Hoppa till huvudinnehåll

Avlopp & miljö

Här hittar du en sammanställning av alla rapporter inom Avlopp & miljöområdet. Du kan ladda ner dem direkt från vår webbplats eller vår webbshop. Rapporter äldre än 2008 hittar du i vår rapportdatabas.

2016

C_AvfallSverige2016-20, Avvattning av slam från små avloppsanläggningar – kvalitet och avsättning, Elin Elmefors och Ida Sylwan (20161018)
Slam från slamavskiljare har ofta ett lågt näringsinnehåll i förhållande till metallinnehållet. Fraktionen kan därför bli mindre attraktiv att återföra till jordbruksmark. Projektet har studerat kvalitet hos fast och våt fas efter avvattning av slamavskiljarslam samt tänkbara avsättningsalternativ för de två faserna.

2016-16, Fällningsdammar – drifterfarenheter, utformning och framtida användning, Christer Hedström, Sten Lundberg, Tomas Nilsson, Jörgen Hanaeus, Erik Norin (20160930)
Erfarenheter från fällningsdammar har kartlagts och ligger till grund för rekommendationer om utformning och drift av nya och befi ntliga anläggningar. I rapporten diskuteras även alternativa tillämpningar av tekniken.

2016-14, Långtidsfunktion hos en 19-årig dagvattenvåtmark, Ahmed Al-Rubaei, Malin Engström, Maria Viklander, Godecke Blecken (20160915)
Våtmarken i Bäckaslöv i Växjö byggdes 1994 för att rena dagvattnet från ett 320 ha avrinningsområde. Utvärderingen som gjordes under 2013/14 visar att våtmarkens reningsförmåga fortfarande är mycket hög.

C_VA-klusterMD2015VB, Verksamhetsberättelse VA-kluster Mälardalen 2015, Redaktörer Bengt Carlsson, Linda Åmand (20160912)
VA-kluster Mälardalen är en del av Svenskt Vatten Utvecklings satsning på projektprogram inom VA-forskning för högskolor och universitet. Rapporten beskriver klustrets verksamhet för 2015.

2016-13, Livscykelanalys av slamhantering med fosforåterföring, Magdalena Svanström, Sara Heimersson, Robin Harder (20160909)
Med livscykelanalys (LCA) bedömdes miljöpåverkan av slamhanteringsalternativ som väntas uppfylla hygieniseringskraven i den kommande förordningen, för att ge underlag till VA-branschen inför framtida investeringar. Resultaten visar på vikten av att utnyttja resurser i slammet effektivt och att minimera utsläpp från bl.a. slamlagring.

2016-12, Nya utsläppskrav för svenska reningsverk – effekter på reningsverkens totala miljöpåverkan, Linda Åmand, Sofia Andersson, Felipe Oliveira, Magnus Rahmberg, Christian Junestedt, Magnus Arnell (20160906)
När utsläppsvillkoren skärps kan detta få stor effekt på miljöpåverkan från reningsverkens processer i relation till mängden vatten som renas, men det behöver inte få det. Det som framförallt påverkar utfallet är vilken reningsprocess man har idag och i framtiden, hur den direkta lustgasavgången ändras vid skärpta utsläppskrav och kolkällans ursprung.

2016-09, Bergkross och naturgrus som filtermaterial i markbäddar – Materialval och provtagningsplan inför fullskalestudie, Elin Elmefors, David Eveborn, Malin Tuvesson (20160818)
Rapporten beskriver val av bergkross och naturgrus till användning som filtermaterial i en markbädd. Materialens kornstorlekskurva och vattengenomsläpplighet studerades. Provtagningsplan inför en planerad jämförande studie ingår.

2016-08, Identifiering av fokusämnen för slam – organiska miljögifter, Maritha Hörsing, Anna Ledin (20160805)
En metod tas fram för att prioritera organiska mikroföroreningar i uppströmsarbete. Metoden tillämpas genom att prioritera de organiska mikroföroreningarna i ramdirektivet för vattens prioriteringslista , SIN-listan och utfasningsämnena i kemikalieinspektionens prioriteringsguide PRIO.

C_SP2016-39, Förkommersiell innovationsupphandling av kvicksilverfri COD-analys, Magnus Arnell, Manuela Lopez, Torsten Palmgren (20160623)
Mot bakgrund av förbudet mot kvicksilver i analysen COD-Cr har en förkommersiell innovationsupphandling av kvicksilverfri COD-analys genomförts. Projektet testade tre olika metoder och validerade en för användning på avloppsvatten. Resultatet visat att en Hg-fri metod baserad på oxidation med dikromat och separat mätning och kompensering av klorid var framgångsrik på många provtyper.

C_DagoNatLTU2015VB, Dag&Nät Verksamhetsberättelse 2015, Maria Viklander (20160623)
Dag&Nät ingår i Svenskt Vatten Utvecklings satsning på högskoleprogram och utvecklar och förmedlar forskningsbaserad kunskap samt bygger nätverk inom dagvatten- och ledningsnätområdet i nära samverkan med privata och offentliga aktörer. Rapporten ger en överblick över Dag&Näts verksamhet 2015.

C_VA-klusterMD2015-Slutrapport, VA-kluster Mälardalen, slutrapport 2013-2015, Redaktörer Bengt Carlsson, Oscar Samuelsson (20160622)
Denna slutrapport sammanfattar VA-kluster Mälardalens forsknings- och utbildningsverksamhet under perioden 2013-2015.

C_JTI2016-54, Läkemedel i källsorterat klosettvatten och latrin, Lotta Levén, David Eveborn, Emelie Ljung, Meritxell Gros Calvo, Sahar Dalahmeh, Håkan Jönsson, Lutz Ahrens, Karin Wiberg, Göran Lundin (20160615)
Studien har undersökt förekomsten av läkemedel i källsorterade avloppsfraktioner, latrin och klosettvatten, före och efter stabilisering och hygienisering (våtkompostering, ammoniakbehandling och rötning). Potentiell ackumulering och flöden i mark samt upptag i växter av läkemedel studerades m h a modellsimuleringar.

C_Energiforsk2016-275, Biogasuppgradering – en teknisk överblick, Kerstin Hoyer, Christian Hulteberg, Mattias Svensson, Josefina Jernberg,  Øyvind Norregård (20160614)
Biogas kan uppgraderas till biometan för användning som fordonsbränsle eller för inmatning i naturgasnätet. Tekniker för detta diskuteras och jämförs i denna rapport utifrån tekniska och ekonomiska aspekter. Förbehandlingskrav för olika gaskvalitet samt krav på biometan på olika marknader diskuteras.

C_Hushallningssallskapet2015-17, Slamspridning på åkermark – Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981–2014, Per-Göran Andersson(20160607)
Resultat från två långliggande fältförsök där effekterna av slamspridning på åkermark studeras. Projektet är unikt och fältförsöken har pågått sedan år 1981. Effekter har alla år undersökt både i mark och i växtdelar. Resultaten pekar entydigt på att slamspridning inte påverkar växternas upptag av metaller.

2016-06, Rötning med integrerad slamförtjockning för ökad biogasproduktion, Maximilian Lüdtke, Marie Berg, Susanna Berg, Christian Baresel, Sara Söhr, Lars Bengtsson, Erik Levlin (20160603)
Vid en organisk belastning på cirka 4,2 kg glödförlust m-3 dag-1 (cirka +50 % jämfört med normaldrift) gav processen cirka 4 % bättre specifikt metanutbyte jämfört med en parallell kontrollreaktor vid samma belastning. Vid torrsubstanshalter högre än 6,5 % kunde betydande försämring av omrörning och värmeväxling ses.

2016-05, Kunskapssammanställning dagvattenrening,Godecke-Tobias Blecken (huvudförfattare) (20160602)
Denna kunskapssammanställning sammanfattar det aktuella kunskapsläget om dammar och andra sedimenteringsanläggningar, våtmarker, filtertekniker, diken, infiltrationssystem och gröna tak. Anläggningarnas funktion, reningseffekt, skötselbehov och förslag på dimensioneringskriterier behandlas.

