Hoppa till huvudinnehåll

SVU-rapport 2017-03

Nya egna SVU-rapporter informeras om och är tillgängliga endast för medlemmar under de tre första månaderna genom länk som skickas ut i e-post. Efter tre månader blir rapporterna fritt tillgängliga för alla. Medlemmar, företagsabonnenter och icke-medlemmar som anmält sig till SVUs sändlistor får då rapportinformation och länk genom Newsdesk.

Rapportnr: 2017-03
Tyngd
: 11 MB
Publicerad: 20170217
Totalt antal sidor: 134 s.
Område: Rörnät och klimat

Titel: Beredskapsplanering för skyfall
Författare: Mattias Salomonsson, Marie Larsson, Sara Karlsson, Håkan Alexandersson, Mats Andreasson, Sweco

Sökord: Beredskapsplanering, skyfall, dagvatten, översvämning, KNA, ansvar
Keywords: Contingency planning, cloudburst, storm water, flooding, CBA, responsibility

Sammandrag: Denna rapport beskriver hur effekterna av skyfall kan minimeras genom utarbetande av en beredskapsplan. Metoden baseras på en genomförd skyfallskartering i GIS för kartläggning av riskerna, samt en kostnads- nyttoanalys för prioritering av åtgärder. Ett resonemang förs också om fördelning av ansvar mellan olika aktörer.

Sammanfattning: Trots att skyfall har förekommit i alla tider är det få kommuner som har en strategi för att hantera dem. SVU-rapporten belyser hur skyfallsfrågan kan hanteras i samhällsplaneringen och ger vägledning för kommuner som ska komma igång med sitt arbete. Rapportförfattarna arbetar alla hos Sweco, och drygt 30 kommuner har varit delaktiga i projektet.

Intensiva skyfall inträffar varje år på flera platser i Sverige. År 2014 inträffade flera större skyfallsöversvämningar, och försäkringsbolagens kostnader slog rekord med 900 miljoner kronor i utbetalade ersättningar. Oftast har intensiva regn kopplats till frågeställningar om kapaciteten hos dagvattenledningarna. Men skyfall är något annat. I rapporten definieras skyfall som nederbörd som är större än vad de allmänna dagvattenledningarna är avsedda att ta hand om. Utifrån det behövs det beredskapsplanering.

Många kommuner i Sverige har erfarenheter av att arbeta med översvämningar orsakade av skyfall, åtminstone i den akuta fasen. Trots det har skyfall som samlat begrepp inte diskuterats i landet. Inom de kommunala organisationerna varierar det också hur ansvaret fördelas. Under akuta översvämningshändelser är det främst räddningstjänsten som är inblandad, men det är vanligt att man samarbetar med VA-verksamheten. Däremot finns det få i förväg strukturerade planer för hur arbetet ska fungera.

När det gäller den mer långsiktiga planeringen finns det ännu mer att göra i kommunerna. Få kommuner arbetar förvaltningsövergripande med långsiktig skyfallsplanering. I många fall är det VA-verksamheten som självpåtaget har försökt att driva frågan. Det saknas nämligen ett utpekat ansvar för hantering av översvämning från skyfall när nederbörden överstiger VA-systemets dimensionerade kapacitet. Det finns därför ett mycket stort behov av att reda ut frågan om ansvar kopplat till skyfallshantering.

Den samlade bilden från projektet visar att det är nödvändigt att involvera huvudmannen för allmän platsmark i arbetet. Ansvaret för samordningen av skyfallsplaneringen bör läggas på huvudmannen för allmän platsmark, eftersom den allmänna platsmarken utgör den sammanhållande ytan i de svenska tätorterna och därmed är den främsta transportvägen för avrinning från skyfall.

Utöver en uppräkning av berörda intressenter föreslås en beredskapsplan för skyfall även inkludera en kartering av översvämningsrisken för skyfall vid olika regnscenarier, liksom en beskrivning av fastigheter och verksamheter som riskerar att översvämmas. Det är också viktigt att ange vilken ambitionsnivå som kommunen har för att förebygga översvämning, och vilket ansvar som fördelas till den enskilde. Med hjälp av kostnads/nyttoanalyser är det därefter möjligt att peka ut åtgärder som är samhällsekonomiskt lönsamma. Det är också viktigt att informera allmänheten om riskbilden, innehållet i beredskapsplanen samt hur ansvarsfördelningen ser ut. Erfarenheter från översvämningarna i Köpenhamn visar att sådan information i princip uteslutande blir väl mottagen, även om den innehåller information som kan påverka fastighetsvärden.

Tipsrapportlista