Hoppa till huvudinnehåll

Redovisningsfrågor

Det är i huvudsak inga nya redovisningsfrågor som uppstår vid exploatering. Det handlar om investeringsredovisning som täcks in övriga avsnitt i VA-chefens verktygslåda. Det är dock viktigt att vara medveten om att vid kraftig expansion (hög investeringsnivå) fastställs betydande framtida kostnader i form av avskrivningar. Hur dessa kostnader fördelas över tid beror av de principer man tillämpar för att identifiera anskaffningsvärden och val av avskrivningstider (nyttjandeperioder). Det finns därför anledning att öka noggrannheten vid kraftiga expansionsfaser då man får leva med konsekvenserna under mycket lång tid.

Av erfarenhet vet vi att det finns en del frågor och problem när det gäller redovisning av VA-investeringar kopplat till exploateringsprojekt. Några av dessa kommenteras nedan.

Ingen nettoredovisning

  • Det förekommer (fortfarande) att kommuner redovisar som kalkylen, dvs. alla inkomster och utgifter samlas på ett konto och redovisas ut i resultaträkningen när hela projektet är färdigställt (många år senare). Denna s.k. nettoredovisning är felaktig och leder till att de bokförda värdena på anläggningstillgångarna blir för låga.
  • Det förekommer (fortfarande) att kommuner nettoaktiverar anläggningstillgångar inom VA, dvs. anslutningsavgifterna minskar anskaffningsvärdet vilket leder till mindre årliga avskrivningar/inga periodiserade intäkter. Detta strider mot principen om bruttoredovisning och snedvrider jämförelser.  

Uppdelning i anläggningstyper och komponenter

  • I många kommuner hanteras exploateringsinvesteringar i VA-system som ”en klump”. Investeringar som görs i samband med exploatering ska naturligtvis också delas upp i de olika anläggningsobjekten (spill, dag och vattenledningar, tryckstegringsstationer och pumpstationer) som ingår samt i eventuella komponenter.   

Aktivering av ränta

  • Ränta på kapital som lånats för att finansiera investeringar får räknas in i anskaffningsvärdet (eller löpande kostnadsföras) till den del räntan hänför sig till tillverkningsperioden. När projektet är genomfört får räntan inte längre aktiveras. Detta är en rimlig princip att tillämpa på exploateringsinvesteringar då kostnaden (som en del av de framtida avskrivingarna) kommer att belasta de abonnenter som nyttjar VA-tjänsterna.

Vederlagsfria överlåtelser ska värderas

  • I vissa exploateringsprojekt avtalas om att exploatören ska utföra och bekosta projektering och utbyggnad av va-anläggningar för att sedan överlämna dem utan särskilt vederlag. Även vederlagsfria överlåtelser ska värderas tillgångens verkliga värde, dvs den utgift som vid anskaffningstillfället skulle krävts för att anskaffa en identisk eller likvärdig tillgång samt påföras avskrivningar.

Anläggningsavgifter ska periodiseras

  • Intäkter från anläggningsavgifter ska initialt bokföras som en skuld. I enlighet med matchningsprincipen ska sedan anslutningsavgiften intäktsföras successivt i takt med att investeringsobjekten skrivs av över sina respektive nyttjandeperioder. År 2010 var det under 60 % som redovisar anslutningsavgifter enligt matchningsprincipen (förutbetald intäkt).

Investeringsfond ej för exploatering

Enligt vattentjänstlagens § 30 får medel avsättas till en fond för framtida nyinvesteringar. Av förarbetena framgår att det ska röra sig om nyinvesteringar som kommer hela kollektivet tillgodo (Prop. 2005/06:78 Allmänna vattentjänster, s. 92), vilket exkluderar exploateringsinvesteringar.

Litteratur

  • Rådet för kommunal redovisning (2012), ’Redovisning av kommunal markexploatering - En praktisk vägledning’
  • Dahlman, P. A. (2007). Ekonomisk redovisning för VA-branschen, Stockholm: Svenskt Vatten