2016-04Rening från läkemedelsrester och andra mikroföroreningar. En kunskapssammanställning. Michael Cimbritz, Susanne Tumlin, Marinette Hagman, Ivelina Dimitrova, Gerly Hey, Maria Mases, Niclas Åstrand, Jes la Cour Jansen (20160503 OBS! Rapporten publiceras för allmänheten direkt eftersom rapportens projekt samfinansierats tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten, HaV.) 
Rapporten beskriver olika fullskaleanläggningar för rening från läkemedelsrester och andra mikroföroreningar. Avloppsreningsverk som byggts ut med aktivt kol eller ozon, företrädelsevis i Tyskland och Schweiz, beskrivs.

2015

2015-18Användning av Anammox för en förbättrad kväveavskiljning vid avloppsverk, Elzbieta Plaza, Frank Persson, Britt-Marie Wilén, Razia Sultana (20151120)
Försöken har utförts vid Hammarby Sjöstadsverket för att studera kväveavskiljning med deammonifikation (partiell nitritation + anammox) vid låga temperaturer och låga kvävehalter, typiska för huvudströmen vid avloppsrening. Specifikt studerades hur olika grupper av bakterier samverkar och etablerar sig i biofilmen.

2015-17Modellering av lustgasemissioner från SBR- och anammoxprocesser för rejektvattenbehandling, Erik Lindblom, Magnus Arnell, Ulf Jeppsson (20151120) 
Rejektvatten innehåller höga koncentrationer av ammonium och har potential att vid behandling producera en avsevärd mängd lustgas (N2O). För att kunna prediktera och styra rejektvattenprocesser för minimal lustgasproduktion har modeller för SBR- och anammoxprocessen inklusive reaktionsmodell för lustgasproduktion utvecklats. Modellerna har validerats med mätdata från Slottshagens ARV och Sjöstadsverket.

2015-12Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar – en fältstudie i Nacka kommun, Henrik Alm, Agata Banach, Johanna Rennerfelt (20150910)
Utvärdering av dagvattenfilters reningsfunktion genomfördes med flödesproportionell provtagning under två år. Analyserna påvisade att reningseffekten inte var tillräcklig även om en generell minskning av totalhalter för metaller observerades.

2015-11Parametrar för organiskt material I avloppsvatten och slam och något om deras användning, Peter Balmér (20150910)
Principerna för bestämning av BOD, COD, TOC, TOD och VS beskrivs. Val av parameter och samband mellan parametrar diskutera. Konsekvenserna av ett förbud mot Hg vid COD-analys belyses. Exempel ges på användning för utvärdering av inkommande belastning och upprättande av materialbalanser.

2015-10Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten 
– huvudstudie
, Sven-Erik Svensson, Jan Erik Mattsson, Jan-Eric Englund, Christina Johansson (20150902)
Sju klosettvattenprov samt tre prov på trekammarbrunnsslam från Lund analyserades för att beskriva sammansättning och halter av spårelement i relation till fosfor. Resultaten diskuteras i relation till föreslagna gränsvärden för avloppsfraktioner, provens ursprung, provtagning och jämförelsebas.

2015-09Utökad biologisk nedbrytning med rörliga bärare av läkemedel och ett urval av ramdirektivets prioriterade ämnen, Per Falås, Maritha Hörsing, Anna Ledin, Jes la Cour Jansen, Eva Eriksson, Mikael E. Olsson (20150902)
Tre pilotanläggningar med rörliga bärare har drivits med stor skillnad i belastning, men alla med nitrifikation i syftet att bedöma förmågan att ta bort mikro-föroreningar. Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) sorberar starkare till de rörliga bärarna än förväntat och den biologiske nedbrytningen gick därför inte att kvantifiera. För vattenlösliga läkemedelssubstanser fanns i stort sett ingen skillnad i nedbrytningen som kunde förklaras av olika belastningar.

C_VB2014_DagoNatLTUDag&Nät Verksamhetsberättelse 2014, Maria Viklander (20150827)
Dag&Nät ingår i Svenskt Vatten Utvecklings satsning på högskoleprogram och utvecklar och förmedlar forskningsbaserad kunskap samt bygger nätverk inom dagvatten- och ledningsnätområdet i nära samverkan med privata och offentliga aktörer. Rapporten ger en överblick över Dag&Näts verksamhet 2014.

C_2014_VA-teknikSödraVA-teknik Södra. Aktivitetsrapport september 2013 - augusti 2014, Jes la Cour Jansen, Karin Jönsson, Henrik Aspegren, Marinette Hagman, Britt-Marie Wilén (20150624)
VA-teknik Södra är ett projektprogram för stärkande av forskning, utveckling och utbildning inom vattenförsörjnings- och avloppstekniken i södra Sverige med fokus på avancerad avloppsvattenrening. I denna aktivitetsrapport presenteras resultaten av programmets femte år.

C_VB2014_VA-klusterMDVerksamhetsberättelse VA-kluster Mälardalen 2014, Redaktörer Bengt Carlsson, Institutionen för informationsteknologi, Uppsala universitet samt Linda Åmand, IVL Svenska Miljöinstitutet (20150605)
VA-kluster Mälardalen är en del av Svenskt Vatten Utvecklings satsning på projektprogram inom VA-forskning för högskolor och universitet. Syftet med högskolesatsningen är att säkra VA-verkens kompetens och kunskapsbehov på kort och lång sikt. Mälardalsklustret samlar regional forskningskompetens och verksamhetsutövare vid VA-organisationer för samarbeten rörande avlopps- och slamhantering med fokus på effektivt resursutnyttjande.

C_IVL2015-B2226 (eng) och C_IVL2015-B2226-P (sve kort sammanfattning),Pharmaceutical residues and other emerging substances in the effluent of sewage treatment plants – Review on concentrations, quantification, behaviour, and removal options (eng), Christian Baresel, Anna Palm Cousins, Mats Ek, Heléne Ejhed, Ann-Sofie Allard, Jörgen Magnér, Klara Westling, Uwe Fortkamp, Cajsa Wahlberg, Maritha Hörsing, Sara Söhr (20150429)
Många läkemedelsrester och andra prioriterade föroreningar passerar igenom avloppsreningsverk (ARV) och hamnar i recipienten och slam, ibland i nivåer som kan påverka vattenlevande organismer. Syftet med denna översyn är att ge en gedigen kunskapsbas samt rekommendationer om prioriterade ämnen, metoder för kvantifiering, behandlingstekniker och utvecklingsbehov samt att belysa kunskapsluckor. Rapporten är särskilt inriktad på att sammanfatta kunskapen gällande effluentens vattenkvalitet, vilket inbegriper lagstiftning samt metoder för kvalitetsbedömning, detektion och kvantifiering av föroreningar och deras effekter, inklusive provbehandling under insamling, beredning och lagring, samt analysmetoder och metoder för kvantifiering av toxicitet. Vidare omfattar rapporten en översyn av prioriterade föroreningar vid reningsverk, inklusive tidigare uppmätta halter och reningseffektivitet, framtida trender och potentiella miljöeffekter. Slutligen, innefattar rapporten tekniker för avlägsnande av prioriterade föroreningar i avloppsreningsverk, inklusive uppströms arbete, sekundära och tertiära behandlingstekniker. Som ett resultat av denna översyn, ges ett antal rekommendationer avseende de olika områden som behandlas i rapporten.

