Hoppa till huvudinnehåll

SVU-rapport 2018-01

Nya egna SVU-rapporter informeras om och är tillgängliga endast för medlemmar under de tre första månaderna genom länk som skickas ut i e-post. Efter tre månader blir rapporterna fritt tillgängliga för alla. Medlemmar, företagsabonnenter och icke-medlemmar som anmält sig till SVUs sändlistor får då rapportinformation och länk genom Newsdesk.

Rapportnr: 2018-01
Tyngd
: 1,5 MB
Publicerad: 2018-02-22
Totalt antal sidor: 24
Område: Organisation & ekonomi

Titel: Samverkan för ökad resursbas: För vem och hur?
Författare: Anna Thomasson, Ekonomihögskolan, Lunds universitet

Sökord: samverkan, resursbas, organisatoriska gränser, interkommunal 
Keywords: inter-municipal collaboration, resources, organizational boarders, mergers

Sammandrag: Denna studie syftar till att studera förutsättningarna för samverkan mellan kommuner genom att göra en jämförelse av kommuner som väljer att samverka med de som valt att inte samverka samt att analysera förutsättningarna för interkommunal samverkan.

Sammanfattning: Rapporten redogör för en studie om förutsättningarna för samverkan mellan olika kommuners VA-organisationer. Varför väljer vissa kommuner att samverka, medan andra aktivt väljer att inte göra det? Och hur ser vägen mot samverkan ut för en kommun som väljer den möjligheten?

Den svenska VA-branschen står inför stora utmaningar som gäller anpassning till miljö, klimat, ny teknik och nya lagkrav. Både Dricksvattenutredningen och Svenskt Vattens hållbarhetsindex visar att små och till viss del även medelstora kommuner har svårt att leva upp till dagens krav på den kommunala VA-verksamheten; än mindre mäktar de med att planera för framtida strategiska utmaningar och behov. Rekommendationen från Svenskt Vatten och Dricksvattenutredningen är därför att kommuner bör samverka med varandra för att på det viset stå bättre rustade för framtiden.

Tidigare studier har visat att majoriteten av de svenska kommunerna väljer att inte samverka inom VA. I den här studien har Anna Thomasson på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet tagit reda på orsakerna till att vissa kommuner väljer att samverka medan andra väljer att inte göra det. Det har hon gjort genom dels en litteraturstudie, dels en undersökning i 15 svenska kommuner och fyra samverkansorganisationer inom VA. Hon har också undersökt hur förutsättningarna för att kunna samverka upplevs av olika kommuner och hur kommuner går tillväga för att få till stånd samverkan.

Litteraturstudien visar att det finns både fördelar och nackdelar med samverkan. De som väljer att samverka lägger stor vikt vid fördelar som ökad kompetens och större handlingsutrymme för framtiden. De som väljer att inte samverka lägger i stället stor vikt vid problem som till exempel det motstånd mot samverkan som är vanligt bland medarbetarna.

Kommunundersökningen visar att det råder stor enighet bland kommunerna kring vilka utmaningar sektorn har. Däremot råder det olika syn på hur utmaningar bäst kan mötas, genom samverkan eller genom andra lösningar. När det gäller erfarenheter kring att inleda samverkan är bilden också relativt entydig. I de kommuner där man haft möjlighet att gå in i en befintlig samverkansorganisation upplevs resan mot en fusion som relativt enkel och smärtfri. Men i de fall där kommuner tillsammans med sina grannar valt att starta en ny gemensam organisation, det vill säga där samverkan är ny, är bilden att samverkan kräver både tid och resurser.

Studien visar också att det tar tid innan den nya organisationen formats och hittat sina nya arbetssätt. Det gör att de samverkansvinster som ofta är motiven till att samverka låter vänta på sig och kommer först efter några års arbete i den gemensamma organisationen. Det krävs också arbete för att säkerställa fortsatt samverkan med övriga aktörer inom samhällsbyggnadsfrågor i ägarkommunerna när VA-verksamheten flyttas ut från kommunen och fusioneras med den i andra kommuner. 

Tipsrapportlista