Hoppa till huvudinnehåll

SVU-rapport 2017-02

Nya egna SVU-rapporter informeras om och är tillgängliga endast för medlemmar under de tre första månaderna genom länk som skickas ut i e-post. Efter tre månader blir rapporterna fritt tillgängliga för alla. Medlemmar, företagsabonnenter och icke-medlemmar som anmält sig till SVUs sändlistor får då rapportinformation och länk genom Newsdesk.

Rapportnr: 2017-02
Tyngd
: 1 MB
Publicerad: 20170210
Totalt antal sidor: 58 s.
Område: Dricksvatten och hälsa

Titel: Bakteriella samhällen i dricksvattnets biofilmer
Författare: Katharina Lührig, Teknisk mikrobiologi, Lunds universitet/Sweden Water Research

Sökord: Mikroorganismer, bakterier, biofilm, dricksvatten, dricksvattenkvalitet
Keywords: Microorganisms, bacteria, biofilm, drinking water, drinking water quality

Sammandrag: De övergripande målen för projekt är att få en bättre förståelse för ledningssystemets mikrobiella biofilmer och utveckla metoder för att övervaka den mikrobiella vattenkvaliteten.

Sammanfattning: I ett välfungerande samhälle måste det ständigt produceras och levereras dricksvatten som är säkert bland annat med tanke på mikroorganismer. Ett glas dricksvatten innehåller miljontals bakterier som är harmlösa och kommer från råvattnet. En del av bakterierna kan bilda en biofilm genom att växa på vattenledningsrörens ytor. Biofilmen innehåller mer än 95 procent av totala antalet bakterier i ledningsnätet. Biofilmer i både vattenverk och ledningsnät innehåller levande bakterier av många olika slag, de flesta okända och omöjliga att analysera med vanliga odlingsmetoder. Bakterierna i biofilmen är viktiga eftersom de tar bort skadliga ämnen ur dricksvattnet, till exempel biprodukter efter desinfektion, bekämpningsmedel och läkemedel.

Projektet har genomförts av Katharina Lührig som en del av hennes forskarutbildning vid Lunds universitet. Med hjälp av DNA-teknik har hon för första gången visat hur komplex bakteriesammansättningen är i ledningsnätets biofilmer. Artrikedomen är stor och påverkar direkt vattnets kvalitet. Tusentals bakterier har identifierats, och minst 99 procent är sådana som inte går att odla på traditionellt sätt. Ett mål är att kunna använda vissa bakterier som markörer för att kvalitetssäkra dricksvattnet. Projektet öppnar nya möjligheter att studera bakteriernas inflytande på vattnets kvalitet, och även möjligheten att göra en snabb och effektiv DNA-analys som komplement till de traditionella odlingsanalyserna. Projektet har också visat att man kan analysera råvatten och dricksvatten utan att rena det via omständlig förbehandling. Arbetet med att införa DNA-analys av bakteriesammansättningen har påbörjats vid några större vattenverk.

Ett hundratals biofilmsprover från ledningsrör och vattenmätare i Skåne undersöktes. Resultaten visar att Malmö med vatten från Vombverket och Landskrona med vatten från Ringsjöverket har två vitt skilda biofilmer med olika artsammansättning. Lund får sammanblandat dricksvatten från både Ringsjöverket och Vombverket. Där hade man väntat sig att få en blandning av de två biofilmspopulationerna, men i stället visade sig biofilmens sammansättning motsvara antingen Malmös eller Landskronas. Resultaten antyder att varje distributionssystem innehåller en specifik biofilm med unik artsammansättning.

Förändringar i råvattenkvalitet och i vattenverkens beredning påverkar direkt biofilmens artsammansättning och kan under ogynnsamma förhållanden leda till ökad omsättning av bakterier i vattenfasen. Studien visar att biofilm som genereras från ytvatten och grundvatten har helt olika bakteriepopulationer. Projektet har också undersökt om det finns ett samband mellan missfärgat dricksvatten och biofilmens sammansättning. Fallet som undersöktes var missfärgat brunt kranvatten i vissa områden i Landskrona i samband med reparation av Bolmentunneln då reservvattentäkten Ringsjön användes i stället för Bolmen. Utifrån studien går det inte att dra några slutsatser om biofilmens bidrag till missfärgningen.

Tipsrapportlista