Hoppa till huvudinnehåll

SVU-rapport 2017-18

Nya egna SVU-rapporter informeras om och är tillgängliga endast för medlemmar under de tre första månaderna genom länk som skickas ut i e-post. Efter tre månader blir rapporterna fritt tillgängliga för alla. Medlemmar, företagsabonnenter och icke-medlemmar som anmält sig till SVUs sändlistor får då rapportinformation och länk genom Newsdesk.

Rapportnr: 2017-18 
Tyngd
: 3 MB
Publicerad: 20170908
Totalt antal sidor: 34 s.
Område: Rörnät, klimat, avlopp och miljö

Titel: 25 kommunala dagvattendammar i Sverige – hur fungerar de?
Författare: Godecke Blecken, Ahmed Al-Rubaei, Maria Viklander, Jiri Marsalek, Luleå tekniska universitet

Sökord: Underhåll, dagvattendammar, dagvatten, sedimentackumulering, tungmetaller
Keywords:
Maintenance, stormwater ponds, stormwater, sediment accumulation, heavy metal

Sammandrag: Rapporten presenterar en studie av 25 kommunala dagvattendammar i fem svenska kommuner. Den ger rekommendationer för design, drift och underhåll. Dammarnas långsiktiga funktion är beroende av att designen är lämplig och att dammarna enkelt kan inspekteras så att problem kan upptäckas och rättas till på ett tidigt stadium.

Sammanfattning: Dagvattendammar hör till de vanligaste anläggningarna för att fördröja och rena dagvatten från städerna innan det släpps ut i sjöar och vattendrag. Det är viktigt att en dagvattendamm utformas på rätt sätt för att den ska avskilja sediment effektivt. Den ska också vara tillgänglig för inspektion och underhåll så att problem kan rättas till innan de skadar dammens funktion på något allvarligt sätt.

Rapporten presenterar en kartläggning av 25 kommunala dagvattendammar i fem svenska kommuner: Malmö, Växjö, Örebro, Umeå och Östersund. Dammarna var mellan tre och 26 år gamla när de undersöktes av forskningsklustret Dag&Nät vid Luleå tekniska universitet. Rapporten ger rekommendationer för dammarnas design, drift och underhåll.

Forskarna uppskattade dammarnas förmåga att avskilja sediment, som bland annat beror på dammens form och på storleken i förhållande till det hårdgjorda avrinningsområdet. Bottensedimenten undersöktes när det gäller kornstorlekar och innehåll av metaller. Sedimenten verkade vara grova jämfört med många andra dammar i världen, och metallkoncentrationerna varierade kraftigt mellan dammarna. Koncentrationerna av koppar, bly och zink överskred i några dammar Naturvårdsverkets riktvärden, och det får konsekvenser för hur man behandlar och deponerar sedimenten.

Forskarna upptäckte att fyra av de 25 dammarna var inhägnade och otillgängliga för maskiner. Utformningen av dessa fyra dammar var i själva verket sådan att den kraftigt försvårade inspektion och underhåll, något som kan innebära risker för driften. Ungefär hälften av dammarna behövde mindre underhåll, främst därför att det hade samlats sediment och skräp vid inlopp och utlopp. I några anläggningar var vegetationen förväxt, med försvårat underhåll som följd. Men i allmänhet var konditionen tillfredsställande och de upptäckta problemen kunde ganska enkelt rättas till. Det här visar att dagvattendammar är relativt robusta och att det är viktigt att upptäcka små problem på ett tidigt stadium.

Forskarna konstaterar att det är viktigt att det finns en databas med uppgifter om dammarna så att underhållet kan planeras, särskilt sedimenttömningen. De rekommenderar också en försedimenteringsdamm för att fånga grova sediment och därmed underlätta tömningen av sedimenten.

Tipsrapportlista