Hoppa till huvudinnehåll

Organisation & ekonomi

Här hittar du en sammanställning av alla rapporter inom organisationsområdet. Du kan ladda ner dem direkt från vår webbplats eller vår webbshop. Rapporter äldre än 2008 hittar du i vår rapportdatabas.

2016

2016-10, Användning av hållbarhetsindex för effektiv samverkan mellan kommuner, Helene Sörelius, Gilbert Svensson (20160824)
Projektet utvärderar möjligheten att använda resultatet från VASS-hållbarhetsindex som utgångspunkt för mellankommunal samverkan och förbättringsarbete av VA-verksamhet. Vidare har projektet även kartlagt två kommuners behov av åtgärds och förnyelseplanering av befintliga VA-system.

2015

2015-23Att driva VA i egen förvaltning – den lilla kommunens erfarenheter och utmaningar, Anna Thomasson (20151210) 
Studien består av en kartläggning av de utmaningar och erfarenheter av att driva VA i egen förvaltning som mindre kommuner har gjort. Studien hanterar även frågan varför mindre och medelstora kommuner väljer denna lösning istället för t.ex. samverkan.

2015-15, Aktiv redovisning av materiella anläggningstillgångar inom VA-branschen, Mattias Haraldsson (20151028)
Denna rapport innehåller idéer kring utformningen av komponentavskrivningar inom VA-branschen, en tolkning av hur komponentavskrivningar påverkar gränsdragningen mellan investering och drift samt en konsekvensanalys av val av olika avskrivningstider för vatten- och avloppsledningsnät.

2015-14Slutrapport Teknikprogrammet 2011–2014, Anna Thomasson, Mattias Haraldsson (20150918)
Rapporten består av avrapportering av Teknikprogrammet med en redogörelse för aktiviteter och projekt som genomförts inom ramen för programmet.

2015-08Att arbeta i samverkan – erfarenheter från partneringprojekt i Roslagen och Sundsvall, Elin Smith, Högskolan Kristianstad och Anna Thomasson, Ekonomihögskolan, Lunds universitet (20150604)
Syftet med den här studien är att följa upp och ta till vara på kunskapen kring att driva VA-projekt i partneringform. Rapporten studerar användandet av partnering som som form i två stora omvandlingsprojekt ett i Sundsvall och ett i Svinninge i Roslagen. Rapporten visar att partnering som form för samverkan mellan privata och offentliga aktörer skapar bra förutsättningar för fokus på problemlösning och gemensamt ansvar för projektet och en relation som vilar på förtroende parterna emellan. Partnering är därför ett bra alternativ till traditionell upphandling för stora projekt vars förutsättningar i förväg är svåra att beräkna. Formen visar sig även ha positiva effekter på kunskapsutveckling inom organisationerna.

2014-22SUtvärdering av Svenskt Vattens projektprogram för högskolor och universitet. Sammanfattning av rapport 2014-22, Hallvard Ødegaard (huvudrapport), Birgitta Johansson (bilaga 2 i huvudrapport samt denna sammanfattning) (20150330)
Skriften är en sammanfattning av Rapport 2014-22: ”En evaluering av Høgskoleprogrammet, Svenskt Vatten Utveckling”. Utvärderingen omfattar programmen DRICKS, Dag&Nät, VA-teknik Södra och VA-kluster Mälardalen. Utvärderingen slutsats är att etableringen av högskoleprogrammen lett till att omfattningen och kvaliteten på svensk VA-forskning ökat betydligt och kontakten mellan VA-organisationerna och FoU-miljöerna har blivit väsentligt bättre.

2014

2014-22En evaluering av Høgskoleprogrammet, Svenskt Vatten Utveckling, Hallvard Ødegaard, Scandinavian Environmental Technology AS; Birgitta Johansson, Primula Ordval (bilaga 2) (20141110)
Denne rapporten er et resultat av en evaluering av SVU’s Høgskoleprogram, som ble igangsatt i 2008 og er nå (2014) inne i sin andre 3-års-periode.

2014-14Samhällsekonomisk värdering av rent vatten – fallstudier av Vombsjön och Mälaren, Anna Löfmarck, Mats Svensson (20140627)
Rapporten beskriver en modell som visualiserar det samhällsekonomiska värdet av ekosystemtjänsten rent vatten. Modellen visar det ekonomiska värdet av producerade nyttor kring två svenska vattensystem och den ekonomiska situationen för olika aktörer i systemet. Modellen kan tjäna som ett nytt sätt att bedöma konsekvenser av olika strategival samt skapa en styrning mot uthållig hållbarhet för svenskt vatten.

