Hoppa till huvudinnehåll

SVU-rapport 2016-05

Nya egna SVU-rapporter informeras om och är tillgängliga endast för medlemmar under de tre första månaderna genom länk som skickas ut i e-post. Efter tre månader blir rapporterna fritt tillgängliga för alla. Medlemmar, företagsabonnenter och icke-medlemmar som anmält sig till SVUs sändlistor får då rapportinformation och länk genom Newsdesk.

Rapportnr: 2016-05
Tyngd
: 7,5
Publicerad: 20160602
Totalt antal sidor: 104 s.
Område: Avlopp och miljö

Titel: Kunskapssammanställning dagvattenrening
Författare: Godecke-Tobias Blecken, Luleå Tekniska Universitet (huvudförfattare)

Sökord: Dagvattenrening, dammar, skärmbassänger, sedimentationsmagasin, våtmarker, flytande våtmarker, biofilter, rain garden, brunnsfilter, reaktiva filter, membranfilter, svackdiken, infiltrationsanläggningar, gröna tak, fällning, lamellsedimentering
Keywords:
Stormwater quality treatment, ponds, constructed wetlands, floating treatment wetlands, bioretention, rain garden, catch basin inserts, reactive filters, membrane filters, swale, infiltration, green roofs

Sammandrag: Denna kunskapssammanställning sammanfattar det aktuella kunskapsläget om dammar och andra sedimenteringsanläggningar, våtmarker, filtertekniker, diken, infiltrationssystem och gröna tak. Anläggningarnas funktion, reningseffekt, skötselbehov och förslag på dimensioneringskriterier behandlas.

Sammanfattning: En brukarvänlig rapport som belyser föroreningsproblematiken i dagvatten är nu färdig. Rapporten är en sammanställning av svensk och internationell kunskap om dagvattenrening. Huvudförfattare är Godecke Blecken, Luleå tekniska universitet.

Föroreningar i dagvatten uppmärksammas allt mer som källa till betydande miljöproblem. Förhöjda halter av tungmetaller, polyaromatiska kolväten (PAH), salter, näringsämnen och mikroorganismer innebär en risk för de recipienter som tar emot dagvatten från städerna. Föroreningarna kan påverka naturliga ekosystem, men det finns också risk att råvattentäkter för vattenverken förorenas. Dagvattenbehandling blir allt viktigare för att och möta de krav som ställs i bland annat ramdirektivet för vatten och badvattendirektivet.

Olika tekniker för dagvattenbehandling har utvecklats. Vissa är främst inriktade på rening av dagvattnet, medan andra i första hand används för att fördröja dagvattenflödet. Även anläggningar av den senare typen har tagits med i rapporten eftersom de kan påverka kvaliteten på dagvattnet som släpps ut eller ge viss rening som bieffekt. Vissa av teknikerna är vanliga i Sverige; andra är ännu inte i bruk.

Anläggningar för rening av dagvatten måste fungera med korta uppehållstider och ojämna flöden, och ibland med krav att leverera ekosystemtjänster och sociala värden. Reningstekniker som beskrivs i rapporten är dagvattendammar och andra sedimenteringsanläggningar, artificiella och flytande våtmarker, filtertekniker som biofilter, brunnsfilter, membranfilter och reaktiva filtermaterial, svackdiken och översilningsytor, infiltrationsanläggningar, gröna tak, samt avancerade metoder för att ta bort lösta ämnen. Rapporten sammanfattar och diskuterar teknikernas reningseffekter, metodernas för- och nackdelar samt funktionen i svenska klimatförhållanden. Den ger förslag på dimensioneringsprinciper och behandlar kontroll, drift och underhållsbehov.

Lämpliga reningsanläggningar måste väljas, kombineras och placeras strategiskt. Eftersom införandet av reningsanläggningar för dagvatten bedöms öka de närmaste åren är det viktigt att kommuner och konsulter har lättillgänglig och samlad tillgång till den aktuella kunskapen inom området. Annars ökar risken att det byggs anläggningar som fungerar sämre, att deras långtidsfunktion inte är tillräcklig och att man väljer fel anläggningstyp. I och med det skulle stora investeringar förhindras ge optimalt resultat.

Tipsrapportlista