Hoppa till huvudinnehåll

Dricksvatten & hälsa

Här hittar du en sammanställning av alla rapporter inom dricksvattenområdet. Du kan ladda ner dem direkt från vår webbplats eller vår webbshop. Rapporter äldre än 2008 hittar du i vår rapportdatabas.

2016

2016-03Virus i vatten – skandinavisk kunskapsbank, Jakob Ottoson, Lena Blom, Magnus Simonsson (20160405)
Rapporten sammanfattar de tre år långa projektet VISK som var ett skandinaviskt samarbete med syfte att öka den gemensamma kunskapsnivån om virus i vatten och hur man kan hantera denna risk. Rapporten presenterar en del nya resultat och ger en vägledning till övriga publikationer som tagits fram inom ramen för VISK.

2016-02DRICKS – Forskningsprogrammet för dricksvatten 2012–2014, Thomas Pettersson (20160329)
Rapporten beskriver utfallet av DRICKS-programmet under perioden 2012–2014, där SLU och Lunds tekniska högskola nu är del av DRICKS. I rapporten presenteras resultat för flera större och särskilt intressanta projekt som vi arbetat med under programperioden 

2015

2015-24revUnderlag för val av material i kontakt med dricksvatten, Lisen Johansson, Olivier Rod, Ann Elfström Broo, Bo Berghult, Mats Engdahl (20151218)
Ett underlag presenteras för framtagning av ett enkelt verktyg som kommer att underlätta valet av material för dricksvattenapplikationer. Arbetet baseras på tillgängliga utländska godkännandesystem och standarder. Rapporten fokuserar på de hygieniska aspekter och att undvika kontaminering av vattnet från materialen.

2015-22Bedömning av hälsorisker på ledningsnätet vid läcklagning, Annika Malm, Olof Bergstedt, Gösta Axelsson, Lars Barregård, Bertil Forsberg, Jakob Ljungqvist, Thomas Pettersson (20151202)
Samband mellan samtal till sjukvårdsrådgivningen avseende magtarmsymtom och störningar vid vattenverk och på ledningsnätet studerades. Någon säkerställd koppling kunde inte påvisas. En första ansats till en MRA-modell som för ledningsnätet har tagits fram.

2015-21Tidsmässiga samband mellan nederbörd, råvattenkvalitet och magsjuka, Andreas Tornevi, Olof Bergstedt,  Bertil Forsberg (20151202)
Samband beskrivs mellan kraftigt regn, försämrad råvattenkvalitet och det ett ökat antal fall av magsjuka där den tidsmässiga fördröjningen överensstämmer med inkubationstider gällande virus. Rapporten förslår att ett bättre skydd mot förorening av Göta älv och förbättrade barriärer i dricksvattenproduktionen är motiverade.

2015-20GenoMembran. Slutrapport från projekt 2012–2015, Angelica Lidén, Alexander Keucken och Kenneth M Persson (20151125)
Rapporten sammanfattar erfarenheter och resultat från en studie under åren 2012–2015 som bedrivits vid fyra vattenverk i Sverige för att med hjälp av membranteknik avskilja organiskt material och öka den mikrobiella barriärverkan vid beredning av dricksvatten.

2015-19Vattenskydd – riskanalys och föreskrifter, Cristina Frycklund, Sandra Johansson, Daniel Simonsson (20151123)
I rapporten sammanställs vägledande beslut och domar rörande vattenskyddsföreskrifter och jämförs med NV:s allmänna råd. En struktur för inventering och analys av risker inom vattenskyddsområdet presenteras. En metodik föreslås för hur riskerna kan kopplas till regleringsnivån i föreskrifter.

2015-16Utvärdering av onlinesystem för tidig varning av fekal påverkan i råvatten baserad på interferensmodulerad flödescytometri, Christian Jonasson, Tobias Benselfelt, Dag Ilver, Linda Olofsson (20151112)
Projektet har utvärderat en ny mätteknologi för snabbare detektion av fekal påverkan på råvatten för att förhindra vattenburen smitta. Metoden baseras på fluorescens-taggade antikroppar som specifikt binder till indikatorbakterier (E.coli) som individuellt räknas i ett kontinuerligt provflöde. Systemet har utformats för att matcha industriell miljö till en lägre kostnad än konventionell flödescytometri.