2014-13Beslutsstöd inför stora investeringar inom VA – hållbarhetsanalyser och samhällsekonomiska bedömningar, Karin Carlsson, Erik Kärrman (20140611)
I denna rapport beskrivs och jämförs två metoder: hållbarhetsanalys och samhällsekonomisk analys, vilka används för att ta fram beslutsunderlag i komplexa beslutssituationer. Slutsatsen är att hållbarhetsanalys och samhällsekonomisk analys kompletterar varandra. Inför ett stort investeringsbeslut är det värdefullt, och det är vår rekommendation, att båda metoderna används.

2014-11Juridisk och ekonomisk hantering av tillskottsvatten som sker till spillvattenförande ledning innanför förbindelsepunkt, Ulf Lundblad, Jonas Backö (20140523)
Målsättningen med projektet är att underlätta för VA-huvudmannen att få till nödvändiga åtgärder för att minska det tillskottsvatten som tillförs allmän spillvattenledning i de fall där vattentillskotten sker innanför förbindelsepunkt.

2014-07Kommunal dagvattenhantering – juridiska och finansiella aspekter, Henrik Alm, Annika Åström (20140224)
Dagvattenfrågan får allt mer fokus i stadsbyggandet. I vissa avseenden uppfattas det kommunala ansvaret kring dagvattenhantering som otydligt. Detta kan leda till onödiga kostnader. Hur ett antal typfall har hanterats av olika VA-huvudmän redovisas och diskuteras i denna rapport

2014-05Sammanfattande rapport över ”VA-verkens bidrag till Sveriges energieffektivisering”, Anders Lingsten (Publicerad 20140207)
Rapporten innehåller en sammanfattning över projektet ”VA-verkens bidrag till Sveriges energieffektivisering” som pågått 2005–2013. Rapporten redovisar de aktiviteter som genomförts, måluppfyllelse och energistatistik.

2013

C_IVL2013-B2141Vattenaspekter i framtida svenska certifieringssystem för stadsdelar, Johanna Andersson, IVL Svenska Miljöinstitutet; Anders Rydberg och Sven Celander WSP (Publicerad 20131217)
Rapporten beskriver hur vattenaspekter kan och bör hanteras vid utveckling av framtida svenskanpassade certifieringssystem för stadsdelar. Underlag och rekommendationer ges för hur detta kan göras både för en mindre anpassning av det brittiska systemet BREEAM Communities och för ett framtida mer unikt svenskt certifieringssystem.

2013-21, Särredovisning inom VA-branschen, Mattias Haraldsson, Doktorand, Ekonomihögskolan i Lund
Slutsatsen av studien är att införandet av § 50 i va-lagen har påverkat praxis för särredovisning. En stor andel av huvudmännen upprättar en särredovisning. Implementeringen får betraktas som bristfällig då avvikelserna från hur redovisningen borde upprättas är stor.

2013-19, Biogas från VA – prissättning och hantering av affärsrisker, Ola Nordahl, Ekonomihögskolan, Lunds universitet
Rapportens syfte är att utreda hur försäljningen av biogas som produceras inom VA-verksamheter hanteras. Några centrala slutsatser är att tre olika prissättningsmetoder används; marknadsprissättning, alternativanvändningsprissättning och självkostnadsprissättning. Beroende på vilken prissättningsmetod som används samt vilka affärsrisker VA-verksamheter tar på sig så varierar den ekonomiska påverkan av biogasverksamhet på VA-verksamheterna.

2013-17, VA-verkens energianvändning 2011, Anders Lingsten, Lingsten Konsult AB; Mats Lundkvist, Sweco Environment AB och Daniel Hellström, Svenskt Vatten
Rapporten innehåller en kartläggning av VA-branschens energianvändning 2011. Vidare redovisas typiska nyckeltal för energianvändningen på svenska VA-verk. En jämförelse görs med energianvändningen 2005 och 2008.

2013-13, Organisering för ökad uthållighet – En studie av olika organisationsformer inom den svenska VA-sektorn, Anna Thomasson, Ekonomihögskolan, Lunds universitet
Syftet med den här rapporten är att studera motiv bakom och effekter av användandet av olika organisationsformer i svensk VA-sektor. I fokus för studien är samverkan och Multi-utility lösningar. Slutsatserna från rapporten visar att motiven är likartade oavsett om samverkan eller Multi-utility väljs, skillnaden ligger i effekterna av formerna. Samverkan tycks vara ett bättre sätt att möta de utmaningar sektorn står inför.

