Hoppa till huvudinnehåll

Identifiera anskaffningsvärdet

Om en åtgärd är klassificerad som anskaffning av tillgång (investering) skall ett anskaffningsvärde identifieras. Anskaffningsvärdet utgör det avskrivningsbara beloppet och påverkas således storleken på avskrivningskostnaderna.

Huvudregeln är att alla utgifter som är direkt hänförliga till att få den specifikatillgången på plats och för att kunna utnyttjas för sitt ändamål skall ingå i anskaffningsvärdet.  (RKR, Rek 11.4 Materiella anläggningstillgångar och 4 kap. 3 § ÅRL, BFNAR 2012:1, Kap. 17.6 och 17.7)

Exempel på utgifter som normalt skall ingå är:

  • Utgifter för iordningställande av plats eller område för installation
  • Utgifter för rivning och sanering kan ingå i anskaffningsvärdet om de är nödvändiga för att få tillgången på plats samt inte avvikande för vad som är normalt
  • Utgifter för konsulttjänster såsom arkitekt-, ingenjör- och juristtjänster
  • Internt nerlagd tid (självkostand för t ex projektledaren)
  • Utgifter för leverans och hantering
  • Installations- och monteringsutgifter samt besiktning

Även vissa indirekta tillverkningskostnader får räknas in i anskaffningsvärdet.Exempel på det är att i projektledarens självkostnadsberäknade timkostnad ingår pålägg för omkostnader.

Exempel på utgifter som normalt inte skall ingå är:

  • Kostnader för allmän administration eller andra allmänna omkostnader (inkl. t.ex. informationsmaterial)
  • Kostnader för allmänna utredningar
  • Utgifter för provkörning och intrimning eller andra löpande driftsförluster som uppstår i ett inledningsskede innan anläggningen når planerad driftsnivå

Det går inte exakt att föreskriva vilka utgifter som skall ingå eller inte, men man kan analysera frågan genom att fråga sig: om vi inte hade haft utgiften hade det påverkat möjligheten att få tillgången på plats i det önskvärda skicket? Ett exempel på detta skulle kunna vara ett väsentligt felaktigt utförande. Om organinsationen själv anlägger anläggningen och detta görs på ett bristfälligt sätt är det inte rimligt att både nerlagda utgifter och tillkommande utgifter kan ingå i anskaffningsvärdet (om det handlar om väsentliga belopp). Om det är stora brister så arbetet i allt väsentligt måste göras om är det rimligt att direktavskriva (hela eller delar av) nerlagda utgifter och tillgångsredovisa de nya. Handlar det om mindre åtgärder för att korrigera fel kan det vara enklare och rimligare att direkt kostnadsföra dessa utgifter.  

Inom vatten- och avloppsverksamhet genomförs ett stort antal investeringar som föregås av ett omfattande utredningsarbete. Utredningsarbete kan ingå i anskaffningsvärdet om utredningen handlar om en specifik och definierad investering. Allmänt hållna utredningar där t.ex. en problembild utreds eller olika alternativa investeringar jämförs bör betraktas som driftkostnader. I praktiken så kan man tänka sig att när man går in i fasen (för)projektering så handlar det om en utgift som kan ingå i anskaffningsvärdet. Bedömning måste dock göras från fall till fall.

Exempel: Ledningar filmas för att underöka det allmänna tillståndet eller för att undersöka en specifik skada. Normal drift. Ledning filmas som en del i besiktningen av en nyinvestering. Normalt en del av anskaffningsvärdet.     

En mental karta över när i tid som anskaffningsvärdet börjar byggas upp och avslutas under en projektcykel återfinns i Dahlman, P. A. (2007). Ekonomisk redovisning för VA-branschen, Stockholm: Svenskt Vatten P97 sid. 34 (finns att beställa i Svenskt Vattens webbshop).