2015-13Löst organiskt kol i dricksvatten – en syntes av erfarenheter av GenoMembranprojektet, Stephan J. Köhler, Elin Lavonen (20150918)
Membranfiltrering är en någorlunda ny process som kan komma till användning i vattenverk som har ökande halter organiskt kol. Resultaten visar att en kombination av olika tekniker för beskrivning av organiskt kol är framgångsrik för att förstår och kvantifiera beredningsprocesser och hur olika råvatten skiljer sig åt.

2015-07GIS-baserad spridningsmodellering av parasiter i ytvattentäkter, Johan Åström, Tyréns AB; Viktor Johansson, Chalmers (20150604) 
Den GIS-baserade hydrologiska modellen SWAT (Soil and Water Assessment Tool) har använts för att beräkna halter av E. coli och Cryptosporidium genom påverkan från människor och djur i tre avrinningsområden. Scenariomodelleringen visar halter och mikrobiell risk vid olika infektionsnivåer samt effekten av sju åtgärdsalternativ.

2014-22SUtvärdering av Svenskt Vattens projektprogram för högskolor och universitet. Sammanfattning av rapport 2014-22, Hallvard Ødegaard (huvudrapport), Birgitta Johansson (bilaga 2 i huvudrapport samt denna sammanfattning) (20150330)
Skriften är en sammanfattning av Rapport 2014-22: ”En evaluering av Høgskoleprogrammet, Svenskt Vatten Utveckling”. Utvärderingen omfattar programmen DRICKS, Dag&Nät, VA-teknik Södra och VA-kluster Mälardalen. Utvärderingen slutsats är att etableringen av högskoleprogrammen lett till att omfattningen och kvaliteten på svensk VA-forskning ökat betydligt och kontakten mellan VA-organisationerna och FoU-miljöerna har blivit väsentligt bättre.

2015-06Molekylär­biologiska metoder för bestämning av barriärverkan vid dricksvattenproduktion – En litteraturstudie, Johanna Arlinger, Sara Lydmark, Bo Berghult, Ann Elfström Broo (20150318)
Litteraturstudien belyser nya metoder för karakterisering av effekten av mikrobiologiska barriärer vid dricksvattenberedning, speciellt UV-behandling. Flera metoder har potential och speciellt kan nämnas kvantitativ polymeras kedjereaktion, microarrays och pyrosekvensering.

2015-04, UV-behandling av avloppsvatten – utvärdering av två svenska fullskaleanläggningar, Magnus Bäckström, Stefan Alexandersson, Ida Bäcklund, Per-Eric Lindgren, Charlotta Skredsvik-Raudberget (20150311)
UV-behandling av utgående avloppsvatten i Huskvarna och Arvika har utvärderats som metod för att reducera halten mikroorganismer i bad- och råvatten. Mätdata från VA-verkens kontrollprogram samt intensivprovtagning under sommaren 2013 med kompletterande analyser av sporbildande bakterier, virus och parasiter har analyserats tillsammans med drifterfarenheter och kostnader.

2015-03Detektion av låga halter diesel i vatten, Fredrik Winquist (20150219)
Ett prototypsystem för detektion av diesel i råvatten utvecklades vid Linköpings Universitet. Det bestod av fyra gassensorer kopplade till en signalutvärderings algoritm. Mätningar på plats vid Norrvatten visade på stabila värden med en detektionsgräns av några få ppb.

2014

2014-24Verifiera desinfektionseffekten med naturligt förekommande mikroorganismer, Emma Forsberg (20141219)
Desinfektionsförsök med klor respektive klor/klordioxid med vatten spikat med naturligt förekommande kolifager och vid varierande pH-förhållanden. Syftet har varit att hitta kolifager som kan användas som processindikatorer för att säkerställa desinfektionseffekten i dricksvattenverk.