2013-10, Värderingsmodellen för VA-ledningsnät tillämpad på data från VASS 2006–2010, Gunnar Mellström, Gilbert Svensson, Kjell Kihlberg
Värderingsmodellerna för såväl Service, kvalité och miljö, som kostnadseffektivitet är stabila och fullt användbara för jämförelser i större skala baserat på VASS-data. Det som brister är kvaliteten på indata, och då i första hand på ekonomisidan.

2013-07, Drick kranvatten – ett kommunikationsprojekt inom VA-branschen. Dokumentation och utvärdering, Jörgen Eksell, institutionen för strategisk kommunikation, Lunds universitet, Campus Helsingborg; Anna-Karin Wickström, Sydvatten
Drick kranvattens syfte är att öka ungdomars medvetenhet om kranvattnets värde. Projektet innehåller kranvattenautomater till skolorna och färdiga lektioner på drickkranvatten.se. Utvärderingen visar på en positiv inställning hos lärare och elever till projektet och till frågeställningar om vatten. 

2012

2012-09, Kostnader för VA i omvandlingsområden – en handledning, Erik Kärrman, Frida Pettersson, CIT Urban Water Management AB; Åsa Erlandsson, Ecoloop AB

C IVL B2050, Fallstudie – Avgiftssystem fosfor och kväve för kommunala avloppsreningsverk, Olshammar M, Malmaeus M, Ek Mats, Åmand L, Baresel C, IVL Svenska Miljöinstitutet

C LU nr 202, Befolkningsförändringar: Vilka blir de redovisade ekonomiska effekterna i avgiftsfinansierade kommunaltekniska verksamheter? Jonas Fjertorp, Företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet

2011

2011-15, Nyckeltal för reningsverk – verktyg för effektivare resursan-vändning, Peter Balmér, VA-strategi, Daniel Hellström, Svenskt Vatten

C 23-115, Benchmarking med VASS – Handbok, Gilbert Svensson, Gunnar Mellström och Hans Bäckman
Handboken tar utgångspunkt i benchmarkingprocessen med metrisk benchmarking, process benchmarking samt effektivitets benchmarking och visar på hur benchmarking kan genomföras med stöd av VASS.

2010

2010-10, Benchmarking och nyckeltal vid avloppsreningsverk, Peter Balmér
Rapporten beskriver begreppen benchmarking och nyckeltal och ger en internationell översikt av användning av benchmarking vid reningsverk. Rapporterade nyckeltal för energiförbrukning finns sammanställda.

2009

2009-13 (reviderad), Vattenförsörjningsintresset i fysisk planering, Lars Karlsson
Idag kommer vattenförsörjningsintresset ofta i konflikt med andra samhällsintressen. I rapporten undersöks hur vattenförsörjningsintresset hävdar sig i målkonflikter som rör fysisk planering. Resultatet visar vikten av att formulera VA-intresset som ett vidare intresse än ett snävt sektorsintresse.

2008

2008-19, Effektivare reningsverk. Några steg mot bättre energi- och resursutnyttjande, Gustaf Olsson
Rapporten bör kunna tjäna som inspiration till att energieffektivisera reningsverk. Goda förutsättningar finns att minska elanvändningen, och förbättra utnyttjandet av den energi som finns i form av värme i utgående vatten och i form av kemiskt bunden energi i organiskt material.

2008-11, Handbok om VA i omvandlingsområden, Krister Törneke, Lena Tilly, Erik Kärrman, Mats Johansson, Denis van Moeffaert
Omvandlingsområden saknar ofta fungerande vatten- och avloppsförsörjning. Kommunerna kan och bör planera för en långsiktigt hållbar VA-försörjning i hela kommunen. Detta underlättas om man tidigt fattar strategiska beslut. Handboken ger vägledning och verktyg för detta arbete. Finns även tryckt version som du kan köpa i Vattenbokhandeln.

2008-07, Vattenmätare i småhus? Analys av för- och nackdelar med avseende på vattenanvändning, ekonomi, politik och taxekonstruktion, Anders Lingsten, Jan Söderström
Av Sveriges 290 kommuner har idag 12 valt att inte ha vattenmätare i småhus. VA-taxan baseras där enbart på en fast årsavgift. Rapporten redovisar hur vattenanvändningen förändrats, hur ekonomin har påverkats och hur politikerna hanterat förändringen.

2008-01, Nulägesbeskrivning av VA-verkens energianvändning, Anders Lingsten, Mats Lundkvist
Rapporten innehåller en nulägesbeskrivning av de svenska VA-verkens energianvändning. Här visas även typiska nyckeltal för de deltagande VA-verken samt besparingspotential. Rapporten innehåller även en grov redo­görelse över nästa etapp i energieffektiviseringsprojektet.