannen kan äga anordning som ingår i fastighetens VA-installation och fastighetsägaren kan äga anordning som är belägen på huvudmannens sida om förbindelsepunkten. Exempel på detta är t.ex. vattenmätare, som ingår i VA-installationen men där äganderätten till mätaren i regel ligger kvar hos huvudmannen. Samma princip har i rättspraxis ansetts gälla beträffande s.k. LTA-enheter, vilka regelmässigt ligger på fastighetens sida om förbindelsepunkten och därför tillhör VA-installationen, men där äganderätten kan ligga kvar hos huvudmannen. 

Huvudmannen har enligt 41 § vattentjänstlagen befogenhet att, när det behövs, låta undersöka
fastighets VA-installation och dess användning. Enligt 18 § vattentjänstlagen är huvudmannen inte skyldig att låta en fastighet kopplas eller vara kopplad till VA-anläggningen om fastighetens VA-installation har väsentliga brister. Om det upptäcks brister på installationen ska fastighetsägaren uppmanas vidta rättelse.

Frågor och svar

Enbart kommun, kommunalt bolag eller kommunalförbund kan äga en allmänn VA-anläggning och därmed vara huvudman för den.

En allmän anläggning bör ordnas och drivas så att andra allmänna intressen också kan tillgodoses om det är förenligt med anläggningens huvudsakliga mål. Andra allmänna intressen är exempelvis brandbekämpning. Det är aldrig ett allmänt intresse att en storindustri förses med vatten från den allmänna anläggningen i vattentjänstlagens mening. 

Förbindelsepunktenska ligga i fastighetens omedelbara närhet, vilket i princip innebär strax utanför fastighetsgränsen. Många kommuner har valt att låta den vara belägen 0,5 m utanför fastighetsgränsen.

Huvudmannen skall bestämma var förbindelsepunkten ska vara belägen efter samråd med fastighetsägaren. Detta samråd syftar till att höra var fastighetsägaren anser att det är lämpligt att förbindelsepunkten förläggs för att huvudmannen ska kunna ta hänsyn till detta i fall där det är möjligt. I slutändan är det huvudmannen som bestämmer var förbindelsepunkten ska förläggas.

Det är inte huvudmannens ansvar att hantera rännstensbrunnar, vägdiken eller andra dagvattenanordningar som behövs för allmän platsmarks dagvattenavledning. Huvudmannen är endast ansvarig att ta emot vattnet (ha en vertikal ledning) från dessa. Allmän platsmarkhållaren ansvarar själv för sin anläggning som är förbunden till det allmänna nätet.

Det ska ske i skälig tid innan. Det är helt beroende av hur omfattande vattenavstängningen är i tid och hur många som drabbas av den. Ungefär två veckor innan kan anses som skälig tid och det är fastighetsägaren som informeras och inte hyresgästerna. Har en fastighetsägare hyresgäster så är det fastighetsägarens ansvar att informera dessa. Det måste också finnas tid för fastighetsägarna att reagera ifall det skulle finnas särskilda omständigheter som måste beaktas vid avstängningen av vattentillförseln, exempelvis om det skulle vara fara för någons liv eller hälsa. Skälig tid är således kopplat till vilka som drabbas och om en fastighetsägare behöver tid på sig att informera sina hyresgäster. Om inte en fastighetsägare meddelas i skälig tid och fastighetsägaren lider skada på grund av detta kan huvudmannen bli skadeståndsskyldig.