2014-22En evaluering av Høgskoleprogrammet, Svenskt Vatten Utveckling, Hallvard Ødegaard, Scandinavian Environmental Technology AS; Birgitta Johansson, Primula Ordval (bilaga 2) (20141110)
Denne rapporten er et resultat av en evaluering av SVU’s Høgskoleprogram, som ble igangsatt i 2008 og er nå (2014) inne i sin andre 3-års-periode.

2014-20Nationell screening av perfluorerade föroreningar (PFAA) i dricksvatten, Katrin Holmström, Sandra Wetterstrand, Gullvy Hedenberg (20141022)
Projektet analyserar rå- och dricksvatten från hela Sverige, och syftade till att belysa vilka olika typer och halter av PFAA som kan förekomma i olika typer av vattentäkter, samt hur vanligt det är med problematiska halter av PFAA i rå- och dricksvatten i Sverige.

2014-17Vattenskydd – inventering av vägledningar och riktlinjer, Cristina Frycklund (20140820)
Det finns ett behov av vägledning till kommuner, vattentjänstföretag och miljömyndigheter vad gäller tillämpning av inrättade vattenskyddsområden. En inventering har gjorts av de riktlinjer, vägledningar och liknande som finns framtagna i Sverige.

2014-14Samhällsekonomisk värdering av rent vatten – fallstudier av Vombsjön och Mälaren, Anna Löfmarck, Mats Svensson (20140627)
Rapporten beskriver en modell som visualiserar det samhällsekonomiska värdet av ekosystemtjänsten rent vatten. Modellen visar det ekonomiska värdet av producerade nyttor kring två svenska vattensystem och den ekonomiska situationen för olika aktörer i systemet. Modellen kan tjäna som ett nytt sätt att bedöma konsekvenser av olika strategival samt skapa en styrning mot uthållig hållbarhet för svenskt vatten.

C_DRICKS_VB2012, Thomas Pettersson (20140627)
Rapporten beskriver resultaten inom DRICKS under 2012. Resultat och kunskap presenteras inom regional risk- och sårbarhetsanalys, benchmarking av vattenverk samt jämförelse av sjukvårdsrådgivningsdata med ledningsnätshändelser för bedömning av ledningsförnyelse. Forskningsresultat har kommunicerats till branschen genom seminarier och konferenser.

2014-05, Sammanfattande rapport över ”VA-verkens bidrag till Sveriges energieffektivisering”, Anders Lingsten (Publicerad 20140207)
Rapporten innehåller en sammanfattning över projektet ”VA-verkens bidrag till Sveriges energieffektivisering” som pågått 2005–2013. Rapporten redovisar de aktiviteter som genomförts, måluppfyllelse och energistatistik.

2013

2013-22, Metoder för att förhindra mikrobiell avloppspåverkan på råvatten, Magnus Bäckström, Robert Jönsson, Anna Mäki, Alexandra Sjöstrand, Ann-Sofie Wikström, Vatten & Miljöbyrån AB
En kartläggning av metoder har resulterat i en verktygslåda för reduktion av mikroorganismer i olika avloppsströmmar. Metoderna indelas i fyra undergrupper; Avskiljning, Inaktivering, Blockering och Övervakning. Mikrobiella barriärer för olika avloppsströmmar bör kunna inkluderas i etablerad metodik för riskvärdering.

2013-20, NORVID – Riskanalys med MRA och GDP baserad på långtidsundersökning av norovirusförekomst i svenska ytvattentäkter, Johanna Ansker, Stockholm Vatten; Elisabet Athley, Göteborgs Stad, Kretslopp och Vatten; Per Ericsson, Norrvatten; Peder Häggström, Stockholm Vatten; Per-Eric Lindgren och Fredrik Nyström, Linköpings universitet och Länssjukhuset Ryhov; Britt-Marie Pott, Sydvatten
Riskvärdering med hjälp av GDP och MRA baserad på en årslång provtagning av norovirus i svenska ytvatten. Analysmetoden som använts har utvecklats och verifierats inom projektet. Även prover på avloppsvatten har analyserats och riskvärderats ur ett vattenreningsperspektiv.

