Hoppa till huvudinnehåll

Avlopp och miljö - Nya krav och nya lösningar

Våra reningsverk runt om i landet ställs inför nya utmaningar – mikroplaster, användningen av läkemedel eller ny tillämpning av lagstiftning – vad vet vi idag och hur bör vi arbeta?

Läkemedel  – ansvar uppströms, nedströms och hos producenter
Anders Finnson, Svenskt Vatten

Dagens reningsverk är inte designade för att rena läkemedel och läkemedel är inte designade för att brytas ned i reningsverk. För att hållbart klara av att lösa problemen med läkemedel och vattenmiljö behöver vi alltid starta med uppströmsarbetet – och att sedan följa upp med reningsteknik där det finns behov. Men vem ska stå för kostnaderna – kan det fungera med producentansvar för läkemedelsindustrin?

Weserdomen – allt VA påverkas
Peter Sörngård, Svenskt Vatten

Vi förklarar konsekvenserna av ett s.k. förhandsbesked i EU-domstolen som gjorde ramdirektivets krav på att inte få försämra vattenkvaliteten blev särskilt strängt. Domen får ingripande betydelse för alla slags verksamheter och samhällsprojekt. Inget projekt eller verksamhet är tillåten som medför att vattenkvaliteten försämras.

Allt VA och därmed också bostadsbyggandet påverkas. Frågan är om domen riskerar att få motsatt effekt till det som domen syftade till.

 Aktuell VA – kort info:

Nationellt nätverk för fosfor och andra avloppsresurser,
Anders Finnson, Svenskt Vatten
I nätverket vill vi arbeta för att utifrån lokala förutsättningar nå så hållbara kretslopp som möjligt, med utgångspunkt i EU:s avfalls- och returhierarki och så högt upp i hierarkin som det finns potential för. Förebyggande kemikaliearbete är grunden för kretsloppsarbetet på alla nivåer i hierarkin.

Detta innebär att för slam som inte kan återanvändas på åkermark på grund av brist på lämplig jordbruksmark inom rimligt avstånd eller vid för låg kvalitet för att klara Revaq vill vi i nätverket uppmuntra till utveckling, utprovning och fullskaledrift i Sverige av olika lösningar där fosfor och gärna andra näringsämnen, biokol och ytterligare råvaror på ett effektivt och hållbart sätt kan återvinnas från avlopp, slam eller slamaska och återföras till åkermark.

Mikroplaster  – vad vet vi – och vad vet vi inte?
Susanne Tumlin, Gryaab
Mikroplaster som miljöproblem har allmänt uppmärksammats först de senaste 5-10 åren. Men det rapporterades om bitar av flytande plast i haven och fynd av fragment av plast i fåglar redan i början av 1970-talet. Även svenska studier visar på förekomst av mikroplastpartiklar runt om i våra vattenmiljöer, ibland i samma nivåer som i haven vilket har kunnat visas i Mälaren och Vättern.

Vad vet vi idag om mikroplaster  och vad betyder det för VA-organisationerna?