2014-22S, Utvärdering av Svenskt Vattens projektprogram för högskolor och universitet. Sammanfattning av rapport 2014-22, Hallvard Ødegaard (huvudrapport), Birgitta Johansson (bilaga 2 i huvudrapport samt denna sammanfattning) (20150330)
Skriften är en sammanfattning av Rapport 2014-22: ”En evaluering av Høgskoleprogrammet, Svenskt Vatten Utveckling”. Utvärderingen omfattar programmen DRICKS, Dag&Nät, VA-teknik Södra och VA-kluster Mälardalen. Utvärderingen slutsats är att etableringen av högskoleprogrammen lett till att omfattningen och kvaliteten på svensk VA-forskning ökat betydligt och kontakten mellan VA-organisationerna och FoU-miljöerna har blivit väsentligt bättre.

C_IVL2015-B2218Pilotanläggning för ozonoxidation av läkemedelsrester i avloppsvatten, Robert Sehlén, Jonas Malmborg, Christian Baresel, Mats Ek, Jörgen Magnér, Ann-Sofie Allard, Jingjing Yang (20150312)
För att minska belastningen av läkemedelsrester från avloppsvatten på recipienten (främst Stångån) har Tekniska verken i Linköping, i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet genomfört pilotskaletester med ozonering för att använda som underlag för dimensionering, implementering och drift av fullskaleanläggningen vid Linköpings största avloppsreningsverk, Nykvarnsverket.

2015-05Torrötning av avvattnat rötslam vid termofil temperatur, Erik Nordell, Julia Rönnberg (20150311)
Projektet har undersökt termofil torrötning av avvattnat rötslam med fokus på att studera processen som hygieniseringsbehandling. Resultaten visade på fullgod hygieniseringseffekt, ökad biogasproduktion med 6 % samt reducerade metanemissioner med 98 % jämfört med dagsläget.

2015-04UV-behandling av avloppsvatten – utvärdering av två svenska fullskaleanläggningar, Magnus Bäckström, Stefan Alexandersson, Ida Bäcklund, Per-Eric Lindgren, Charlotta Skredsvik-Raudberget (20150311)
UV-behandling av utgående avloppsvatten i Huskvarna och Arvika har utvärderats som metod för att reducera halten mikroorganismer i bad- och råvatten. Mätdata från VA-verkens kontrollprogram samt intensivprovtagning under sommaren 2013 med kompletterande analyser av sporbildande bakterier, virus och parasiter har analyserats tillsammans med drifterfarenheter och kostnader. 

C_IVL2015-B2200Implementering och utvärdering av ammoniumåterkoppling i fullskala, Linda Åmand (20150311)
Vid implementering och utvärdering av ammoniumåterkoppling är det viktigt att tänka på att en PI-regulator som är korrekt implementerad och trimmad räcker långt, att ha gott om tid för utvärdering och att se till att utrustningen fungerar tillfredsställande samt att en ändrad reglering både medför kostnader och nyttor.

2015-02, Minska utsläpp av växthusgaser från rening av avlopp och hantering av avloppsslam, Håkan Jönsson, Christian Junestedt, Agnes Willén, Jingjing Yang, Kåre Tjus, Christian Baresel, Lena Rodhe, Jozef Trela, Mikael Pell, Sofia Andersson (20150119) 
Utsläpp av lustgas och metan har mätts från rening av rejektvatten med anammoxteknik och med nitrifikation-denitrifikation i SBR, samt från lagring och spridning av slam. Utsläppen har tolkats i en miljösystemanalys av reningsverket och slamhanteringskedjan.

2015-01Nitritation/ anammox-processen för rejektvattenbehandling, Jozef Trela, Jingjing Yang, Elzbieta Plaza, Erik Levlin (20150112)
Rapporten presenterar resultat från genomförda experiment vid Hammarby Sjöstadsverk med nitritation/anammox-processen för rejektvattenbehandling. Syfte med denna studie var att utvärdera inverkan av olika luftningsstrategier på processens prestanda och effektivitet, samt undersöka olika metoder för övervakning och styrning.

2014

2014-23Nya processvägar för effektiv slamhantering, Cecilia Bertholds, Ulrika Olofsson (20141205)
Syftet med denna rapport har varit att sammanfatta resultaten från EU-projektet ROUTES, baserat på vad som presenterades på slutkonferensen för slutanvändare. I projektet utvärderades, med hjälp av benchmarking och livscykelanalys, tekniker för att minska slammängder och förbättra slamkvaliteten för att uppnå en hållbar slambehandling och avsättning. Resultaten från benchmarking visar att teknikerna fungerar praktiskt, men att det krävs mer forskning innan de kan användas i full skala.

C_IVL2014-B2214Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen 2013, Magnus Karlsson och Tomas Viktor (20141204)
I en transekt från Stockholms ytterskärgård till centrala Mälaren har halter av olika miljöstörande ämnen i fisk undersökts. Ett generellt mönster med högre halter närmare Stockholm förelåg för flertalet undersökta ämnen. Rester av läkemedel kunde detekteras i fiskens gallvätska.

2014-22En evaluering av Høgskoleprogrammet, Svenskt Vatten Utveckling, Hallvard Ødegaard, Scandinavian Environmental Technology AS; Birgitta Johansson, Primula Ordval (bilaga 2) (20141110)
Denne rapporten er et resultat av en evaluering av SVU’s Høgskoleprogram, som ble igangsatt i 2008 og er nå (2014) inne i sin andre 3-års-periode.

2014-21Reduktion av läkemedelsrester och andra organiska föroreningar vid hygienisering av avloppsslam, Jonas Malmborg (20141029) 
Projektet har undersökt reduktionen av läkemedelsrester, C10-C13 klorparaffiner och BDE-209 vid sex olika hygieniseringstekniker samt vid mesofil rötning. Studien presenterar en metod för spikning av läkemedel till avloppsslam samt har bestämt inbindningen till slam för ett antal läkemedel.

C_IVL2014-B2208Mikroskopiska skräppartiklar i vatten från avloppsreningsverk, Kerstin Magnusson, Cajsa Wahlberg (20140919)
Förekomst av mikroskopiska skräppartiklar undersöktes i inkommande och utgående vatten från tre avloppsreningsverk med olika slutsteg för reningsprocessen. Merparten av mikroskräpet i inkommande vatten avskildes i avloppsreningsverken, men utgående vatten innehöll trots detta substantiella halter.

C VB2013_DagoNatLTUDag&Nät Verksamhetsberättelse 2013, Maria Viklander (20140904)
Dag&Nät utvecklar och förmedlar forskningsbaserad kunskap samt bygger nätverk inom dagvatten- och ledningsnätområdet i nära samverkan med privata och offentliga aktörer. Rapporten ger en överblick över Dag&Näts verksamhet 2013.

2014-16, Reduktion av läkemedel i svenska avloppsreningsverk – kunskapssammanställning, Maritha Hörsing, Cajsa Wahlberg, Per Falås, Gerly Hey, Anna Ledin, Jes la Cour Jansen (20140820)
Kunskapssammanställning gällande metoder för reduktion av läkemedel i svenska avloppsreningsverk som Stockholm Vatten AB och VA-teknik vid Lunds Tekniska Högskola uppnådde i två stora projekt Läkemedel – förekomst i vattenmiljön, förebyggnade åtgärder och möjliga reningsmetoder och MISTRA-programmet MistraPharma fas 1.

2014-12Organiska miljögifter i sockerbetor och blast odlade på mark gödslad med kommunalt avloppsslam, Maritha Hörsing, Eva Eriksson, Charlott Gissén, Jes la Cour Jansen, Anna Ledin (20140523)
Syftet med detta projekt har varit att göra en inledande bedömning av om gödsling med avloppsslam innebär förhöjda halter av organiska miljögifter. Resultaten visade att ingen av de utvalda ämnena förekommer i jorden i nivåer över detektionsgränsen för den aktuella mätmetoden. 4-nonylfenol och 4-oktylfenol återfanns i koncentrationer straxt över detektionsgränsen i betor som gödslats med en kombination av slam och mineralgödsel. PAH återfanns i blasten från betorna. Den mest troliga förklaringen är att PAHerna härstammar från atmosfäriskt avfall.