2013-16, Geografiska informationssystem för analys av parasitkällor i ytvattentäkter, Johan Åström, Tyréns AB,
Rapporten beskriver GIS-baserade hydrologiska modeller för generering och spridning av Cryptosporidium och Giardia i ytvattentäkter. Aktuella uppgifter om prevalens hos däggdjur och fåglar har sammanställts för nordiska förhållanden. Utifrån situationen i Trollhättans och Östersunds kommun diskuteras förutsättningarna för modellering.

2013-15, VASS Dricksvatten – uppgifter, nyckeltal och modell för säkert dricksvatten för vattenverk, Mia Bondelind och Thomas Pettersson, Chalmers; Annika Malm och Olof Bergstedt, Göteborgs stad, kretslopp och vatten; Johanna Lindgren, Svenskt Vatten
Rapporten ger förslag på indata och nyckeltal på vattenverksnivå. Fokus för nyckeltalen är ett säkert dricksvatten. I rapportens presenteras en förenklad GDP (god desinfektionspraxis) som gör det enkelt för VA-verksamheter att värdera sin dricksvattensäkerhet. Dessutom har en modell för säkert dricksvatten tagits fram.

2013-14, Dricksvattenprogrammet DRICKS – redovisning av perioden 2009–2011, Thomas Pettersson, Inst. för bygg- och miljöteknik, Chalmers tekniska högskola
Rapporten beskriver resultaten inom DRICKS under åren 2009–2011. Inom riskanalys, råvattenskydd, bredning och distribution har modeller för beslutsstöd, transport av föroreningar, förnyelsebehov av ledningsnätet m.m. utvecklats. Forskningsresultat har kommunicerats till branschen genom seminarier och konferenser.

2013-08, Om mikrobiella förändringar i dricksvattenledningsnät, Katharina Lührig, Sydvatten AB/Teknisk mikrobiologi; Catherine J Paul, Teknisk vattenresurslära/Teknisk mikrobiologi; Kenneth M Persson, Teknisk vattenresurslära/Sydvatten AB och Peter Rådström, Teknisk mikrobiologi, LTH, Lunds universitet
Det övergripande målet med projektet var att belysa hur förändringar i kvaliteten på dricksvattnet kan relateras till kvaliteten på det inkommande vattnet och förändringar i ledningsnätets mikrobiella biofilmer.

2013-06, Undersökning av hur TOC påverkar kopparutlösning i dricksvatten, Mari Sparr och Claes Taxén, Swerea KIMAB

C 29-127, Effektivare fällning vintertid vid vattenverk med höga humushalter i råvattnet, Dilip Roy, Norconsult AB

2013-01, Fullskaleutvärdering av expanderad lera som filtermaterial i snabbfilter i vattenverk, Susanna Öhman, Stina Welander och Sofia Andersson, Sweco
Studien har utrett om Filtralite (expanderad lera) kan ersätta sand i snabbfi lter vid två svenska vattenverk, Forslunda och Ringsjöverket. Båda verken visade potential för vatten- och energibesparingar med Filtralite som medium.

2012

2012-14, Genomträngning av kemiska markföroreningar till dricksvatten i distributionsnätet, Magnus Bäckström, Maria Eklund och Ann-Sofie Wikström, Vatten & Miljöbyrån AB

2012-06, Norovirus i vatten – En litteraturstudie, Elisabeth Hallin, Avdelningen för Beredskap, Smittskyddsinstitutet

2011 

2011-18, Värdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt – modellering av Rådasjön med stöd av inaktiveringsstudier och mikrobiell källspårning, Johan Åström (Chalmers t.o.m. mars 2011, därefter Tyréns AB), Olof Bergstedt (Göteborg Vatten), Ekaterina Sokolova (Chalmers), Inger Kjellberg (Göteborg Vatten), Thomas Pettersson (Chalmers) samt Charlotta Borell-Lövstedt, Anna Karlsson och Cecilia Wennberg (DHI) (Kortversion)

2011-06, Realtidsmätning av vattenkvalitet och automatisk provtagning vid befarad mikrobiell förorening, Kenneth M Persson, Sudhir Chowdhury, Anders Rönnholm, Jing Li
Partikelvariation i råvatten och dricksvatten har följts i realtid under 14 månader med haltmätningar varje sekund. Variationer i råvattnet och föroreningar och avvikelser i dricksvattenkvaliteten dokumenteras samt eventuell korrelation mot mikrobiell förorening beräknas.

