Hoppa till huvudinnehåll

SVU-rapport-2018-13

Nya egna SVU-rapporter informeras om och är tillgängliga endast för medlemmar under de tre första månaderna genom länk som skickas ut i e-post. Efter tre månader blir rapporterna fritt tillgängliga för alla. Medlemmar, företagsabonnenter och icke-medlemmar som anmält sig till SVUs sändlistor får då rapportinformation och länk genom Newsdesk.

Rapportnr: 2018-13
Tyngd
: 2,5 MB
Publicerad: 2018-11-28
Totalt antal sidor: 48
Område: Avlopp & miljö

Titel: Mikroplaster i kretsloppet
Författare: Emelie Ljung, RISE Jordbruk och livsmedel, Kristina Borg Olesen, Aalborg Universitet, Per-Göran Andersson, Hushållningssällskapet Skåne, Emma Fältström, Sweden Water Research (SWR), Jes Vollertsen, Aalborg Universitet, Hans Bertil Wittgren, SWR, Marinette Hagman, SWR.

Sökord: Mikroplast, inkommande avloppsvatten, utgående avloppsvatten, slam, slamgödslad jord, biogödsel, FTIR
Keywords: Microplastic, influent wastewater, effluent wastewater, sludge, soil fertilized with sludge, digestate, FTIR

Sammandrag: Rapporten innehåller metoder och resultat från en inledande kartläggning av mikroplaster i det VA-tekniska kretsloppet. Resultaten ger bland annat en bild av hur mikroplastinnehållet kan se ut i inkommande avloppsvatten (efter rensgaller), utgående avloppsvatten, slam, slamgödslad jord och biogödsel, samt vilka plasttyper som kan förekomma.

Sammanfattning: Rapporten innehåller metoder och resultat från en inledande kartläggning av mikroplaster i det VA-tekniska kretsloppet. Resultaten ger bland annat en bild av hur mikroplastinnehållet kan se ut i inkommande avloppsvatten (efter rensgaller), utgående avloppsvatten, slam, slamgödslad jord och biogödsel, samt vilka plasttyper som kan förekomma.

Med mikroplaster menas oftast plastpartiklar som är mindre än 5 mm. Jämfört med många andra oönskade ämnen vet vi förhållandevis lite om mikroplaster i det VA-tekniska kretsloppet. Men intresset är stort för att kartlägga källor och spridning. I projektet togs prov på inkommande avloppsvatten (efter rensgaller) till Sjölunda avloppsreningsverk i Malmö, utgående avloppsvatten till recipient, rötslam samt slamgödslad jord från Petersborg i Malmö kommun där ett fältförsök med slamgödsling har pågått sedan 1981. För att få en jämförelse med rötslam undersöktes också biogödsel från en svensk biogasanläggning som bland annat rötar matavfall. För fraktionerna jord, slam och biogödsel ingick metodutveckling.

Metoden som användes för mikroplastanalys inkluderar Fourier Transformerad InfraRöd spektroskopi (FTIR). Mikroplast av storlek 10 μm–5 mm har analyserats. Resultatrapporteringen fokuserar på partiklar av storlek 10–500 μm, eftersom dataunderlaget för partiklar > 500 μm ansågs för litet för att dra slutsatser.

Innehållet av mikroplastpartiklar i inkommande avloppsvatten efter rensgaller (3 mm) på Sjölundaverket för storleksintervallet 10–500 µm var 0,18 mg/l, medan innehållet i utgående avloppsvatten var 0,0014 mg/l. Innehållet i det rötade slammet var 420 mg/kg TS. Innehållet av mikroplast i den jord som enbart mineralgödslats var 0,30 mg/kg TS. Marken som även slamgödslats med 1 ton TS/ha och år hade ett mikroplastinnehåll på 0,32 mg/kg TS, medan marken som fått 3 ton TS/ha och år hade ett innehåll på 3,4 mg/kg TS. Mikroplastinnehållet i biogödsel var 6 mg/kg TS.

Det är inte helt entydigt varför mikroplastkoncentrationen i mark som har slamgödslats med 1 ton TS/ha och år inte har ökat mot ej slamgödslad jord, samtidigt som marken som har slamgödslats med 3 ton TS/ha och år har tio gånger högre mikroplastinnehåll än den mark som inte slamgödslats. Normal slamanvändning är cirka 0,7 ton TS/ha och år, det vill säga 30 procent lägre än den minsta slammängden som användes i fältförsöket i Petersborg.

I den mark som gödslats med den lägre slamgivan, 1 ton TS/ha, hittas ca tio gånger lägre mikroplasthalter än vad det teoretiskt har beräknats vara. I den mark som gödslats med den högre slamgivan, 3 ton TS/ha, hittas ca tre gånger lägre mikroplasthalter än vad det teoretiskt har beräknats vara. Resultaten tyder på att det sker en minskning av mängden mikroplaster i mark som har slamgödslats jämfört med teoretiska beräkningar. Det kan exempelvis bero på nedbrytning i marken eller fragmentering av mikroplasterna
till under detektionsgränsen på 10 μm.

Resultaten visar också en tendens till att det finns fler plasttyper i jord som har slamgödslats än i jord som inte mottagit slam. Det indikerar att sammansättningen av mikroplast i mark kan ha påverkats av slamtillförseln. Samtidigt visar resultaten att mikroplast även förekommer i åkermark som inte har mottagit slam.

Projektresultatet ger en bild över omfattningen av mikroplastavskiljning i det VA-tekniska kretsloppet samt förekommande typer och storleksfördelning av mikroplast i de analyserade fraktionerna. Fler studier behövs för att verifiera resultaten.