2014-10Strategier att reducera silver och vismut i urbant avloppsvatten, Jennie Amneklev, Bo Bergbäck, Louise Sörme, Ragnar Lagerkvist, Maria Kotsch, Anna Augustsson (20140425)
Silver och vismut är prioriterade enligt REVAQ. Genom en substansflödesanalys identifierades källor för dessa metaller till Henriksdals reningsverk i Stockholm, 2012. Källor motsvarande 56 % av uppmätt mängd silver och 49 % av uppmätt mängd vismut i slam kunde identifieras. Strategier för åtgärder diskuteras.

C_VB2013_VA-klusterMDVerksamhetsberättelse VA-kluster Mälardalen 2013, Redaktörer Bengt Carlsson, Linda Åmand (20140425)
VA-kluster Mälardalen är en del av Svenskt Vatten Utvecklings satsning på projektprogram inom VA-forskning för högskolor och universitet. Syftet med högskolesatsningen är att säkra VA-verkens kompetens och kunskapsbehov på kort och lång sikt. Mälardalsklustret samlar regional forskningskompetens och verksamhetsutövare vid VA-organisationer för samarbeten rörande avlopps- och slamhantering med fokus på effektivt resursutnyttjande.

C VA-teknik Södra_2013VA-teknik Södra. Aktivitetsrapport september 2012 - augusti 2013, Jes la Cour Jansen, Karin Jönsson, Henrik Aspegren, Marinette Hagman, Britt-Marie Wilén (20140407)
VA-teknik Södra är ett projektprogram för stärkande av forskning, utveckling och utbildning inom vattenförsörjnings- och avloppstekniken i södra Sverige med fokus på avancerad avloppsvattenrening. I denna aktivitetsrapport presenteras resultaten av programmets fjärde år.

2014-09Organiska ämnen i slam – en prioritering för slamåterföringen, Niklas Törneman, Martijn van Praagh, Martin Bjarke, Matilda Johansson, Lina Ingelstedt Frendberg, Pär Hallgren (20140407)
152 organiska ämnen i slam modellerades från slam till åkermark för att avgöra vilka som är av mindre intresse och vilka som är av störst vikt från ett miljö- och hälsoriskperspektiv vid slamåterföring. Inga ämnen innebar en risk i ytvatten som gränsar till jordbruksmark. 124 ämnen är troligen inte av intresse vad gäller hälso- och miljörisker medan 28 ämnen kan prioriteras för vidare bedömningar.

2014-08Pilotstudie – Termofil efterrötning för hygienisering och minskad slamproduktion, Jesper Olsson, Magnus Philipson, Hans Holmström, Eric Cato (20140324)
Termofil rötning av mesofilt rötat slam har utvärderats som hygieniseringsmetod i ett pilotförsök. Gasproduktion, utrötningsgrad och avvattningsegenskaper har undersökts. Slammet har sedan luftats i syfte att titta på förändrade avvattningsegenskaper samt eventuell reduktion av läkemedelsrester.

2014-06Dräneringsvatten från begravningsplatser, P-A Camper (20140224)
Dräneringsvattens innehåll av patogener och tungmetaller från begravningsplatser har uppmärksammats under flera år. Det finns flera lagar som reglerar hur det ska hanteras. Vattnet från begravningsplatserna leds ofta till det kommunala ledningsnätet. Rapporten redovisar praktiska erfarenheter och råd från både Sverige och utlandet.

2014-05Sammanfattande rapport över ”VA-verkens bidrag till Sveriges energieffektivisering”, Anders Lingsten (Publicerad 20140207)
Rapporten innehåller en sammanfattning över projektet ”VA-verkens bidrag till Sveriges energieffektivisering” som pågått 2005–2013. Rapporten redovisar de aktiviteter som genomförts, måluppfyllelse och energistatistik.

2014-03Bedömning av påverkan från lakvatten inom REVAQ – metodik för farliga ämnen, John Sternbeck, Mats Allmyr och Sofia Frankki (Publicerad 140131)
En bedömningsmetodik för påverkan från lakvatten på reningsverk presenteras. Metodiken avses att tillämpas inom REVAQ för att bedöma om påverkan från ett visst lakvatten är tolerabel, främst avseende påverkan på slamkvalitet.

2014-02, Klimatpåverkan från avloppsreningsverk, Susanne Tumlin, David Gustavsson, Anna Bernstad Saraiva Schott  (Publicerad 140127)
Ett användarvänligt och lätthanterligt verktyg för avloppsreningsverk att själva beräkna sin klimatpåverkan har tagits fram i detta projekt. Tre delar finns, där beräkningsverktyget utgör den första. En rapportdel utgör den andra delen, där det diskuteras systemgränser och antaganden som gjorts i verktyget, och enmanualdel utgör den tredje delen som syftar till att vägleda användaren av verktyget.

2014-01Bräddning från ledningsnät – vägledning för att kontrollera, rapportera och bedöma miljöbelastning på recipient, Åsa Bengtsson Sjörs, WSP (Publicerad 140127)
Rapporten ger en vägledning för en bättre och effektivare kontroll på bräddning från avloppsledningsnät. Syftet är att i slutändan uppfylla mål för att minska övergödning och hälsorisker som orsakas av bräddning.

C Slutrapport2013_ DagoNatDag&Nät Forsknings- och utvecklingsprogram 2010-2013, Slutrapport, Maria Viklander, Dag&Nät vid Luleå tekniska universitet (Publicerad 20140109)
Dag&Nät utvecklar och förmedlar forskningsbaserad kunskap samt bygger nätverk inom dagvatten- och ledningsnätområdet i nära samverkan med privata och offentliga aktörer. Forskningen utgår från tre olika teman: Dagvattenkvalitet: från regn till recipient, Dagvattensystem samt Ledningsnät. 
Denna slutrapport redovisar forskningsprogrammets verksamhetsperiod 2010-2013.

2013

2013-24Från bioavfall till bionäring – hållbara kretslopp med rötning och gödsling, Kenneth Sahlén, Thomas Andersson och Nina Åkerback (Publicerad 20131217)
Rötning i lab-skala av olika substrat har undersökts, liksom effekter av skogsgödsling med torkad rötrest. Skogsgödsling ger 40–50 % tillväxtökning, utan risk för utlakning av näringsämnen och tungmetaller. Gödsling med 1 ton Bionäring (torkad rötrest) ökar koldioxidupptagningen i träden med 6 ton och motverkar således växthuseffekten.

2013-23Avgasning av slam för ökad reningskapacitet och förbättrade slamegenskaper, Marinette Hagman, NSVA; Salar Haghighatafshar, Lunds tekniska högskola; Andreas Thunberg, Käppalaförbundet; Jonas Grundestam, Stockholm Vatten AB; Annika Nyberg, VA SYD; Mats Jonasson, Maria Mases, SWECO Environment AB; Britt-Marie Wilén, Chalmers tekniska högskola; Jes la Cour Jansen, Lunds tekniska högskola (Publicerad 20131217)
En testmetod har utvecklats för att utvärdera vakuumavgasningseffekt på slamegenskaper (bl. a. slamvolym, sjunkhastighet) för olika slam på valda reningsverk i Sverige genom försök i laboratorieskala.

C SP2013-WR55, Utvärdering och rekommendationer för reningsteknik avseende på lukt vid anläggningar för återvinning av organiskt avfall och kommunala reningsverk, Sten-Åke Barr, Henrik Bjurström, Markus Olofsgård, Mårten Arbrandt, Ulrika Follin, Mattias Wesslau (Publicerad 20131105)
Projektet utvärderar idag installerade tekniker för luktreduktion med sensorisk analys (mätning med det mänskliga luktsinnet), ser över ny teknik. Och sammanställer med utgångspunkt från dessa en vägledning vid val av teknik för olika tillämpningar inom biologiskt avfall.