 2011-05, Upphandling av ultrafilter (UF), Gerald Heinicke, Charlotte Lindstedt, Petra Viklund, Helena Almqvist, Olof Bergstedt
Rapporten ger rekommendationer för upphandling av ultrafilter baserat på erfarenheter fårn Luleå och Göteborg. Förfrågningsunderlaget beskrivs med fokus på teknisk kravspecifikation och mikrobiologisk barriär. Tydliga krav och pilotförsök på respektive vattenverk är viktiga för en lyckad upphandling.

 C 29-120, Kartläggning av SCADA-säkerhet inom svensk dricksvattenförsörjning, Erik Johansson
Denna rapport bygger på en undersökning av hur informations- säkerhetsarbetet relaterat till SCADA-system bedrivs inom svensk dricksvattenförsörjning. Kartläggningen, vilken utfördes under 2009, bygger på en enkät som distribuerades till Svenskt Vattens medlemmar.

2011-02 (2:a revidering), Giardia och Cryptosporidium i svenska ytvattentäkter, SMI.
Resultat från 200 analyser under åren 2003–2008 visar på en förekomst av Giardia i 4 procent och Cryptosporidium i 11,5 procent av undersökta prover från svenska ytvattentäkter. I denna reviderade version av rapporten har det förtydligats att undersökningen omfattar förekomst i ytvatten, alltså i obehandlat råvatten före beredning

2010

2010-13, Utbrott av calicivirus i Lilla Edet – händelseförlopp och lärdomar, Annika Ekvall
En beskrivning av smittutbrottet i Lilla Edet 2008. Händelseförloppet beskrivs, liksom vilka åtgärder som vidtagits. Dessutom finns ett antal slutsatser som kan vara till hjälp för andra som råkar ut för liknande händelser.

2010-12, Uran i dricksvatten – reningsmetoder i praktiken, Caroline Ranelycke, Kenneth M Persson, Mikael Jensen, Inger Östergren och Philip McCleaf
I rapporten sammanställs praktisk erfarenhet i Sverige om olika beredningsmetoder för att avlägsna uran från dricksvatten. Viktiga aspekter belyses i uransammanhanget såsom strålsäkerhet, säker arbetsmiljö samt avfall som uppkommer vid avskiljning av uran.

2010-09, Analysmetodik för norovirus i ytvatten, Erik Dalin, Johanna Ansker, Peder Häggström, Bengt Dahlberg, Britt-Marie Pott, Per Ericsson och Per-Eric Lindgren
Beskrivning av virus som kan orsaka vattenburna utbrott. Utveckling av anrikningsmetod och analysmetodik för mätning av bakgrundsnivåer av norovirus i ytvattentäkter. Detektionen utförs med en automatiserad molekylär analyskedja.

2010-08, Riskanalys från råvatten till tappkran, Andreas Lindhe
I rapporten presenteras och diskuteras risk som koncept samt riskhanteringens roll och struktur inom dricksvattenförsörjningen. En kvantitativ felträdsmetod för riskanalys av dricksvattensystem, från råvatten till tappkran, beskrivs och illustreras med exempel från en fallstudie.

2010-07, Säkrare dricksvattenförsörjning – motverka föroreningsrisker inom avrinningsområden, Joanna Friberg, Lars Rosén, Olof Bergstedt, Björn Larsson
En modell har utarbetats för riskanalys med avseende på råvatten. Med hjälp av modellen kan olika risker inom en vattentäkts avrinningsområde jämföras med varandra. Därmed kan även en prioritering av riskreducerande åtgärder göras.
Bilaga 1-3Bilaga 4Bilaga 5

C SV-P2010, 29-112, Råd och riktlinjer för UV-ljus vid vattenverk, Ulf Eriksson (Stockholm Vatten)
En Svenskt Vatten publikation, läs mer och ladda ner mer information under UV-ljus.

