Hoppa till huvudinnehåll

SVU-rapport 2016-13

Nya egna SVU-rapporter informeras om och är tillgängliga endast för medlemmar under de tre första månaderna genom länk som skickas ut i e-post. Efter tre månader blir rapporterna fritt tillgängliga för alla. Medlemmar, företagsabonnenter och icke-medlemmar som anmält sig till SVUs sändlistor får då rapportinformation och länk genom Newsdesk.

Rapportnr: 2016-13
Tyngd
: 1,6 MB
Publicerad: 20160909
Totalt antal sidor: 72 s.
Område: Avlopp och miljö

Titel: Livscykelanalys av slamhantering med fosforåterföring
Författare: Magdalena Svanström, Sara Heimersson och Robin Harder, Kemisk Miljövetenskap, Chalmers tekniska högskola

Sökord: Fosforutnyttjande, LCA, livscykelanalys, miljöbedömning, slamhantering
Keywords:
Environmental assessment, phosphorus utilisation, LCA, life cycle assessment, sludge management

Sammandrag: Med livscykelanalys (LCA) bedömdes miljöpåverkan av slamhanteringsalternativ som väntas uppfylla hygieniseringskraven i den kommande förordningen, för att ge underlag till VA-branschen inför framtida investeringar. Resultaten visar på vikten av att utnyttja resurser i slammet effektivt och att minimera utsläpp från bl.a. slamlagring.

Sammanfattning: En ny förordning om hållbar återföring av fosfor är på gång. Den förväntas innehålla bland annat skärpta krav på hygienisering av avloppsslam. Projektets uppgift var att med hjälp av livscykelanalys (LCA) bedöma miljöpåverkan av olika slamhanteringsalternativ som kan väntas uppfylla reglerna i den kommande förordningen, för att ge underlag till VA-branschen inför framtida investeringar. Projektet har genomförts av forskare på Chalmers i samarbete med en referensgrupp med deltagare från flera stora VA-organisationer.

En LCA bedömer miljöpåverkan av en produkt eller tjänst från resursuttag, via produktion, distribution och användning till sluthantering. För ”tjänsten” slamhantering finns det ett antal processer som man måste bestämma olika typer av miljöpåverkan för. Projektet fokuserade på klimatförändring, försurning, övergödning av marina, sötvattens- och landekosystem samt smogbildning. Resultaten redovisas per ton torrsubstans orötat slam som går in i slamhanteringen. När man tolkar resultaten av en LCA är det viktigt att komma ihåg att de alltid är beroende av studiens upplägg och de indata man har använt.

Fyra av de studerade alternativen innebär att slammet utnyttjas som gödselmedel i jordbruk: 1) pastörisering (vid 70° C) följd av mesofil rötning (35° C), 2) termisk hydrolys följd av mesofil rötning, 3) termofil rötning (55 eller 60° C), samt 4) mesofil rötning följd av ureainblandning. Två studerade alternativ innebär att fosfor utvinns från slammet för användning i jordbruk: mesofil rötning följd av antingen förbränning av bara slammet eller samförbränning av slam och returträflis – och därefter fosforutvinning ur askan eller användning av askan i gödselprodukt efter värmebehandling. Ett studerat alternativ innebär att en slamprodukt utnyttjas som gödselmedel i skogsbruk: mesofil rötning följd av torkning och pelletering.

Bildning av metan, lustgas och ammoniak i slammet under behandling, lagring och efter spridning visade sig kunna ha stor inverkan på flera miljöpåverkanskategorier. Det verkar alltså vara viktigt att minimera sådana utsläpp och att vidare studera skillnader mellan olika slamhanteringsmetoder. Att täcka slamlagret skulle kunna vara intressant. Vilka produkter man ersätter genom slamanvändningen är också viktigt. Det gäller framför allt när man ersätter naturgas, men i vissa fall även kväve- och fosforgödsel.

Resultaten pekar inte tydligt på att vissa slamhanteringsmetoder är att föredra framför andra. Studien ger vägledning om vad som är viktigt att fokusera på för att minimera miljöpåverkan för respektive alternativ. Den visar tydligt att det i framtida slamstrategier är viktigt att fundera över hur olika produkter från slamhantering utnyttjas och att minimera direkta utsläpp från slammet till luft och vatten. I varje enskilt fall bör en mer detaljerad LCA göras som tar hänsyn till de specifika förutsättningarna, tillsammans med en bedömning av bland annat tekniska, ekonomiska och juridiska aspekter.

Tipsrapportlista