2013-22, Metoder för att förhindra mikrobiell avloppspåverkan på råvatten, Magnus Bäckström, Robert Jönsson, Anna Mäki, Alexandra Sjöstrand, Ann-Sofie Wikström, Vatten & Miljöbyrån AB
En kartläggning av metoder har resulterat i en verktygslåda för reduktion av mikroorganismer i olika avloppsströmmar. Metoderna indelas i fyra undergrupper; Avskiljning, Inaktivering, Blockering och Övervakning. Mikrobiella barriärer för olika avloppsströmmar bör kunna inkluderas i etablerad metodik för riskvärdering.

2013-19, Biogas från VA – prissättning och hantering av affärsrisker, Ola Nordahl, Ekonomihögskolan, Lunds universitet
Rapportens syfte är att utreda hur försäljningen av biogas som produceras inom VA-verksamheter hanteras. Några centrala slutsatser är att tre olika prissättningsmetoder används; marknadsprissättning, alternativanvändningsprissättning och självkostnadsprissättning. Beroende på vilken prissättningsmetod som används samt vilka affärsrisker VA-verksamheter tar på sig så varierar den ekonomiska påverkan av biogasverksamhet på VA-verksamheterna.

C SLU2013-061, System för återföring av fosfor i källsorterade fraktion av urin, fekalier, matavfall och i liknande rötat samhälls- och lantbruksavfall, Håkan Jönsson, Åke Nordberg, Björn Vinnerås, Institutionen för energi och teknik, SLU
Rapporten går igenom hur mycket fosfor och kväve som kan återföras till odling genom källsortering av urin, fekalier, klosettvatten och matavfall, samt vilka konsekvenser detta kan ha på energianvändning och utsläpp av växthusgaser. Några vanliga tekniker för att koncentrera fosforn i gödsel gås också igenom.

2013-18, Styrning av luftningsprocesser i avloppsreningsverk, Linda Åmand, IVL Svenska Miljöinstitutet
Rapporten går igenom olika metoder för att styra luftningsprocesser i avloppsreningsverk. Forskning på området presenteras, diskuteras och sammanställs.

C SGC2013-282, Metanutsläpp i den svenska fordonsgaskedjan – En nulägesanalys, Lotta Göthe, Miljöbyrån Ecoplan
Metanutsläppen för fordonsgas i Sverige, över hela kedjan, domineras av bidraget från produktion och uppgradering av biogas och ligger i medel på ca 3 g/kWh. Men när bästa tillgängliga teknik tillämpas för nytillkommande produktion faller utsläppen markant, ner till ca 0,45 g/kWh.

C Slutrapport2012_VA-klusterMD, Slutrapport VA-kluster Mälardalen 2010-2012, Redaktörer Bengt Carlsson, Linda Åmand
VA-kluster Mälardalen forskar och utbildar kring avlopps- och slamhanteringsfrågor. Denna slutrapport berättar om samarbetet under klustrets tre första verksamhetsår.

2013-12, Flödesanalys av spårelement från källa till slam – Ett stöd i uppströmsarbetet, Hans Bertil Wittgren och Frida Pettersson
Med hjälp av flödesanalys har källor till spårelementen; guld, silver, vismut, kadmium och antimon studerats utifrån befintliga analysresultat och provtagningar. Fokus har legat på olika källor i hushållet. Resultat visar att en stor andel av källorna till nämnda spårelement är oidentifierade och ytterligare studier krävs.

2013-11, Utsläpp av lustgas och metan från avloppssystem – en granskning av kunskapsläget, Magnus Arnell
Denna rapport syntetiserar kunskapsläget för utsläpp av växthusgaserna lustgas (N2O) och metan (CH4) från avloppssystem. Slutsatsen är att utsläpp av metan och lustgas varierar kraftigt men kan utgöra en betydande del av ett avloppsreningsverks totala utsläpp av växthusgaser. Val av reningsprocess och driftsätt påverkar omfattningen av metan- och lustgasproduktion.

C SGC2013-273, Metod för korrigering av VFA-förlust vid bestämning av torrhalt i biomassa, Cecilia Vahlberg, Erik Nordell, Lina Wiberg, Tekniska verken i Linköping AB; Anna Schnürer, SLU
Rapporten är på engelska, med en svensk sammanfattning på ca tre sidor. 
Avgången av flyktiga fettsyror (VFA) i substrat och biogödsel vid TS-analys i ugn analyserades. Med de två framtagna metoderna kan man kompensera för förångningen och erhålla ett mer korrekt TS och VS-värde.

C VB2012_VA-klusterMD, Verksamhetsberättelse VA-kluster Mälardalen 2012, Redaktörer Bengt Carlsson, Institutionen för informationsteknologi, Uppsala universitet samt Linda Åmand, IVL Svenska Miljöinstitutet

2013-04, Värdering och utveckling av mätmetoder för bestämning av metanemissioner från biogasanläggningar – Försök i pilotskala, Magnus Andreas Holmgren, SP; Agnes Willén, Henrik Olsson, Lena Rodhe, JTI

C SGC2013-270, Biogasuppgradering – Granskning av kommersiella tekniker, samt svensk längre sammanfatttning. Fredric Bauer, Christian Hulteberg, Hulteberg Chemistry & Engineering; Tobias Persson, Svenskt Gastekniskt Center; Daniel Tamm, BioMil

C VA-teknik Södra 2012, VA-teknik Södra Aktivitetsrapport september 2011 - augusti 2012, Jes la Cour Jansen, Karin Jönsson, VA-teknik vid Institutionen för Kemiteknik, LTH; Henrik Aspegren, VA SYD

C_SGC Rapport 271, Hållbara system för biogas från avlopp och matavfall, Hamse Kjerstadius, Åsa Davidsson & Jes la Cour Jansen, Lunds Tekniska Högskola

2012

2012-18, Silver i produktkedjan: Från konsumentvaror till avloppsslam med aktörsperspektiv, Derek Diener och Ulrika Palme, Miljösystemanalys, Energi och miljö, Chalmers tekniska högskola

2012-17, Avdödning av indikatororganismer vid långtidslagring av avvattnat slam, Agneta Leander, VA SYD, Erik Helmersson, Josefine Elving, Ann Albihn, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

2012-15, Rötning av avloppsslam vid 35, 55 och 60 °C, Hamse Kjerstadius och Åsa Davidsson, Lunds Tekniska Högskola. Liselotte Stålhandske, VA SYD. Eva Eriksson och Mikael Olsson, Danmarks Tekniske Universitet. Jes la Cour Jansen, Lunds Tekniska Högskola

C_SGC Rapport 269, Process för ökad biogasproduktion och energieffektiv hygienisering av slam, Gustav Rogstrand, Henrik Olsson, Chan Anneli Andersson, Niklas Johansson, Mats Edström

2012-12, Kväveavskiljningens effekt på Ekoln, Irina Persson, Jenny Pirard, Anders Larsson, Caroline Holm, Alexandra Lousa-Alvin

2012-11, Arbetsmiljöverktyg för kommunala avloppsrenings-verk – www.ArbetsmiljöVA.se, Eliana Alvarez de Davila, Ann-Beth Antonsson, IVL Svenska Miljöinstitutet

2012-10, Återvinning av fosfor och energi ur avloppsslam genom termisk behandling i fluidiserad bädd – Utvärdering och optimering av prestanda för slutprodukten, Nils Skoglund och Dan Boström, Umeå universitet, Alejandro Grimm och Marcus Öhman, Luleå tekniska universitet

C IVL B2050, Fallstudie – Avgiftssystem fosfor och kväve för kommunala avloppsreningsverk, Olshammar M, Malmaeus M, Ek Mats, Åmand L, Baresel C, IVL Svenska Miljöinstitutet

2012-07, Mekanisk förbehandling av slam innan rötning – En erfarenhetssammanställning av försök gjorda på Käppalaverket, Agnieszka Witkiewicz, Käppalaförbundet

2012-05, Halter av 60 spårelement i klosettvatten för fastställande av klosettvattenkvalitet – förstudie, Christina Johansson, Christina Johansson Utredningar & Dokumentation, Sven-Erik Svensson, Område Agrosystem, SLU Alnarp. Sammanfattning i LTJ-fakultetens faktablad.