2009

2009-14, Effekt av nitrattillsats på algblomning, Britt-Marie Pott, Nils Cronberg, Heléne Annadotter, Stefan Johnsson, Gertrud Cronberg
Försök med tillsats av nitrat för att förhindra blomning av cyanobakterier har genomförts i infiltrationsdammar i Vomb. Resultaten visade varken på tillväxthämning eller tillväxtökning. Halten microcystin reducerades inte heller.

2009-10, Råvattenkarakterisering med inriktning på igensättningar av membran och avskiljning av organiskt material i kemisk fällning, Kristofer Dahlberg, Jesper Knutsson ochn Gerald Heinicke
Råvatten och vatten med olika förbehandlingsgrad har karakteriserats och igensättningar av membran i labskala har studerats. Analysmetoderna som använts är BDOC, DOC, mikroalger, SUVA, TOC, UV-absorbans och FFF. Resultaten av 15 veckors analysperiod redovisas i rapporten.

2009-06, Reduktion av naturligt organiskt material och mikroorganismer i konstgjord grundvattenbildning – Del 2: Försök i kolonn- och pilotskala med natursand och järnoxidtäckt olivinsand, Dan Berggren Kleja, Per-Olof Johansson, Julia Skarbinski, Jon Petter Gustafsson
Försök i kolonn och pilotskala visade att avskiljningen av naturligt organiskt material avsevärt kunde förbättras genom ett 30 cm skikt av järnoxidbelagd olivinsand. Förozonering ökade avskiljningen ytterligare.

2009-05, MRA - Ett modellverktyg för svenska vattenverk, Josefin Lundberg Abrahamsson, Johanna Ansker och Gerald
MRA-modellen är ett verktyg för riskanalys och riskbedömning. Modellen är framtagen enligt QMRA metodiken och anpassad för att kunna användas på svenska (yt-) vattenverk.

2009-04, Mikrobiologisk förorening av ytvattentäkter - kommunala avloppsutsläpp och stokastisk simulering, Johan Åström och Thomas Pettersson
Rapporten redogör för sambandet mellan mikrobiologiskt förorenat ytvatten, regnmängd och diverse riskhändelser. De mikrobiologiska halterna i Göta älv under torr- och våtväder avspeglar utsläppen från de kommunala avloppssystemen, vilket visas med stokastiska simuleringar.

2009-03, Tidiga förvarningssystem – Är det någonting för våra kommuner?Annelie Hedström, Robert Jonsson, Anna Mäki
Syftet var att undersöka olika typer av metoder som kan användas som tidiga förvarningssystem för varning av föroreningar i råvattnet. Teknik som finns tillgänglig i dag är t ex mätning av fysikaliska parametrar, E.coli, doftbänkar prognosmodeller och biomonitorer.

C 169-2009, 27-122, Optimal desinfeksjonspraksis fase 2, Hallvard Ødegaard (SET/NTNU), Stein Østerhus (NTNU) og Esa Melin (NTNU), Norsk Vann
Komplettering kommer att ske i form av en handledning (på norska) samt en svensk kortversion.

2008

2008-20, Endotoxin i svenskt kranvatten, Johan Forssblad & Heléne Annadotter
Endotoxin från cyanobakterier och gramnegativa bakterier analyserades i 800 svenska vattenprov. Vattenverken reducerade toxinet 0– 99,9 %. Abonnenters kranvatten hade normalt upp till ca 10 ggr högre halter jämfört med vattenverkens utgående dricksvatten. Två min spolning halverade toxinhalten.

2008-16, Relevant skydd för svenska vattentäkter, Rolf Larsson och Rikard Lidén
Systemanalys har använts för planering av skydd av vattentäkter. Metoden har testats för Lagans avrinningsområde, speciellt Laholm, Ljungby och Värnamo. Resultaten är positiva och visar att metoden även kan användas för mer generell vattenplanering.

C 164-2008, 27-128, Veiledning for UV-desinfeksjon av drikkevann, Bjørnar Eikebrokk (SINTEF), Christen Ræstad (egen firma), Lars J. Hem (SINTEF) og Karl Olav Gjerstad (IVAR), Norsk Vann