Hoppa till huvudinnehåll

SVU-rapport 2017-20

Nya egna SVU-rapporter informeras om och är tillgängliga endast för medlemmar under de tre första månaderna genom länk som skickas ut i e-post. Efter tre månader blir rapporterna fritt tillgängliga för alla. Medlemmar, företagsabonnenter och icke-medlemmar som anmält sig till SVUs sändlistor får då rapportinformation och länk genom Newsdesk.

Rapportnr: 2017-20
Tyngd
: 2,1
Publicerad: 2018-02-21 
Totalt antal sidor: 58
Område: Dricksvatten & hälsa

Titel: Avlägsnande av poly- och perfluoralkylämnen i dricksvatten: En granskning av nya och befintliga vattenreningstekniker
Författare: Vera Franke, Sveriges Lantbruksuniversitet, Philip McCleaf, Uppsala Vatten och Avfall AB, Lutz Ahrens, Sveriges Lantbruksuniversitet

Sökord: Högfluorerade ämne, PFAS, kemiska risker, reningsmetoder, dricksvatten 
Keywords: Perfluoro alkyl substances, polyfluoro alkyl substances, PFAS, chemical risks, treatment techniques, drinking water

Sammandrag: PFAS är globalt spridda miljöföroreningar med mycket hög persistens samt bioackulumerande och toxiska egenskaper. En omfattande litteraturstudie har genomförats, som utvärderar konventionella samt nya, lovande techniker. I rapporten diskuteras deras effektivitet för att avlägsna PFAS med focus på praktisk tillämpning.

Sammanfattning: Poly- och perfluoralkylämnen (PFAS-ämnen) är konstgjorda fluorkemikalier som har framställts i stor omfattning under flera decenniers tid. De utgör ett växande hot mot miljön p.g.a. sin beständighet, bioackumuleringsförmåga och potentiella toxicitet. Upptag från dricksvatten kan utgöra en väsentlig exponeringsväg för människor som bor i områden med förorenade vattenkällor. Denna rapport ger en översikt av de problem som påträffats när PFAS-ämnen ska avlägsnas vid framställning av dricksvatten. Både nya och befintliga reningsmetoder har granskats med avseende på deras förmåga att avlägsna PFAS-ämnen. Generellt sett klarar inte befintliga vattenreningsmetoder som sandfiltrering, koagulering, UV-strålning och ozonering av att avlägsna PFAS-ämnen. Filter med granulärt aktivt kol har visat sig vara ett effektivt sätt att avlägsna PFAS-ämnen i konventionella fullskaliga reningsverk. Däremot uppvisar de flesta typer av filter med granulärt aktivt kol relativt korta genombrottstider för PFAS-ämnen med kort kolkedja. Andra välfungerande metoder som använts i full skala är filtrering via jonbyte eller med membran under högt tryck. I småskaliga försök har olika syntetiska adsorptionsmaterial som kolnanorör och nya anjonbytare uppvisat hög förmåga att adsorbera PFAS-ämnen. De nya nedbrytningsmetoder som fungerat väl är elektrokemisk samt plasmabaserad, fotokatalytisk och sonokemisk vattenrening. Det behövs dock mer forskning för att säkerställa att dessa metoder går att genomföra rent tekniskt till en rimlig kostnad och att deras reningsförmåga är tillräckligt hög vid tillämpning i full skala.

Tipsrapportlista