C VB2011_DagoNatLTU, Dag&Nät Verksamhetsberättelse 2011, Maria Viklander, Stadens vatten/VA-teknik, Luleå tekniska universitet

2012-04, Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk, Emelie Persson, Elin Ossiansson, BioMil AB. My Carlsson, Martina Uldal, Sofia Johannesson, AnoxKaldnes AB

C VB2011 VA-kluster MD, Verksamhetsberättelse 2011 VA-kluster Mälardalen, Redaktörer Bengt Carlsson, Institutionen för informationsteknologi, Uppsala universitet samt Linda Åmand, IVL Svenska Miljöinstitutet

2012-03, Kommunala VA-planer – en kunskapsöversikt,
Mats Johansson, Ecoloop AB

2012-02, NOS-dagvatten – Uppföljning av dagvattenanläggningar i fem Stockholmskommuner, Jonas Andersson, Sophie Owenius och Daniel Stråe, WRS Uppsala AB

C SGC 246, Karakterisering av föroreningar i biogas före och efter uppgradering till fordonsgas, Karine Arrhenius, SP, Ulrika Johansson, SP

2012-01, Svavelväte i avloppsreningsverk – en exponeringsstudie, Ragnar Rylander, BioFact Miljömedicinska Forskningscentrum, Lerum; Jenny Schmitz, Yara AB, Köping

2011

2011-16, Fosfor och dess växttillgänglighet i slam- en litteraturstudie, Kersti Linderholm, Silvbergs Miljöteknik AB

 2011-15, Nyckeltal för reningsverk – verktyg för effektivare resursan-vändning, Peter Balmér, VA-strategi, Daniel Hellström, Svenskt Vatten

C VA-teknik Södra_2011, VA-teknik Södra - Aktivitets-rapport september 2010 - augusti 2011, Jes la Cour Jansen, Karin Jönsson VA-teknik vid Institutionen för Kemiteknik, LTH, och Henrik Aspegren VA SYD

C AvfallSverige_U2011-18, Värdering och utveckling av mätmetoder för bestämning av metanemissioner från biogasanläggningar – Litteraturstudie, Magnus Andreas Holmgren, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Agnes Willén och Lena Rodhe, JTI

2011-09, Kväveberikning och skogsgödsling med torkat granulerat avloppsslam, Kenneth Sahlén, Margareta Söderström, SLU, Institutionen för skogens ekologi och skötsel, Umeå, Thomas Mård, SYVAB, Himmerfjärdsverket, Grödinge
Inblandning av urea-fettsyraester i avloppsslam före torkning och granulering resulterar i höjd kvävehalt i slutprodukten. Det tillsatta kvävet löses lätt ut och blir växttillgängligt efter skogsgödsling. Med kväveberikade granuler kan gödseldoseringen minskas, vilket även resulterar i minskad tillförsel av tungmetaller och sänkt gödslingskostnad.

2011-08, Tätorters inverkan på recipienters bakteriella status, Lars Ohlsson, Halmstads kommun (VA), Dick Karlsson, Lars-Göran Gustafsson, DHI Sverige
Syftet med projektet har varit att följa indikatorbakterierna Escherichia coli och intestinala enterokocker från källorna i en tätort till recipienten, kvantifiera mängderna längs de olika transportvägarna, samt analysera de viktigaste påverkansfaktorerna för koncentrationerna i dagvatten, avloppsvatten och i en recipient.

2011-07, Luftburet enzym - riskmarkör vid arbete i reningsverk för avloppsvatten, Ragnar Rylander, BioFact Miljömedicinska Forskningscentrum, Lerum, Anna Calo, Studiekonsult, Örebro
Luftburet endotoxin och två olika enzymer har mätts i 10 olika reningsverk för avloppsvatten. Det fanns ett nära samband mellan endotoxin och enzymet N-acetylhexosaminidas (NAHA). Utgående från tidigare riskuppskattningar för endotoxin föreslås 50 NAHA som ett tröskelvärde för medicinska risker.

C AvfallSverige-U2011-09, Bedömning av långtidsegenskaper hos tätskikt bestående av flygaskastabiliserat avloppsslam, FSA. Beständighet, täthet coh yturlakning, Josef Mácsik, Märta Ländell, Karsten Håkansson
Projektet visar att FSA är ett tätt och beständigt liner-material. Genom att nyttja materialavskiljande lager mella FSA och dränskikt kan yturlakningen begränsas till utsköljning av pressvatten.

C AvfallSverige-U2011-08, Förstudie av olika system för matavfallsutsortering med avfallskvarnar, Åsa Davidsson, Frida Pettersson, Anna Bernstad
Förstudien utreder vas som händer med matavfall som malts i avfallskvarn och sedan leds till antingen en tank eller avloppsledningsnätet. Avfallets karaktär och betydelsen av olika parametrar har undersökts inledningsvis.

C 2011-SGC229, Utvärdering av svensk biogasstandard - underlag för en framtida revision, Mattias Svensson
Beslutsunderlag för revision av svensk biogasstandard Riskanalys, innehåll av spårämnen, mikroorganismer, vatten och olja. Översikt, nationell och internationell standardisering. Förslag på nya gränsvärden.

2011-04, VA-verkens energianvändning 2008, Anders Lingsten, Mats Lundkvist, Daniel Hellström, Peter Balmér
Rapporten innehåller en kartläggning av VA-branschens energianvändning 2008. Vidare redovisas typiska nyckeltal för energianvändningen på svenska VA-verk. En jämförelse görs med energianvändningen 2005.

C 2011-IVLB1977, Lustgasemissioner från avloppsreningsverk – en litteraturstudie, Klara Westling
En sammanställning av studier utförda kring lustgasemissioner från avloppsreningsverk med och utan biologisk kväverening. Sammanställningen ska fungera som kunskapsbas vid drift av svenska avloppsreningsverk för att vid behov kunna minska mängden emitterad lustgas.

C DHI12801069, Hydrodynamisk modellering av cirkulation och utbyte i Himmerfjärden, Olof Liungman, Patricia Moreno-Arancibia, Dick Karlsson
En hydrodynamisk modell har satts upp för Himmerfjärden med syfte att beskriva cirkulationen och vattenutbytet i fjärden som underlag för en biokemisk modell. Modellen visar god överensstämmelse med observationer.

C DHI12010427, Biokemisk modellering av Himmerfjärden, Olof Liungman, Patricia Moreno-Arancibia, Erik Kock Rasmussen, Charlotta Borell Lövstedt
En kopplad hydrodynamisk-biokemisk modell har satts upp för Himmerfjärden med syfte att öka förståelsen för närsaltsdynamiken och de biokemiska processerna i fjärden. Modellen beskriver vattenutbytet väl samt reproducerar årscykeln av de biokemiska förhållandena.

C VA-teknik Södra_2010, VA-teknik Södra – Aktivitetsrapport september 2009 - augusti 2010, Jes la Cour Jansen, Karin Jönsson, Henrik Aspegren
VA-teknik Södra är ett projektprogram för stärkande av forskning, utveckling och utbildning inom vattenförsörjnings- och avloppstekniken i södra Sverige med fokus på avancerad avloppsvattenrening. I denna aktivitetsrapport presenteras resultaten av programmets första år.

C VB2010_VA-klusterMD, Verksamhetsberättelse VA-kluster Mälardalen 2010, red. Bengt Carlsson samt Linda Åmand
VA-kluster Mälardalen forskar och utbildar kring avlopps- och slamhanteringsfrågor. Denna verksamhetsberättelse sammanfattar arbetet i klustret under 2010.

