Hoppa till huvudinnehåll

Materiell anläggningstillgång (= en bokförd investering)

För att ge vägledning i frågan är det lämpligt att börja med vad som är en materiell anläggningstillgång (investering). En materiell anläggningstillgång är en fysisk tillgång avsedd för stadigvarande bruk eller innehav och som förväntas ge upphov till ett inflöde av resurser som innefattar framtida ekonomiska fördelar eller servicepotential i framtiden (RKR, Rek 11.4 Materiella anläggningstillgångar och 4 kap. 1 § ÅRL, BFNAR 2012:1, Kap. 2.12 och 17.2). Dessutom måste organisationen kontrollera tillgången för att ta upp den i räkenskaperna.   

En materiell investering är således en fysisk tillgång som organisationen har anskaffat och som genom användning i verksamheten kommer att innebära ekonomiska eller servicepotentiella fördelar i framtiden. Servicepotential används i kommunal normering då tillgångar normalt inte generar några framtida positiva kassaflöden (t.ex. en gata). 

Införandet av komponentavskrivningar

Rådet för kommunal redovisning (RKR Rek 11.4) och Bokföringsnämnden (BFNAR 2012:1, Kap. 17.4) har infört ett explicit krav på att tillämpa komponentavskrivningar vid redovisning av materiella anläggningstillgångar med tillämpning redovisningsåret 2014. Ämnat berörs kortfattat här då redovisningsprincipen har stor betydelse för hanteringen av gränsdragningen mellan investering och drift.

Komponentavskrivning är när en sammansatt tillgång delas upp i komponenter (mindre beståndsdelar) som skrivs av baserat på komponenternas individuella nyttjandeperioder. Ett exempel på en materiell anläggningstillgång som har betydande komponenter som förbrukas väsentligt olika är ett avloppsreningsverk (t.ex. tak, stomme, fasad, styr- och regler, maskiner och pumpar etc.). 

För mer information om komponentavskrivningar se avsnittet ”Investeringsredovisning med komponenter”.