Hoppa till huvudinnehåll

SVU-rapport 2019-02

Nya egna SVU-rapporter informeras om och är tillgängliga endast för medlemmar under de tre första månaderna genom länk som skickas ut i e-post. Efter tre månader blir rapporterna fritt tillgängliga för alla. Medlemmar, företagsabonnenter och icke-medlemmar som anmält sig till SVUs sändlistor får då rapportinformation och länk genom Newsdesk.

Rapportnr: 2019-02
Tyngd
: 3,9 MB
Publicerad: 2019
Totalt antal sidor: 82 
Område: Dricksvatten & hälsa

Titel: Kunskapssammanställning – Dagvattenkvalitet
FörfattareMaria Viklander, Heléne Österlund, Alexandra Müller, Jiri Marsalek och Matthias Borris, Luleå tekniska universitet.

SökordDagvatten, dagvattenkvalitetsmodeller, föroreningar, provtagning.
KeywordsMicropollutants, sampling, stormwater quality models, urban drainage.

SammandragRapporten sammanställer internationella forskningsresultat om källor till dagvattenföroreningar samt föroreningarnas koncentration, mängd och variation mellan platser och årstider. Den beskriver vad man bör tänka på vid utformning av provtagningsprogram och vid val av modellverktyg, och den diskuterar effekter på hälsa, miljö och samhälle samt vilka regelverk och riktlinjer som finns.

Sammanfattning: Rapporten sammanställer internationella forskningsresultat om källor till dagvattenföroreningar samt föroreningarnas koncentration, mängd och variation mellan platser och årstider. Den beskriver vad man bör tänka på vid utformning av provtagningsprogram och vid val av modellverktyg, och den diskuterar effekter på hälsa, miljö och samhälle samt vilka regelverk och riktlinjer som finns. Projektet genomfördes av en forskargrupp inom klustret Dag&Nät, VA-teknik vid Luleå tekniska universitet. Syftet var att öka förståelsen för det komplexa dagvattnet. Dagvatten kan innehålla en rad olika ämnen som tungmetaller, kolväten, näringsämnen, bakterier, partiklar och salter. Många av ämnena är potentiellt skadliga för både människor och vattenlevande organismer. Större delen av dagvattnet från tätbebyggelse släpps i dag ut orenat i sjöar och vattendrag. Trots att vi vet att dagvatten påverkar ytvattenkvaliteten finns det inga nationella riktlinjer för hur dagvatten ska hanteras. Det gör att arbetet varierar kraftigt runt om i landet.

För att skydda sjöar och vattendrag byggs det allt fler anläggningar för dagvattenrening. För att kunna bedöma vilka reningsåtgärder som behövs är det viktigt att kunna identifiera och kvantifiera föroreningarna i dagvattensystemet och veta varifrån de kommer. Om vi känner till källorna kan vi också minska eller helt avlägsna vissa föroreningar genom att substituera ämnen i den urbana miljön.

Hur dagvattenföroreningar sprids och vilken fara de utgör för miljön beror bland annat på hur de är fördelade mellan olika storleksfraktioner. Storleksfördelningen har också betydelse när lämplig reningsteknik ska väljas. Det är viktigt att ansvaret för dagvattenanläggningarna klargörs. Anläggningarna måste bland annat säkras så att inte ansamlade föroreningar sköljs med vid höga flöden. Beroende på kemiska förhållanden kan föroreningarna frigöras och transporteras vidare och därmed bli mer tillgängliga för levande organismer.

Dagvattnets kvalitet varierar kraftigt mellan och inom olika regntillfällen, mellan platser och mellan årstider. Det är därför svårt att ta fram standardvärden, och mer eller mindre omöjligt att få en uppfattning om dagvattenkvalitet i ett avrinningsområde med hjälp av bara ett stickprov. Det är viktigt att man provtar hela avrinningstillfället från början till slut. Provtagning är kostsamt och tidskrävande. Modellering av dagvattenkvalitet är ett bra komplement till provtagning eller när man vill undersöka hur förändringar i samhället eller stadsmiljön kan komma att påverka dagvattenkvaliteten. Samtidigt sker det en snabb utveckling av sensorteknik. Det gör att vi kan förvänta oss online-mätningar av dagvattenkvalitet i framtiden.