C IVLB1954, Hammarby Sjöstadsverk – Uppstart av Försöks- och Demonstrationsanläggningen för Framtidens Kommunala VA-Teknik, Christian Baresel, Mats Ek, Östen Ekengren, Erik Levlin, Lars Bengtsson, Jozef Trela, Elzbieta Plaza
Hammarby Sjöstadsverk är en unik resurs för att utveckla VA-forskning i Sverige och internationellt. I början av 2008 tog en FoU grupp ledd av IVL och KTH över hela försöksanläggningen för fortsatt experimentell verksamhet inom VA-området i samarbete med olika aktörer. Det primära målet var först att säkerställa kontinuiteten i driften och att kostnader för detta skulle i framtiden täckas genom projektstöd från olika intressenter. Rapporten redovisar uppstartsfasen av forskningsaktiviteter på anläggningen.

2010

C IVLB1928, Bottenundersökningar i Upplands, Stockholms, Södermanlands och Östergötlands skärgårdar 2008–2009, Magnus Karlsson, Mikael Malmaeus, Emil Rydin, Per Jonsson
Bottenförhållandena i ett fyrtiotal kustområden längs den svenska ostkusten har studerats. Jämfört med situationen under 1990-talet har påtagliga förbättringar av redoxförhållandena i sedimenten konstaterats i ett antal av de undersökta områdena. Områden där förbättringar konstaterats karaktäriseras av en historiskt sett relativt hög landbaserad tillförsel av gödande ämnen. I studerade ytterskärgårdsområden, där förhållandena i hög grad bestäms av utbytet med öppna Östersjön, har inga förändringar noterats.

2010-10, Benchmarking och nyckeltal vid avloppsreningsverk, Peter Balmér
Rapporten beskriver begreppen benchmarking och nyckeltal och ger en internationell översikt av användning av benchmarking vid reningsverk. Rapporterade nyckeltal för energiförbrukning finns sammanställda.

C SGC219, Livscykelanalys av biogas från avloppsreningsverksslam, David Palm och Mats Ek

C SGC215, Rötning med inledande biologiskt hydrolyssteg för utökad metanutvinning på avloppsreningsverk och biogasanläggningar, Emelie Persson, Elin Ossiansson, My Carlsson, Martina Uldal och Lars-Erik Olsson

C AMM2010-1, Läkemedelsrester från sjukhus och avloppsreningsverk, Ingela Helmfrid och Cajsa Eriksson
Rapporten beskriver en uppföljningstudie av en tidigare studie utförd i Östergötlands och Värmlands län år 2005-2006. Även denna gång följer studien flödet av läkemedel från användning till förekomst i avloppsvatten, slam, ytvatten och i dricksvatten.

2010-06, Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten, Henrik Alm, Agata Banach, Thomas Larm
Separat bilaga "Analysresultat_ Ladbrodammen_Tibbledammen.pdf" (59 MB), finns även tillgänglig att ladda ner från rapportdatabasen
Vattendirektivets prioriterade ämnen och lösta metaller studerades i dagvatten och två dagvattenanläggningars reningsfunktion utvärderades. En jämförelse av uppmätta halter med miljökvalitetsnormer och dagvattenriktvärden genomfördes.

2010-02, Övervakning av prioriterade ämnen i vatten och slam från avloppsreningsverk i Stockholm, Maria Pettersson, Cajsa Wahlberg
Ett stort antal prioriterade miljöföroreningar har analyserats i avloppsvatten och slam från avloppsreningsverken i Stockholm. Målsättningen med studien har bland annat varit att identifiera ämnen för vidare övervakning för att kunna relatera föroreningstrender till åtgärder som görs för att minska utsläppen av dessa ämnen.

C 1097, 27-107, Alternativa konstruktionsmaterial på deponier – Vägledning (värmeforsk), Thomas Rihm, SGI; Yvonne Rogbeck, SGI; Bo Svedberg, Ecoloop AB; Maria Eriksson, NCC.

C U2005-06, 22-130, Utvärdering av storskaliga system för kompostering och rötning av källsorterat bioavfall (rvf), Katarina Starberg
Rapporten består av en huvudfil och flera bilagor. Länk för att ladda ner rapportens filer en och en.

2009

2009-16, Fällningsdammar – nuläge och framtid, Jörgen Hanæus, Åsa Hanæus, Wen Zhang
Nuläget för fällningsdammar har studerats i ett fältprojekt och från miljörapporter. Dimensionering av dammar utifrån reell uppehållstid och turbiditet har föreslagits. Den elenergi som omvandlas finns redovisad. Ett dammsystem med energiskogsbevattning finns beskrivet.

2009-15, Pilotstudie av tre metoder att bekämpa fjädermyggor i avloppsreningsverk, Leif Sildén
Massproduktion av fjädermyggor i reningsverk är ett stort arbetsmiljöproblem. Tre praktiska försök mot fjädermyggor i avloppsreningsverk har genomförts i Örebro kommun. Dosering med BTI har visat sig fungera väl.

2009-11, Mätteknik för att styra och optimera deammonifikation, Jozef Trela, Bengt Hultman, Elzbieta Plaza, Erik Levlin, Isaac Fernández
I denna rapport presenteras resultat från försök utförda för att utveckla, testa och bedöma olika mättekniker för att följa upp processen med syfte att senare ha möjligheten att styra och optimera deammonifikation. Studier visade på användbarhet av volym- eller tryckmätning för bildad kvävgasmängd.

2009-09, Biologisk fosforavskiljning i Sverige – Erfarenhetsutbyte och slamavvattning, Jes la Cour Jansen, Eva Tykesson och Karin Jönsson och Lars-Erik Jönsson
En hemsida för Bio-P-nätverket är etablerad och placerad hos Svenskt Vatten. Två kurser; en allmän kurs i bio-P-drift och en kurs för mikrobiellt intresserad har etablerats. Förbättrat sedimentation och slamavvattning genom en väl driven bio-P-process i förhållande till en traditionell process med kemisk fällning har dokumenterats.

2009-08, Biologisk fosforavskiljning i Sverige – Uppstart och drift, Jes la Cour Jansen, Erik Särner, Eva Tykesson, Karin Jönsson och Lars-Erik Jönsson
Strikta utsläppskrav i Sverige betyder att biologisk fosforavskiljning ofta behöver kombineras med kemisk fällning. Uppstart och drift av bio-P-processen kan optimeras om kemisk fällning hålls på en nivå där tillgänglig fosfor motsvarar tillgänglig VFA. Vid brist på VFA kan intern hydrolys av biologiskt slam vara en tillgång.

2009-07, Fosfor i infiltrationsbäddar - fastläggning, rörlighet och bedömningsmetoder, David Eveborn, Jon Petter Gustafsson och Caroline Holm
Fem öppna infiltrationer undersöktes med målet att kunna finna en indikator för bäddarnas fosforavskiljningsförmåga. Aluminium hydroxider/oxider tycktes ha betydelse för avskiljningen. Den totala avskiljningen på en 16 årig bädd undersöktes och uppgick till endast 8 %.

2009-02, Uppföljning av provytor med tätskikt av FSA – Gärstad deponi och Sofielunds deponi, Märta Ländell, Maria Carling, Karsten Håkansson, Elke Myrhede, Bo Svensson
Uppföljning av provytor med FSA i tätskiktet visar att kravet på täthet för deponier för icke farligt avfall uppfylls. Mikrobiell aktivitet har uppmätts, men konsekvenser på tätskiktets funktion har inte noterats. Halter av metaller och näringsämnen i vatten som avrinner på tätskiktet är höga men avtar med tiden.

2009-01, Endotoxin och bakterieenzym i reningsverk för avloppsvatten, Ragnar Rylander
Mätningar av endotoxin och bakterieenzym vid olika arbetsplatser på avloppsreningsverk visade höga värden vid platser där vattnet agiterades eller där underhållsarbeten pågick. Mätning av bakterieenzym är enkelt och kan användas som översiktligt riskvärdering för exponering via inandning.

29-115, Anammox som en metod för rejektvattenrening, Seminarium vid Himmerfjärdsverket 2009-10-08
Redovisning av hur långt utvecklingen av anammox har kommit och framtida potential och användningsområden för anammox.

C RKA 44, 28-102, System för kvalitetssäkring och jordbruksanvändning av källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll, Ola Palm, JTI (0,2 MB)

 

2008

2008-18, Utvärdering av enstegsprocess för deammonifikation, Jozef Trela, Elzbieta Plaza, Grzegorz Cema, Bengt Hultman, Erik Levlin och Jan Bosander
Enstegsprocess för deammonifikation studerades under 2006 och 2007. Med en hydraulisk uppehållstid på 1 dygn varierade avlägsnad kvävemängd från 0,8 till 2,6 g N m-2 d-1 svarande mot en kvävereduktion på 35-90 %.

2008-15, Alternativ dagvattenhantering i kallt klimat, Maria Viklander och Magnus Bäckström
Den hydrologiska cykeln blir betydligt mer komplicerad i urbana områden med kallt klimat. Konventionella system som går ut på att avleda dagvatten (via kombinerat eller duplikat ledningsnät) är inte uthålliga i sin nuvarande form i städer med kallt klimat. Alternativa metoder och anläggningar, exempelvis svackdiken och dränerande asfalt med enhetsöverbyggnad, kan ge en bättre anpassning till vintriga förhållanden och uthållighet.

2008-14, Vegetationsetablering i rötslam vid efterbehandling av sandmagasin, Clara Neuschütz och Maria Greger
Växters effekt på rötslam utlagt som täckskikt på gruvavfall har undersökts. Förmågan att etablera sig i rötslammet, samt att förhindra läckage av näring och metaller skilde sig mellan olika arter. Mest effektivt fungerade etablering av energigräs, som minskade läckage av näring och metaller utan att ackumulera höga metallhalter i skotten.

2008-13, Markrestaurering av grustäkt med kommunalt avloppsslam, Tord Magnusson
Tallungskog, planterad i grustäkt, gödslades med 3,8, 7,6 och 11,4 ton TS slampellets per hektar (motsvarande 165, 325 respektive 490 kg N/ha). Signifikanta tillväxteffekter kunde inte påvisas efter fyra år.

2008-12, Energigrödor – en möjlighet för jordbruksanvändning av slam, Johanna Olsson, Eva Salomon, Andras Baky och Ola Palm
I studien togs fyra växtföljder fram som möjliggjorde gödsling med slam till energigrödor och odling av råvara till livsmedelsindustrin på samma fält efter en viss karenstid. Analysen visade överlag på ett acceptabelt växtnäringsöverskott samt en försumbar påverkan på lantbrukarens ekonomi.

2008-11, Handbok om VA i omvandlingsområden, Krister Törneke, Lena Tilly, Erik Kärrman, Mats Johansson, Denis van Moeffaert
Omvandlingsområden saknar ofta fungerande vatten- och avloppsförsörjning. Kommunerna kan och bör planera för en långsiktigt hållbar VA-försörjning i hela kommunen. Detta underlättas om man tidigt fattar strategiska beslut. Handboken ger vägledning och verktyg för detta arbete. Finns även tryckt version som du kan köpa i Vattenbokhandeln.

2008-10, Återvinning av näringsämnen ur svartvatten – utvärdering projekt Skogaberg, Pascal Karlsson, Peter Aarsrud, Mark de Blois
Denna rapport karakteriserar ett svartvatten i ett självfallsystem från bostadsområdet Skogaberg i Göteborg samt beskriver och jämför olika alternativ (vad gäller investeringar, energi, transporter, etc.) för att återvinna näringsämnen från svartvattnet som gödsel i jordbruk.

2008-09, Metoder för slamhydrolys, Åsa Davidsson, Karin Jönsson, Jes la Cour Jansen och Erik Särner
Det finns många metoder för hydrolys av slam. Projektets syfte har varit att studera olika metoders tekniska status och användningsområden. En kartläggning av vilka metoder som används i fullskala har också gjorts.

2008-08, Anaerob behandling av hushållsspillvatten och klosettavlopp blandat med organiskt hushållsavfall - resultat från Sjöstadsverket, Stockholm, Daniel Hellström, Lena Jonsson, Åke Nordberg, Lars-Erik Olsson
Metangasproduktion och reningseffekt för en anaerob UASB-reaktor och en anaerob membranbioreaktor för hushållsspillvatten alternativt för klosettavlopp blandat med malt matavfall utvärderades. Omvänd osmos testades för att erhålla höggradig rening och utvinning av närsalter.

2008-06, Risker med rester av läkemedel i avloppsvatten – Kommentarer till osäkerhet i värdering och bedömning samt förslag till åtgärder, Anders Svenson, Mats Ek
Rapporten sammanställer data för läkemedel där hög risk för effekter i den yttre miljön anses föreligga. Östrogener är en grupp ämnen varav några fått höga värden. Långtgående biologisk behandling i reningsverk är metodik som framgångsrikt avskiljer dessa hormoner.

2008-05, Omsättning av metaller i Salixodling gödslad med slamkompost, Kenth Hasselgren
Metaller har mätts i en Salixodling gödslad med slamkompost avloppsslam och flisat park- och trädgårdsavfall som ingående material. Kadmium och även zink tas upp i stamved hos Salix i högre grad än vad som tillförs med slamkomposten vid normala givor. Det sker således en nettobortförsel av dessa metaller i den odlade marken. För andra metaller sker en nettoackumulation i marken, dock i mindre omfattning jämfört med odling med konventionella jordbruksgrödor.

2008-04, Konduktivitetsmätningar som mät- och kontrollmetod vid kommunala avloppsanläggningar, Erik Levlin, Bengt Hultman
Konduktivitet beror av salthalten och konduktivitetsmätningar ger indirekt information om avloppsvattnets sammansättning. Avloppsreningsverk med biologisk kvävereduktion ger en konduktivitetsminskning i processen. De högsta konduktivitetsvärdena erhålls vid rötning av avloppsslam.

2008-02, Ultraljudsbehandling, en kostnadseffektiv metod för att öka gasproduktionen och minska mängden slam?, Maria Dåverhög, Peter Balmér
Borås Stad och Oskarshamns kommun har i två års tid kört två olika ultraljudsanläggningar för behandling av överskottsslam innan rötning. Ingen väsentlig ökning av gasproduktion eller minskning av slammängd har kunnat påvisas. Däremot har ultraljudsbehandlingen minskat skumning i rötkammaren.

C 22-127, Erfarenheter av luktrening, Bibliografiska uppgifter, Luktdatabas på Norsk Vanns hemsida, Norsk Vann

C 21-106, Öppen dagvattenhantering i en redan etablerad stadsdel av Malmö, Peter Lindhqvist. Rapporterna nedan kan du ladda ner på Green Roof.

  • Fågel- och insektsinventering av Augustenborgsparken av Thomas Ohlsson, december 2001, ISBN 91-973489-0-2
  • Hantering av dagvatten i öppna strukturer i stadsmiljö av Helena Krantz och Mattias Hjerpe, maj 2002, ISBN 91-973489-1-0
  • Öppna dagvattensystem av Fia Niemi et al, september 2004, ISBN 91-973489-2-9
  • Fågel- och insektsinventering av Augustenborgsparken 2002 av Thomas Ohlsson, december 2002, ISBN 91-973489-3-7
  • Birds and Insects in Augustenborgsparken av Thomas Ohlsson, oktober 2004, ISBN 91-973489-6-1
  • Skötsel av det öppna dagvattensystemet i Augustenborg av Pär Söderblom, november 2004, ISBN 91-973489-2-9
  • Uppfattningar om öppen dagvattenhantering i Augustenborg av Tim Delshammar et al, november 2004, ISBN 91-973489-8-8